Så hände det sig att jag en morgon för nån dag sen ville tvätta håret. Traskade därför nerför källartrappan men vid sista trappsteget stannade jag till och tänkte; .Hmmm, brukar klinkern vara så där blank? Tog sen steget ner till golvet och foten försvann i vatten över fotknölarna! Skrek högt på göbben och vadade sen runt för att kolla förödelsen! Min första tanke då jag insett hur högt vattnet stod var om katterna fanns i gästrummet, deras favoritplats om nätterna. De hade behövt simma därifrån i så fall! De har mig veterligen aldrig behövt simma.
I övervåningen hörde min göbbe ett skrik från sin fruga och hans första tanke var; Har hon funnit nån av katterna död i källaren?
De två kissarna sov dock helt ovetandes om ståhejet på övervåningen, så de missade hur mycket kunde deras slavar värdesätter dem..
Medan jag for omkring som en yr höna, ringde Göbben räddningstjänsten som verkat ha stått beredda en bit bort på vägen för de anlände inom några få minuter, med blåljus och allt, pumpade ut 10 kubik äckelvatten och felsökte. Fantastiska killar!!
Lördagen ägnade jag åt skurande av källargolvet, 2 ggr med såpa, och sen med endast vatten. Lukten kvarstod...Antagligen kom den från heltäckningsmattan i gästrummet, den mattan ligger nu i småbitar ute på gården. Göbben skar bort den under lördagskvällen med hjälp av den superduperkniv hans ömma maka inköpt under dagen då han jobbade. Jädrar i dä, vilken vass kniv! SOm att skära i smör. Lukten finns dock kvar så en tur med vår Kärcher golvmaskin lär bli nödvändig inom kort. Idag har jag för säkerhetsskull tagit en tur med skurmoppen igen. Draperierna vår "smött" där våra återvinningskärl finns, likaså verktygslåda och en lagerhylla där vi förvarar allt som behövs inom hushållet. Och lite annat...
På måndag kommer en elektriker och fixar rätt kontakt till pumpen i avloppsbrunnen. På tisdag kommer en handläggare från vårt försäkringsbolag tillsammans med en person från deras byggföretag som skall mäta fukt mm. Då allt detta är över så skall vi skaffa golvvärme och klinker i gästrummet. Det hade vi ändå planerat men inte känt som prio 1, nu fick vi extraskjuts.
Förra helgen sådde jag tomat och chilifrön. Men den här gången höll jag igen och sådde endast ETT frö i varje enhet, vis av erfarenhet från förr.... Och vet ni, de har redan kommit upp! Frösådd ger mig framtidstro inför sommaren. Nu har vi bott på gården i snart två år och sakta men säkert har vi fått till det på vårt sätt, men nya saker dyker ju upp allt eftersom. Nu har jag huvudet fullt av nya projekt, många av dem kommer jag att få säga adjö till, men att planera är ändå det roligaste.
Idag tog jag igen mitt träningsavhopp i fredags. Jag hade verkligen ingen energi kvar efter jobbet och for därför hemåt, dock med en känsla av misslyckande i skallen. Då vädret var vackert hade jag en plan att gå en hundpromme...men den for åt fanders då jag också hade några ärenden på hemvägen. Då jag gjort dessa var det skymning.
Idag har jag gått en mil uppdelat på två vovvar. Först Glittra, som har fått ett fantastiskt fint koppelgående, dvs om hon är ensam med mig.
Sen var det Lummi-gammeltants tur. Hon kan ibland bli väldigt ovillig att gå vidare men idag var hon riktigt allert. Vi slog följe med en kvinna som skulle åt samma håll och Lummi gick som en gud mellan oss! Hon visade inga tecken på att bli trött så vi tuffade på i 2,5 km men vid Rägårdsviken vågade jag inte chansa på att fortsätta. Vi hade ju samma avstånd på tillbakavägen. Själv fick jag ett riktigt smaskigt skavsår under foten eftersom jag hade tagit gummistövlar på mig istället för fotriktiga skor. Så kan det gå då man inte tänker sig för.
Nu har jag smörjt fötterna och smärtan har lugnat sig en aning, brasan brinner skönt och vi har druckit varsitt glas bubbel. Livet är gött!
Kraaam på avstånd!
