Boktips

Nu är jag här igen och har ett nytt boktips på gång.
Min bokstapel gömde en liten skatt som jag missat och den har jag sträckläst sen igår fm.
Bokens inledning var en aning svår att komma in i, vad ville författaren egentligen med historien? Drama eller humor?
Men som i ett trollslag så lossnade det och jag kom på mig själv med att sitta och flina och ibland till och med skratta högt åt de komplicerade men otroligt humoristiska formuleringarna! Sen är ju historien nåt över det vanliga...Komik, med andra ord!
Vill inte säga feelgood, har lite fördomar om sådana böcker....som att de ofta handlar om välutbildade, framgångsrika och oerhört vackra kvinnor med hela livet i en liten ask...som helt plötsligt får för sig att vänsterprassla eller krångla till det på ett roande sätt, eller så blir det övergivna av sin fantastiskt begåvade och framgångsrika man på ett för läsaren komiskt sätt...Ehhh, för mig är det inte kul med sånt...

Därför...nu blir det lite jobbigt för mig just nu, känner jag....
För just i denna bok som jag nyss beskrivit som roande, är huvudpersonen Cecilia, en nyskild advokat som har det svårt med separationen och behöver byta miljö för att kunna gå vidare....
Vet inte hur jag skall trassla mig ur detta för den är faktiskt ett lyckopiller och så himla annorlunda att...
ÄSCH, LÄS DEN SJÄLVA!!!
PS: Det finns ett parti i slutet som är riktigt jolmigt men annars så är detta en pärla att ha nöje av då du sitter i solskenet på stranden/i skuggan på tomten eller var helst du befinner dig.
Stort nöje!

Nästa bok jag kommer att läsa är: Skynda att älska av Alex Schuulman. Jag har ofta, men inte alltid svårt för honom, tycker han är en posör och överpretentiös person, men samtidigt så har han mod att sticka ut hakan trots att han säkert är medveten om att han skall få massor av kritik. DET gör mig nyfiken!
Återkommer om den senare!

LÄSE BÖCKER Ä LIVE DÄ SE!

Tankar...

Min första semestervecka har inte liknat NÅN annan.
NÅGONSIN!
Förut har den första veckan varit en städ-och fixrunda i huset så att allt blivit skinande rent och jag har efter det kunnat slappna av och roat mig med vad som helst.

Men gud så löjligt, har jag vid 59 års ålder kommit underfund med. Det blir ju ALDRIG riktigt rent, juh! Kanske de första 10 minuterna efter att man gått med moppen över hela huset. Men sen är det kört. Särskilt om man har en hoper med goa pälsklingar...
Sååå, varför städa livet ur sig?
Jo, då mina svärföräldrar skall rasta våra hundar. DÅ vill jag att det skall vara fint! Vem vill väl visa ett ostädat hem till sina svärisar? Inte jag i alla fall.
Jag tror inte för en sekund att de skulle bry sig om det var dammråttor här och där för de är världens goaste, men det är JAG som känner kravet. Inte Gubben min...
Ja ni märker vartåt det lutar...
VARFÖR är det så att man som kvinna vill visa upp ett skinande hem, men mannen struntar fullständigt i det?
Detta problem kommer aldrig att lösas om det inte regleras via lag...eller att alla mammor till gossar lär dem hur man ansvarar för ett hem med alla dess uppgifter. Tänk bara: Vilka svärmorsdrömmar alla tjejer kommer att kunna  välja på!

Mycket har hänt under denna vecka, både bra och dåligt.
Vårt hem för ensamkommade barn eldhärjades under onsdagen. Det känns tungt att behöva erkänna för sig själv att det kan finnas människor i vår omedelbara närhet som på allvar vill att människor från ett annat land skall brinna inne!! Fast brandorsaken är ju fortfarande under utredning...
Jag bli så illa berörd...
Men så...
Är jag så himla glad över att ha en sån fantastisk dotter med ett sånt stort hjärta och jag är såååå himla stolt över henne!
Hon samlade genast ihop allt som kunde tänkas behövas för dessa stackars människor som berövats ALLT och så lämnade vi det till Skårekyrkans uppsamlingsställe.

Om det är min och pappans uppfostran som har satt sina spår eller om hon är en mycket klok människa helt på egen hand, det är oviktigt, för det viktiga för mig är att hon är en empatiskt och kännande människa.

Och det ÄR hon! Min onge! Älskar´na!

Fast älskar sina ungar gör väl alla föräldrar, eller?

Böcker jag läst....och kommer att läsa, förhoppningsvis

Så kom det sig att jag på min andra semesterdag(tisdags, alltså) slumpmässig tog en bok i mitt "attläsaisommarboktorn" och började läsa.
Och läsa...
Och läsa!!!
Den har varit med  mig överallt...nåja, inte hos veterinären igår, då Klinga genomgick en biopsi på sina onda tassar.
Men annars så.
I förmiddags infann sig den där tomhetskänslan som man känner då man läst ut en fantastisk bok. Vilken bok skall kunna överträffa denna fantastiska historia?
Så sorglig, men också så vacker att man bara vill ta till sig historien som ett litet barn i sin famn.
Den här boken kommer att finnas i mitt hjärta under lång tid framöver.

Boktips 1. Fantastisk, fantastisk, fantastisk!!

Jag brukar för det mesta ha flera böcker på gång samtidigt. Kanske inte så klokt för min del...Det är svårt att veta om det är böckerna som är tråkiga eller om jag blir splittrad av alla historier.
Nåja, den ena boken var så trögstartad att jag började tänka på annat efter bara några sidor. Jättesvår att få grepp om. Men allt eftersom började jag få upp intresset för historien och upplösningen är riktigt rafflande.Men innan dess så gjorde jag det enda rätta;
Jag högg raskt in på en annan bok😃

Boktips 2. Ok, ok, ok.

Jag gick på baksidestexten och föll som en fura! Detta kommer att bli bra, tänkte jag och jädrar ni, så spännande den var. Ca 100 sidor...
Sen började hela historien likna Kullamannen. Nä, nu är jag orättvis, Kullamannen var ju jättespännande, då man var 12-13 år. Ungefär som den här boken. Den känns mer som en ungdomsbok, men vem är jag att döma om nån av er vuxna människor tycker den är spännande?

Ok då, om du har att välja på Åsa-Nisse
och den här så...kan den kanske ge dig en hyfsad
läsupplevelse...

Sen har jag en bok liggandes som jag nog aldrig kommer igenom. Den tar jag till då min bokstapel är nere på noll. Historien är ju en riktig solskenshistoria men som läsupplevelse ger den mig platt intet..
Fokus ligger på husse och hans bedrifter som multisportare, inte på hunden som titeln lurar en till att tro. Jag är faktiskt inte intresserad av en multisportares uppoffringar och hjältedåd bland isblock och i lervälling. Inte heller om han äter en näve havregryn var 14:de dag...
Men jag tror dock att hunden Arthur har fått ett bra hem, och det är huvudsaken. Fast jag hade gärna sett att Arthur själv hade fått berätta....DET hade vart nåt det!

En av världens alla gatuhundar.
Till skillnad från de flesta stackare som möter
hemska öden
så fann han med list och envishet en
familj som lade ner både tid, pengar och
engagemang för att få ge honom ett hem.
Riktiga djurvänner!

Idag har jag varit på jobbet en sväng trots semester, men ibland måste man ändå. Jag har dessutom lämnat tillbaka mina utlästa böcker och grabbat tag i ett gäng nya. Det kommer med andra ord att dröja ett bra tag till innan jag lyfter boken om Arthur, dvs hans husses bravader....

Nu skall det bli läsa av! Två böcker av Malin Persson Giolito; Bortom varje rimlig tvivel och Bara ett barn. Båda har fått mycket bra recensioner, däribland av hennes far, Leif G V Persson....Äpplet faller inte långt....

Ta nu inte mina åsikter tvärallvarligt, det är helt ok att gilla Vita serien och Kulla Gulla, t o m Liza Marklunds alla böcker för huvudsaken är ATT man läser!

Ha dä gött, alla bokläsare!!!

Kraaaam på er!