Nä men hej, mina godingar!
Jag har haft påsklov! Det har aldrig hänt förut och det kommer aldrig att hända igen men jäääspalt så skönt det varit! Tur att jag hann prova på hur det kändes innan det var försent.
Jag har hunnit vila. För mig är vila AKTIV vila, dvs att vara kreativ på olika sätt. Antingen städa trädgården, piffa en glasburk med dekoupage, sticka barbiekläder, ja, allt som jag inte orkar under vanliga veckor. Att ligga i soffan och glo på tv gör jag endast då jag är sjuk...som jag nästan aldrig är.
Här kommer bilder i en oerhört knepig ordning men det vete tusan hur jag skall ordna dem snyggt...ni får stå ut, helt enkelt!
Förut har jag jäktat som tusan under helger med att rensa bort allt bôs ur rabatterna, nu har jag hunnit med nästan alla rabatter utan att stressa. För stressa skall jag inte göra eftersom hjärtat protesterat. Hjärtproblemet har ställt till det eftersom akutläkaren efter min yrselattack dubblade min medicindos. Oh my god, så jobbigt det har varit att bara gå en hundpromme! Kroppen har känts som bly och jag har varit tvungen att vila efter minsta lilla ansträngning. Vad gör man då man inte når sin läkare? Jo, man googlar såklart! Och där fick jag veta att min medicin gör att motion blir asjobbig.
Accepterades inte av mig så i onsdags, kors i taket, fick jag kontakt med en riktig människa på vårdcentralen, tror jag i alla fall för han talade grov "Ekshärska" och det är väl för avancerat för AI? Han dikterade till min läkare, som jag aldrig träffat, under vårt samtal allt jag sa, och kära nån, det är så man tror man drömmer, men han hade ett svar från min mystiske husläkare redan nästa morgon att dra ner på medicindosen till ursprunget! Halleluja, hör bön!
Sååå, redan efter tre dar av halverad medicindos så har jag kunnat rensa rabatter och gå hundpromenader utan näradödentrötthet. Det ni!
Jag och min Gubbe har huserat tillsammans i 30 år. Han kallar mig Gumman och jag kallar honom Gubben. Detta kallar vi varann i goda vänners lag. När dessa begrepp inföll kommer jag inte ihåg men oavsett det så känns väldigt bra.
Men...
Under mina shoppingrundor hör jag titt som tätt ÄLSKLING ropas av kvinnor mellan hyllorna och då undrar jag i mitt still sinne, har inte älsklingen ett namn? Varför kallar man sin man för ÄLSKLING mitt ibland folk? Jag har livlig fantasi, jag vet, så i mitt stilla sinne ser jag framför mig att män från alla håll springer som skållade råttor för att sluta upp till sin maka och inser att men va faan, det var inte min...Vart är MIN då?
Drog jag igång er fantasi nu?😂
Bra! Då är jag inte ensam!😉
Ha nu en fortsatt trevlig helg!
