På jobbet fick vi avisering om ny chef under vårterminen. Kändes jättejobbigt för mig som haft en riktig jobbig period med utmattning som följd och där min dåvarande chef ställt upp för mig till 100%. Allt har dock löst sig till det bästa med en lika bra chef som efterträdare.
På hemmafronten kom i maj en ljusglimt vid namn Glittra in i vårt liv. Hon är en riktig dunderklump och har fångat våra hjärtan helt och hållet. Husse och hon gör stordåd i eftersöksuppdraget. Nu kan hon titulera sig spårchampion minsann! Mindre kul var det då vi upptäckte hennes faiblesse för att vilja döda småhundar och lösspringande katter...
Det som har färgat detta år har ändå varit att vi miste vår högt älskade lappis Vaski.
Jag förde en ojämn kamp med träning, massage, ultraljud och långtidsverkande smärtstillande injektioner för att vår 13-årige skulle få åldras smärtfri och vara den goa nallebjörn som var hans identitet. Men till slut fick vi ge upp en dag i juli då han inte kunde lägga sig ner utan att skrika rakt ut. Beslutet att låta honom somna in var lätt att ta då han led så svårt men saknaden efter honom är oerhört svår, och den har inte mildrats över tid, snarare tvärtom.
 |
| Vår nalleman en vacker midsommardag |
 |
| Adjö, älskade vännen min💔 |
Ja, och träningen, hur går det med den, tänker ni kanske?
Ehhh, hrmf....😅
Och nu över till nåt helt annat...
Under hösten tog vi tag i vårt hussökande för säkert 100:de gången i ordningen...Vår önskan att bo på landet har ju funnits i alla år, för mig sen jag var liten, faktiskt. Vi har kollat hur många hus som helst och skrattat gott åt många av dem men ändå inte gett upp. Särskilt det lilla mysiga huset i Fagerås som verkade vara vårt paradis...tills vi kom in i huset och såg trappan upp till övervåningen...
 |
| Den som får upp möblerna via den trappan borde få guldmedalj! |
Men så en dag fanns vårt hus på hemnet! Efter en viss nervspänning så är nu huset vårt och vi har att se fram emot en flytt till vårt paradis på landet senast 1 april! Fast först skall vårt "gamla" hus säljas, första visningen är enskild och sker tisdagen den 8/1.
Gubben snickrar för brinnande livet just nu. Ja, alla smågrejer som inte blev gjorda efter vattenläckan 2015 har vi liksom lärt oss leva med. Som taklisterna som tog slut på Byggmax, det blev liksom inte av att köpa nya då de inkommit i lager. Vi upptäcker fler och fler saker som vi "glömt" att fixa som vi hur lätt som helst levt med under många år.
Och så sist men absolut inte minst!
Ett litet barnbarn har sett dagens ljus den 28 december! Hon hade lite bråttom till världen så hon hamnade på 2018-sidan istället för 2 januari-2019 som det var tänkt. Och som sin mormor och mammi så kom hon med rumpan först. Rebell från första stund!😀
Lilla Junia avslutar därmed vårt år i dur!
Gott Nytt År alla mina vänner!🎉🍸
