Kriget fortsätter...

Just nu har Mr E. Danlos vunnit massor av segrar och jag är helt tillintetgjord. Det enda han inte har vunnit över är mitt huvud. Eller jo, det har han ju också, till viss del, eftersom jag haft djävulsk huvudvärk, men tankarna har han f-n inte tagit över! Och kommer aldrig att göra, så det så!

Jag fick ju en massa bra piller av mina läkare och dessa verkade bra i en vecka, men då tog Mr Danlos hjälp av sin kompis Virusinfektion för att stärka sin position i min kropp. Ett bakhåll, helt enkelt och det lyckades såklart.
'Jag är ännu inte helt van vid dessa krig trots att vi tampats i hela mitt liv. Nu hjälper inte ens en fördubbling av medicindosen längre.
Varje dag är en kamp för att komma ur sängen. Men det går såklart. Men sakta. Sen är det att få igång kroppen så pass att komma i tid till jobbet. Funkar inte alltid. Men oftast.
Sen är det skönt att komma till jobbet och köra på som om man var som alla andra. De som jag skulle vilja höra till. Alltid. Men tyvärr inte gör....
Tänk att kunna röra sig utan att ens tänka på kroppen. Den liksom bara finns där som ett komplement till hjärnan.
Nåja, nu har jag kommit till hälften av mitt liv...ungefär, det vet jag ju inte med säkerhet men förhoppningsvis så.
Mitt mål nu, vid 57 års ålder är att ALDRIG ge Mr Danlos övertaget så mycket som för vissa av mina olycks/systrar/bröder. Jag är få förunnat att kunna ha en 100 % anställning med en förstående chef.

Men nu, kära vänner, kommer det positiva saker.
I hela mitt liv har jag känt en sån otrolig empati för djuren. Och för människor också, såklart. Men djuren har ju inget fackförbund och hur gör man då man känner att nåt djur inte mår bra i sin miljö. Vem är överraskad över att jag är vegetarian?

Nu har jag dragit mitt strå till stacken och gått med i Djurskýddet. Inte bara som medlem utan i STYRELSEN. Ja, jädrar, nu är det allvar.
Nu är det katterna som gäller. Katterna som oansvariga människor bara struntat i att ta hand om och dumpat. Har själv en sån kisse, Syrran, världens goaste kisse, men det finns hur många fler kissar som helst som behöver få en nystart hos människor som bryr sig.
Sen har vi Skrållan också, som kom som julklapp från våra barn. Hon kom från ett katthem som var lite suspekt, kan man tänka. Hon är nu 14 år och familjens överhuvud.

Det känns som om jag kommit närmare djuren...eller i alla fall att kunna göra en tjänst för de som mest behöver det.

Anja vs EDS

Jag hatar....nej...HATAR.... verkligen HATAR att ha denna EDSskiten i kroppen!!!

Nu, då värmen kommer smygande så sakta och väcker den mest envisa växten att vakna upp,
Det kliar i fingrarna på mig att få börja vårbruket med allt vad det innebär, då minsann säger Mr Ehler Danlos: Nä du, lilla gumman! Kom inte här och tro att du skall kunna göra som andra människor! Du vet, de där människorna som kan göra precis vad som faller dem in. Utan smärta. Tro inte att du hör till dem. För inte är du väl så dum att du TROR DET?

Visst är du sugen nu, va? Att blaska på med nåt betongprojekt, he he? Men serru, det blir det inget av med, för här är det JAG som bestämmer! BASTA!
Och du, då jag ändå håller på; Tro inte att du skall kunna skriva på den där datorn hur länge som helst för du vet väl att jag sätter stopp för det efter....typ 5 minuter. Eller hur att det sticker och rusar i fingrarna redan nu? Bultar till och med? Hmmm, säg inte att jag inte varnade dig. Visst gör det ont i vänster pekfinger lite extra nu? He he, tänk att jag visste det....Men hur känns det i övriga fingrar då?
Ont? HA! Gissade rätt!

Såg förresten att du köpte lite frön då du kämpade på i affären nyss. Jag var nog liiite besviken att du faktiskt klarade att bära den där säcken med kattsand, jag....
Men du, de där fröna...ärligt, inte f-n har du tänkt sätta dem NU? Var har du jorden då? I förrådet...
Hfmpt....och HUR skall du få ut den säcken då, om jag  får fråga? Bära den? HA HA HA HA!!!
Du är allt rolig du!!!Och om nu din mesige karl hjälper dig med det, hur har du tänkt klara att peta ner fröna i nån behändig liten kruka då? Men geeee dig nu!!
 Men du, måste bara få säga....Då du var ute med de där lurviga sakerna förut...Du såg verkligen ut som en skitnödig trädgårdstomte....Förlåt, men så var det.

Och du, det där som du har envisats med halva ditt liv, träning kallas det väl, lägg ner! Ja, LÄGG NER, säger jag. Du vet ju att JAG bestämmer vad som är ok. Och bara så du vet, du kan glömma att fjanta runt på ditt "träningsmecka" för en lååång tid framöver.
Bara så du vet...

Att få vara mig själv, som jag vill vara, och brukar vara, dvs en vanlig aktiv, kreativ och positiv människa , har inte varit möjligt under en lång tid p g a den ovälkomna gästen i min kropp.
Som alltid funnits utan att jag vetat om den.

För tillfället är det krig på vår adress.
Mellan mig och Mr Ehler Danlos.

Det är ett smutsigt krig som ingen kan vinna, tyvärr.

-Men jävlar om jag lägger mig platt, din jävel!!
-HA HA! Vi får väl se....
Forts, följ.....

Ett riktigt skitinlägg...

Egentligen skulle detta inlägg handlat om trädgårdens alla växter som bara poppar upp ur marken så man nästan hör det, men annat kom i vägen...

En stor hundskit, nämligen.
Under skosulan.

Jag HATAR verkligen hundägare som inte tar upp efter sina hundar!!!! Det är ju inte hundens fel att den måste bajsa, liksom.

Det är väl tur att vi i vårt land har bestämmelserna att man skall ta upp efter sin hund, för tänk om INTE...

Vi har tre hundar, de bajsar ca två gånger om dagen.

Vaski, storbajsar´n. 3-4 ggr/dag

Klinga, 2ggr/dag

Lummi, 2-3ggr/dag

I vårt lilla kvarter finns det dessutom ca 20 hundar till i olika storlekar vilket innebär olika stora högar.

Säkert 1000 hundar använder hela vårt område som toalett dagligen.

Tänk er bara....

Så egentligen är syndarna inte så många om man räknar på antalet hundar. Men varför var just JAG tvungen att få närkontakt med den äckliga högen och inte en Hundbajssyndare?

Jag när en dröm att en dag ta en sån där skithundägare på bar gärning och som en riktig Hundskitspolis ropa: Hallå där!!! Har du ingen bajspåse att ta upp efter hunden? Ta här, jag har fickan full, ja!!!!
Man kan undra varför de inte tar upp skiten. Av äckel, lathet, eller  är de rättshaverister, helt enkelt och vägrar rätta in sig i bajsplockarledet?

Man kan hoppas att ingen såg mig då jag gjort mitt fotavtryck i skithögen, för den vilda dans jag genomförde för att få bort äcklet under skosulan lär jag inte komma med i Let`s Dance med.

Men resultat blev hyfsat gott för då jag var nästan hemma hade jag dansat bort nästan hela rukan.
Detta hindrade mig inte från att vilja köra skorna i Klorin tre gånger i 90 grader, men då hade jag nog fått ut dem ur maskinen i storlek 18....
Så det fick bli handtvätt.

Nytvättade

Jag vill bespara er bild på skosulan INNAN tvätt...

Jag gillar mina skor alldeles för mycket för att förstöra dem.

Det är nämligen inga skitskor.

Ha det gött, kära vänner och kom ihåg; titta nedåt på promenaden!!

Jag var inte ensam!!! Tjoho!

Tjena hej på er!

Jag har inte haft tid att blogga på ett tag. Jag har haft fullt upp med att läsa andras bloggar, förstår ni.

Och facebookat. Och....

Ja, ni vet hur det kan vara. Tiden, den tiden....

 Sen var det det där med inspirationen också. Hur skulle det bli om man inte hade nåt att skriva om?

hh k m dppa  kvmvapoekmf k ssääsrpäsa !dl,föa-skfasdlö,fdfgng .kiuieörhnfk.-am....

Och det är ju inte underhållande, eller hur?

Några av alla goa instruktörer på träningsmeckat har varit på en Tabataboostresa tillsammans med ett gäng glada tjejer. Det har varit såååå underhållande att följa deras vecka. De har i sina bloggar beskrivit hur de upplevt träningspassen(4 om da´n!!) maten, omhändertagandet och visat bilder på hela kalaset. Jag är inte avundsjuk-not....

För egen del har det varit klent med träning under sista tiden. Den attans EDS:en,...

Men vet ni, jag har funnit en grupp på fb som jag har fått tillträde i, Ehler Danlos Syndrom Sverige. 

Jag är inte längre ensam. 

Visst kan det vara en fara att vara med i en sån grupp. Det kan bli ett forum för självömkan och grottande i smärtor och jämförelser av mediciner. Men icke i denna. Än så länge. Visar det sig så hoppar jag av. 

Jag har redan fått tips, och har väl gett några också, för att göra tillvaron smidigare. Sånt är viktigt. Och det lustiga är att vi verkar vara ett tjurskalligt gäng, hela bunten!

Kvinnor är överrepresenterade med EDS.

Ja, varför inte?

Vi har ju fått så mycket annat spännande i bagaget.

Menstruation, hormonstormar, ett attans stort känsloregister, graviditet med GIGANTISKA(för det mesta) hormonstormar, barnafödande, dubbelarbete(en outsider), lägre lön än "det där andra könet" för samma arbete och då man tro man klarat sig undan...KLIMAKTERIET med svettningar, hjärtklappning,  ännu mer KÄNSLOSTORMAR och den stora frågan som en stor bubbla i huvudet, blir det bättre efter detta?

Kanske, kanske inte. Det vet man inte..

Men har man EDS så vet man att det kommer att fortsätta och fortsätta. 

Vi kallas zebramänniskor. Zebror är ju envisa...till och med farliga. Och fina. 

Och ingen kan som vi göra värsta partytricken. 

Jag har mer än en gång slängt mig ner i spagat, bara sådär. 

Har slutat med det, gamla människan! Det får finnas gränser ändå. 

Att sträcka fram handen för att hälsa och de yttersta lederna i fingrarna är böjda...

Vika handen bakåt...Knäppa i tårna i takt med musiken...Kul. Då man är ung. 

Eller....ibland finns det nog tillfälle för ett spagat, men då får jag vila några dar efteråt....

Nåja, idag fick jag ett bra tips då jag berättat om att mina bravader med vår senaste vovve som är hyperstressad och gör riktiga lappkast då nåt intressant prasslar i närheten. Då åker mina fingrar lätt ur led eller ger mig blödningar. Icke kul. 

Köp ett midjebälte, skrev en kvinna. Hmmm, vid eftertanke så kom jag ihåg att vi redan har ett sånt här hemma. Dock maken som fått det i present av mig...

Så berättade jag om mina onda trampdynor.

Fick genast svar; Köp gelésulor. 

Ehhh, what? Skrev jag. Jag har bara använt såna där gelékuddar och då fick jag hälsporre...

Nä, hela sulor och lägg en vanlig sula i, löd svaret.

Jag är så himla tacksam för denna grupp. Att få vetskap om att man inte är knäpp då man ena stunden kan hoppa rep, springa och köra stenhårda träningspass till att knappt kunna ta sig ur sängen och ha fullt upp med att orka sig genom dagen, DET är stort för mig!

Ser ni framöver nåt komma studsande likt en Bumbibjörn med en vit luddhög bundet runt midjan, så kan det vara jag.

Kram på er!

Bumbi

Värmen som försvann och symaskinens svek

Jag hade planerat min dag så himla bra, skall ni veta. Varför gör man sånt? Det vet väl alla att det brukar skita sig ganska omgående.

Gubben for iväg jättetidigt i morse för ännu en dag i tidtagningscirkusen. Själv försökte jag ha sovmorgon...Med samma resultat som alltid, dvs jag gav upp efter att ha vridit mig i sängen under ca 1 timme. Fast att ligga ända till 8-tiden är väl sovmorgon? Men huvudvärk var väl inte vad jag önskat...Tabata var uteslutet. Bokade av. Skit också.
Det fick bli 1 timme hundpromme istället. Då försvann huvudvärken. Men lusten att boka Tabatan återkom inte. Tyvärr.

Hade en tanke om att fixa nåt i syrummet. Men tji fick jag. Symaskinen var kaputt! Den andra i ordningen. Tror dessutom att det är samma fel. Eller fel och fel, de måste lämnas in på smörjning, för se, så finurliga är de attans tillverkarna att de gör att maskinerna bara kan smörjas via serviceföretag för dyra pengar! Jag skall baske mig googla om jag får tag på nåt billigt serviceföretag istället för märkesföretaget. Sen skall jag nog byta ut min maskin mot en smörjningsfri....
Jag är INTE villig att betala 750:-för service vart annat år.
Dessutom är den andra maskinen inte min utan utlånad av min snälla svärmor då min egen sa tack och adjö.
Jaha ja, vad gör man då planeringen går i stöpet?
Först surar man till ingen nytta, sen så....sitter man aningen för länge vid datorn,
Ändå har det funnits hur mycket tid som helst till att göra...ingenting.
Ingenting!!!!
När hade jag senast INGENTING att göra!!!!!

Vid denna otroliga insikt gick jag ut på vår glasaltan för att mysa. Skrållan var också intresserad av lite mys.
Lite kyligt men jag satte på elementet och så satte vi oss för lite avkoppling. Inte f-n blev det varmare med elementet på! Jag skall kasta skiten!!!!

Undrar om Gubben kan installera en braskamin här  ute också.....

På väg in såg jag att ännu ett ogräs kommit upp i vår tilltänkta grusgång. Det är förunderligt hur en vacker växt kan bli ett otäckt och svårdödat ogräs. Jävla vallmo!

Nu skall du DÖÖÖÖÖ!! Det kan du hälsa alla dina 100 000 släktingar!!!

En brasa har jag gjort fast jag tidigare hävdat att säsongens sista brasa är tänd. Att ändra sig är tillåtet, tycker jag. Flera gånger om.

Uhhhh, va gött!! Tänk att jag var svårövertalad
till detta underverk. Vilken tur att Gubben övertalade
mig....

Att se på TV är ju inte nåt stort intresse för mig men idag har ju tiden stått still, liksom.
Fick på 4:an.
En matlagningstävling pågick. Med barn som tävlande. Jag vet inte jag...Är detta ok? Barn som lagar mat är väl absolut inget fel, de har bra uppfostran, men att tävla...i TV, dessutom. Nä, jag har besk smak i munnen av detta program. Såg dock inte mycket. Zappade vilt för att få fram nåt om gulliga kattungar eller hundvalpar...men tyvärr.
Det gulligaste jag fann var en karl som spelade fiol....men kvällen är inte slut än, kanske kommer nåt som faller mig på läppen.
Eller så kommer jag att bloggbomba hela kvällen...
Vi får se....