Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

fredag 27 september 2024

Äppelkriget

Då var det fredag igen, mina vänner. Hoppas ni har nåt kul på gång och kan fokusera på annat än regnet som smattrar på rutan. 
Oktober står ju för dörren och naturen börjar lägga ner sin sommarverksamhet för säsongen. Jag är tudelad då det gäller hösten.
En lunchpromenad

 Jag älskar de vackra höstfärgerna och den syremättade luften men avskyr fukten, dimman, regnet, mörkret och vetskapen om att det bara kommer att bli värre ända fram till vårkanten.
Men...
Samtidigt så älskar jag att tända i braskaminen, tända värmeljus i mängder, mysa i soffan med en evighetslång serie på tv tillsammans med Göbben och alla djuren. Hösten och vintern är ju också helt kravlös för mig eftersom trädgården ligger i vila och betongverkstaden ligger nere för säsongen.
Brasan äslkas av oss alla


Fast i januari startar ju förstås odlingssäsongen igen med frösådder av chili, tomater., oregano, timjan, aberginer, paprika och eventuellt nåt annat spännande...
Hösten är ju också ransakningarnas tid för oss på landet. Vad hann vi inte med i år som vi skulle ha gjort, kanske redan för typ tre år sen? För det finns ALLTID nåt som behöver skötas om, repareras eller bytas ut. 
I år hann jag inte med att gjuta rabattkanter till rosenrabatten, det får jag sota för nu. Jag löser det med att inte titta åt det hållet. Ogräset är snart frodigare än rosorna...
Sen blev inte golvet till vår pergola verklighet, det löste vi mycket enkelt med att ställa ut vårt vingliga caféset där, lätt att flytta vid gräsklippningen dessutom lätt att flytta till skuggan då solen var som hetast i somras. 
Vad gjorde vi inte mer då? Åhh, att jag inte kom på det direkt! Organiserade garaget!!! Jag har gjort det tydligt att jag ICKE kan beträda detta garage i dess nuvarande tillstånd utan att behöva psykiatrisk läkarvård direkt efteråt😵
Ordning och reda är ju mitt ledord i livet, både i kaffekoppshyllan som i skruvlådan. Det vet alla som känner mig😄
Fast det där med ordning och reda är inget som jag är född med, långt därifrån. Jag har ändå lärt mig nåt under mina 66 år på jorden och det är att hålla ordning på mina saker för att allt i skallen skall få ro. Det funkar, jag lovar!

Den här helgen är jag gräsänka vilket innebär att jag planerat in hur mycket som helst...som jag inte kommer att göra. Det är jag helt säker på! 
Men nåt som jag vet att jag kommer att göra är att kratta äpplen!
 Vad är det för fel på våra äppelträd? De är för gamla, planterade på 50-talet, för att ge gigantiska skördar men det skiter de tydligen i.
Krattade igår, såg detta imorse...

Mat till rådjuren och älgarna


 Förra året gav de inga äpplen, knappt kart på marken ens. Nu krattar vi fallfrukt som galningar, går upp i skogen och lämnar till rådjuren och älgarna. Äpplena är ju heller inga ätäpplen, jag smakade på ett och det stramade långt upp i pannloben av syran, och då skall ni veta att jag gillar surt och beskt,..men enligt grannarna är de mycket goda att göra mos av. Bara det att varken jag eller Göbben äter äppelmos. Vi är inga syltmänniskor, helt enkelt. Eller mustmänniskor, heller för den delen.
Har gjort fyra äppelpajer till jobbet, det märktes knappt i äppelskörden. 
För mig är det viktigast att inga klövdjur hoppar in på tomten och skadar sig på stängslet runt trädgården. Glömmer ALDRIG rådjuret jag fann med huvudet genom stängslet i julas!!!Så förfärligt!
Hämtade posten idag, Göbben hade glömt...i brevlådan fanns ett mjukt kuvert där avsändare var Svenska kennelklubben..fast överstruket. Blev såklart dretnyfiken! I paketet fanns en pipleksak i en annan färg än Glimmas och jag fattade såklart vem som var avsändaren! 
Det var ju Glimmas förstamatte Marie som tyckt att Dumle behövde en egen pipleksak då Glimma och han tampas om hennes! Fina människa!💖 Jag blev såklart tårögd! Så fint av Glimmas förstamatte att bry sig om vår Dumle!

Till Dumle💓


Dumles lekis


...och vem snodde den direkt?

Så kom det sig att de parkerade sina pipisar intill varann.





Lekisparkering

Mina mål att klara under helgen


Ha nu en fantastiskt trevlig helg!


fredag 16 augusti 2024

Livet rullar på...

 Go fredagskväll på er mina godingar! Jag hade tänkt börja skriva nåt intressant om min vecka men just nu är jag inne i en nysattack delux! Har just nyst den 17:de gången...vet inte om eller när det kommer en ny...men NU verkar det ha lagt sig...Kanske...pausar lite och snyter mig...

Det där med mina nysningar har varit en ständig källa till glädje i vår familj. Ungarna har alltid vetat att jag ALDRIG nyser bara EN gång utan minst 21 gånger. Vete tusan varför jag blivit överkänslig för vissa ämnen i vuxen ålder? Nåja, så länge jag tål pälsdjur så är det lugnt. Märkligt ändå, då jag var ung så hade jag ingen allergi. Hade inga vänner som hade allergier heller. Vi var häpnadsväckande friska, helt enkelt! Jag lämnar över till experter att fundera ut varför vi var friskare förr. 

Nu så, har jag slutat nysa. Äntligen! Känner inte den minsta retning i näsan så nu kan jag nog fortsätta mitt blogginlägg. 

Jo, så här är det, jag har haft vår valp Glimma med på jobbet under två veckor och tänk att en liten valp kan göra att en hel personal börjar prata småbarnsspråk och ligga på golvet för att busa med valpen! 

Jag hävdar att hundar eller husdjur över huvud taget är gott för människans själsliv! Människor som inte tycker om hundar, katter eller för all del alla husdjur..Varför gillar de inte djur? Är de rädda? Är de(gud förbjude!) oempatiska eller bara inte vana vid husdjur? Skit samma, våra hundar har varit en källa till glädje för vår personal då jag har haft dem med under elevfria dagar. Vår skolhund Leja har en annan uppgift och skall inte busa runt hur som helst bland folk utan vara ett stöd för våra elever som behöver det. Det är hon suverän på! Lilla Gumman som gör så mycket gott!💓

Annars...

Så är det lite vemodigt att gå runt i trädgården och se alla växter som vill gå i vila men samtidigt känna den där friska, härliga morgonluften då man släpper ut vovvarna på morgonkiss 06.05. Ja, jag vet, det är tidigt men jag har inga problem med att gå upp tidigt, är ju på väg till ättestupan(pension😜) och att sova en hel natt utan avbrott har inte funnits sen....................kommer inte ihåg. 

Skit samma!Nu verkar det bli en solig och fin helg och då är det ju bara att NJUTA!

Ha en trevlig helg!


lördag 10 augusti 2024

Don´t mention the war...


 Förra sommaren gjorde jag en formation av tre pallkragar i vår stora hage och sådde blomsterängsblommor i dem. 


I våras tog vi bort dem och där de stått blev det såklart märken efter pallkragarna. Det växer igen, resonerade vi. Men icke, det märktes tydligt var pallkragarna stått men vi brydde oss inte nämnvärt...tills jag en dag gick en promenad på vägen utanför vår hage med en av våra hundar och såg märkena i gräsmattan. Det såg ju för tusan ut som ett hakkors!!! Jääädrar så oskönt!

Så satt jag och Göbben en kväll på vår glasaltan och hyresgästerna till våra grannars stuga dök upp. Tyska skyltar på bilen...samtidigt blickade vi ut över vår hage och hakkorsmärkena efter pallkragarna och vår spontana tanke kunde inte bli nån annan än Basil Fawltys: Don´t mention the war, I did i once but I don´t think they notice😂 Är man Fawlty Towers fan så är man...

Igår morse såg jag tydligt märkena efter pallkragarna men då jag gick ut under kvällen och skulle ta foto på eländet så fanns inga märken kvar....Har herr H kommit upp från h-vetet och raderat sitt bomärke, han var ju känd för att sabotera för vanligt fölk under många år...eller är det bara en naturens nyck?

JAG ser ju tydligt hakkorset men det är antagligen
för att jag har kvar bildminnet...

Men hör ni, ha nu en trevlig söndagskväll!

Kram

Från Fiskviks Basil Fawlty






Utan mattor på golven...

 Hej hopp, mina godingar! Förhoppningsvis har ni haft en fin ledighet trots varannandagsväder. För oss med egen brunn välkomnar vi dessa dagar. Tänk så mycket man lär sig av att bo på landet och att inte vara ansluten till kommunalt vatten.

Men...

Man vill ju ändå ha vackert väder med sol och endast små molntussar som seglar förbi på himlen. 

Men en dag då regnet stod som spön i backen så tog jag äntligen tag i den översta boken i min bokhög, De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser, han är en av mina favoritförfattare och han kommer att fortsätta vara det även efter den här boken. 

Ja, det där med att läsa böcker...jag har läst böcker sen jag var liten unge. Ingen av mina föräldrar propsade på att jag skulle läsa, men vår lilla bokhylla var ändå fylld av böcker. Det kan ha berott på att min mamma en gång i tiden jobbat på ett bokförlag och fått en massa böcker. då de lade ner. verksamheten. Där fanns inga barnböcker så jag högg direkt in på Moa Martinsson, Harry Martinsson ,Wilhelm Moberg, Per-Anders Fogelström men även en massa mindre kända författare som jag inte kommer ihåg namnen på.

Men...

Om ni frågar mig om min absolut bästa läsupplevelse så säger jag, Ingen tobak, inget halleluja av Eric Lundqvist. Om missionären Algot Svensson som kommer till Nya Guinea för att frälsa papuafolket till kristendomen. Hans vedermödor för att få dessa "vildar",att skyla sitt underliv med svarta kalsonger istället för penisfodralen som alla män bär som enda plagg är bara en av alla dråligheter i denna fantastiskt underhållande bok. 

Jag har läst massor av fantastiskt bra böcker både före och efter denna berättelse men just den här sitter som ett positivt klister i mitt minne.

Tycker synd om dagens unga som inte har förmågan att uppskatta en historia i skrift och dessutom att till på köpet få ett bildminne, så torftigt att bara titta på färdiga bilder hela tiden...Nä, nu generaliserar jag för visst finns det ungdomar som läser böcker och varje gång jag träffar på en tonåring som söker en specifik bok så blir jag så himla glad! Har jag den inte i bibblan så säger jag att jag beställer den på direkten! Mama mia, ungar som läser!

Här på Fiskvik har tiden haft sin gilla gång med ogräsrensning, reparationer och valpsäkring inför den nya valpen Glimma. En liten brun lappistjej, söt som socker som vi hämtade i mitten av juli. 

Diskussionerna om vi skulle skaffa en ny hund efter att vår finaste Humle fått somna in böljade fram och tillbaka under våren. Vi sörjde och sörjer fortfarande honom, men samtidigt så kändes det som om tomrummet efter honom behövde fyllas, INTE att han skulle ersättas, hell no! Det går inte! Humle var Humle och hans minne finns för alltid hos oss. Men skulle vi ta en omplacering som vi har gjort fyra gånger tidigare och vet utmaningarna ELLER satsa på en valp som kommer att leva ca 15 år? Vi är ju inte lastgamla men blir ju heller inte yngre(vem blir det?😒).

Det fick bli en valp.

Så den 18 juli for vi till Skogsgläntans kennel i Alingsås kommun för att hämta lilla Glimma(Skogsgläntans Wilma). Ett riktigt litet yrväder som varken räds att tampas med store Dumle eller katten Blixten med vassa klorna! Ja, Blixten ja, han får numera gå ut på egen tass för att slippa alltför många överfall av den där bruna odågan Glimma. Då jag ropar, Blixten, vill du gå ut? så kommer han springandes och sätter sig i hyllan på altanen för att få sin gps runt halsen. Sen spatserar han sakta ut, sätter sig på plattgången och tvättar sig, tar ett varv och går sen till sitt favoritställe under altanen, där han kan ligga i timmar. 



Glimma och lekisarna

Vid hans gpspremiär var hans matte hyfsat orolig och stod på altanen med mobilappen öppen för att se var han höll hus, då hon inte är nåt tekniskt snille, ej heller fena på kartbilder så blev hon ytterst fundersam då hon verkade stå på katten! Då hon med egna ögon såg att detta inte var fallet så trillade talgdanken ner att han befann sig UNDER altanen precis under hennes fötter. Ja, jädrar...

Bästa gps:en!

Blixten💖


Ja, livet med valp förändrar livet ganska radikalt så i vårt hus lever vi numera mattlösa och golven har väl aldrig varit så välstädade som efter den 18 juli😄, vi turas om att sova med valpis i gästrummet i källaren, den andra sover i sovrummet med de andra två hundarna, eftersom de väcker henne då de byter sovplats flera gånger under natten. Detta märkte vi ganska raskt de första nätterna då vi sov allihop i gästrummet där det är svalt under värmebölja, det blev inte många timmars sömn för oss då Glimma tyckte att hon sovit färdigt vid 03-tiden...😵😵 

I år har jag också gjutit den allra sista formen i vår plattgång! Nu behövs det bara fogsand...det blir väl nästa semester...


Spänningen stiger...

lördag 13 juli 2024

LIvet på gården


Hej hopp, mina godingar! 
Men herreguuud, tänker ni säkert, är det ingen hejd på hennes skrivande? Har hon inget annat att göra?

Jodå, visst har jag det. 

Jag har vilat mig medelst spade, räfsa, hacka, ogräsjärn, gasolbrännare(dööööö, jävla ogräs👿) skottkärra, betongblandande, gräsklippare, trimmer, vattenkanna...hmm, tror jag har fått med allt. Återkommer om jag kommer på nåt mer.


Har lyft alla kantsten och fyllt på rabatten med
brunnen hästskit från grannen, alltså inte GRANNENS
skit utan hästarnas😆

Samma här

Den här rabatten var inte att leka med då jag inte
hållit efter den sen "brutna fotens" tid förra sommaren.
Den har nu genomgått samma behandling som de andra 
rabatterna och dessutom har jag gjutit resten av "kantstenarna".

Det blev två dagsetapper av gjutande, orken tröt...

Första etappen


Idag har jag ändå tagit mig tiden att bara vandra runt i trädgården och njutit av alla blommor som precis slagit ut, det har varit lite segt med blomningen i år, tycker jag. Men idag upptäckte jag att vissa dagliljor och asiatliljor börjat slå ut. Älskar dem! Och sen jag grävde upp alla liljelökar och tvättade dem så har liljebaggarna lyst med sin frånvaro. Det kan de fortsätta med.

Den här är sååå vacker!!!

Lammöronen som jag fått av vår vän Inger, blommar så
snällt trots att Dumle springer i rabatten titt som tätt.

Daglilja som jag såklart har glömt namnet på. Är inte så noga
med sånt, viktigast är att de är vackra.

Får jag presentera vår Flammentanz! Den mest kärvänliga
ros jag vet! Hugger tag i en då man vill passera genom portalen.
Stört omöjlig att hålla efter trots nyinköpt sekatör. Klematisen
på andra sidan är mer återhållsam med kontaktyttringar. Tur det😅

Snart slår vi ut

Snyggingar!

Väldigt blyg blomning av denna vackra daglilja


Här rådde rena växtgangsterkriget! Ett löjtnantshjärta
förde rena gerillakriget mot en stackars pion, en
uppstammad syrén och en akleja. 

Men här drog ÖB in dvs JAG och styrde upp konflikten!
Det bråkande löjtnantshjärtat är numera förflyttad till
grannen, samma granne som förser oss med hästskit. 
Ge, sa Bill, och ta, sa Bull😉

Löjtisen

Men jag har allt hunnit med lite socialt nöje också. Som att gå hundpromme med min vän Karin och hennes hund Hedda. Vi försöker besöka olika promenadplatser varje vecka och denna gång blev det Vedspelet i Skoghall, en lummig allé där pulsen sänks direkt man börjar gå. Där finns också ett sommarcafé som är hur mysigt som helst. Vi tog en fika och hade med våra hundar, en otrolig källa till gemenskap. Att sitta i lugn och ro, utomhus med sina hundar och samtala är för mig den bästa energiboosten. 



Vackra hundar men vem tusan är den där
crazy donnan i vänster bildkant?😕





Min vän Karin, Hedda och Dumle. Ett tips:
Karin är författare och har skrivit massor av böcker.
Mina absoluta favoriter är: Finnbygdspredikanten; en sannsaga,
Hej, mor, När första stenen fallit men hon har skrivit
många fler titlar. 


Glittra är inte bortglömd om ni skulle tro det, vi tog
en promme i allén igår och hon blev som en ny hund!
Pigg och allert som hon var före alla ledsamheter.
Dessutom träffade vi min svägerska Susanne som kom cyklandes.
Vi hade en trevlig pratstund i godan ro.


Vad vore livet utan vovvar och speciellt en sån här pajas som Dumle?
Vi har börjat säga MORBROR Dumle om honom inför nästa fredag..
tror inte han fattar nåt...

                             


Men så kunde jag ju inte hålla mig ifrån lite mer kroppsarbete...Efter rensning av ogräs mellan plattorna så vräkte jag ut 5 säckar fogsand och sopade ut. Nu återstår "bara" att fixa snygga kanter....

Ja, detta är livet vi valde och som vi älskar det! Vill inte byta det för allt i världen!

Nästa fredag börjar en ny etapp i vårt liv. Då hämtar vi vår nya valp hos Marie Hansson, Skogsgläntans kennel i Sollebrunn,  Alingsås kommun. Alltså inte hos Inger Möckelind som våra tidigare hundar kommit ifrån. Som blivande "föräldrar"så har vi valpsäkrat de luxe, köpt ALLT en valp behöver trots att vi redan har alla saker sen länge men inte skall väl valpen behöva ärva allt? Som en sån där 17-barnsfamilj där den siste aldrig får något nytt? Nä då, här skall lilla Glimma få nytt och fräscht!
På tal om namnet, vi hade ju tänkt att hon skulle heta Glimra, men då jag kollade på Google så var Glimra en automatbiltvättsfirma...
Inte faan skall väl vår hund ha samma namn som en biltvätt!😨 
Valet av namn skall alltid höra ihop med våra andra djur. Människonamn är därför bannlysta hos oss!

Men vet ni, nu sitter jag och skriver, klockan är 20.40 och min ansiktsfärg är fortfarande högröd! Det är länge sen jag var i tipptoppform för kroppsarbete under 8 timmars solsken. 
Nu stundar en oerhört vilsam kväll där kroppen förhoppningsvis kommer att inta standbyläge.