Ja men hej vinterslask...

 God fredagskväll på er, mina godingar!

Eller är den god? Har ni ens lyckats komma hem inom rimligt tid utan att fastna i blötsnön? Jag har lyckats ända tills jag kom hem och behövde ta mig ut ur bilen...VARFÖR har jag inte köpt nya broddar???? De jag har liggandes är från typ 1980 eller ännu tidigare...Vid åsynen av dem får man faktiskt en inre bild av 1800-tal...

Nåja, jag tog mig ur bilen utan fysiska skador, kunde hämta posten i uppförsbacke utan vurpor, sen ner igen och uppför trappan utan att trilla en enda gång! Dä ni! 

Men.... 

Jag är sååå rädd om min bil! Jag letade och letade efter en seriös verkstad under flera månader tills jag fann Thoréns Bilservice i Skåre. Jag lämnade in min bil för oljebyte, service och nödvändiga åtgärder i december. Fick tillbaks en bil i toppskick!

Och...

Efter servicen försvann ett missljud som uppstod då skolbussen trängde mig i diket förra året! Så glad jag var då jag 8 200:- senare hämtade ut bilen. Jag skojar inte, alltså!

Nu har vi ännu en vinter med tvättbrädevägar...igår kom raggarbilljudet tillbaks...faan också!

Min Göbbe ha haft en riktig mancold under hela veckan och jag har liksom bara höjt lite på ögonbrynen åt hans symptom. Som alltid. För det mesta så har han likt ett mirakel stått upp och gett sig ut på ett eftersök i lervälling utan problem efter att ha legat i soffan med lidande min. 

Dock inte denna veckan. Har han månne varit RIKTIGT sjuk? Jo, faktiskt, så är det så!

Jag är ju allergisk mot allt som möjligt och brukar ha en nysattack dagligen med typ...20 nysningar på raken. Vad som drar igång attacken är olika. Det kan vara en doftchock av parfym, sköljmedel, mögel eller helt enkelt torr luft som startar attacken. Efter attacken brukar det hjälpa med att jag snyter mig mig och går ut i friska luften. Idag kom nysningarna sent under eftermiddagen. Sen kom halsont och förkylningskänslan vid hemresan. 

Så... 

Jag inser att jag blivit smittad av min man. Fast jag står fortfarande på benen...men nyser och känner förkylningssymptom. 

Nu är frågan; Finns en motsvarighet till mancold hos oss kvinnor? 

Jag kommer att kämpa emot, bara så ni vet! 

Livet med dubbelslag

 God fortsättning, mina godingar! 

Hoppas att er ledighet har gett er det ni mest har önskat, antingen stort släktkalas, en liten familjejul eller en jul med tända ljus, god mat och julprogram på tv-n i sitt bästa sällskap med sig själv. Det där sista har jag firat för många år sen för att jag ville, trots min fd svärmors ängsliga protester om att jag inte längre tyckte om dem. Så var det såklart inte, de låg mig varmt om hjärtat under hela deras tid här på jorden. Man släpper inte älskade personer hur som helst!

För så här var det, jag och min dotters far hade separerat och då tyckte jag inte att jag hörde dit längre, men min dotter firade ju såklart med sin pappa, farmor, farfar och alla släktingar men kom sen hem till mig på kvällen. Det viktigaste för mig var att min dotter skulle få fira som hon alltid gjort, för min del ville jag bara...vara med mig själv. Julen är så olika för oss alla och man gör det bästa av den. 

Om man har möjlighet, vill säga....

Jag är numera en privilegierad människa med fast anställning sen många år men så har det inte alltid varit. Jag har lärt mig den hårda vägen hur man får pengarna att räcka till och det har min dotter lärt sig. Och hon är läraktig! Hon kan verkligen trolla med knäna! Jag är så stolt över henne!

Jag har mått konstigt sen en tid tillbaks, typ några månader, har haft obehaglig andnöd, hjärtrusningar, tryck runt bröstkorgen. Trodde att jag fått en låsning i bröstryggen, nåt som jag fått under hela mitt vuxna liv, ELLER en mycket dålig kondition...Så kan det absolut vara.

Enligt min fysioterapeuts råd då dessa symptom uppstått så skall jag först kolla hjärtat. Sen kan jag komma till henne för manipulation av kotor. Jag har lytt hennes råd i alla år och även nu. EKG togs, som alla andra gånger, men den här gången visade de inte det där urstarka hjärtat som tidigare. EKG:t visade en massa dumheter som dubbelslag lite hur som helst. Blodtrycket var ok. 

Läkaren, en ny bekantskap för mig, tog dock hjärtarytmin på allvar och skickade mig vidare till sjukhuset för utredning. Innan julledigheten gjorde jag ett ultraljud som visade ett friskt hjärta men med en massa extraslag! Detta var inte min VC.läkare nöjd med så han har beställt ett 24-timmars EKG till mig men också ett arbetstest. Detta gjorde jag idag. 

Jag fick massor av elektroder satta på kroppen inför passet. 

Men det jag inte visste var att...

 Arbetstestet visade sig vara ett maxpulstest! Jodå, såna har jag gjort förr i min aktiva tid som elitmotionär. Men det var många år sen. Det märkte jag mycket konkret idag. Under tiden togs blodtryck och pulsen visades i en display. Skämmes, tänkte jag. Alltså, hur mycket saknade jag min vältränade kropp då jag satt på cykeln, tror ni?! Men om jag varit  lika vältränad som förr, då hade jag ju aldrig behövt vara där och göra testet...

Nu är mina ben som mos efter testet och jag har bestämt att jag skall fan i mej ta tag i min kropp och hälsa för så här dålig kondition vill jag inte ha! För jag TROR, killgissar dock, att det handlar om dålig kondition, helt enkelt. Jag vägrar tro nåt annat! 

Fast...varför krånglar hjärtat, är min undran...för jag är allt lite orolig jag...

Sååå

Ta hand om er!

Snart jullov...

 Gokväll, mina godingar! 

För mig är det nedräkning, både för jullov men också för tack å hej för evigt. Nej, jag skall alltså inte DÖ utan gå i pension i sommar. 

Men en sak i taget. 

Nu stundar jullov, vecka 51 sen är det JULLOV för både personal och elever. Bästa lovet, enligt mig. det har jag alltid tyckt under mina 30 år inom skolan. Orken är helt slut efter ht(höstterminen)för alla, elever som personal. 

Dessutom ligger julhelgen perfekt då det gäller ledighet. Jag har bara behövt ta tre semesterdagar t o m v 2. Ja, jag vet, jag är yrkesskadad och kommer att få svårt att ha koll på vardagen efter att jag avgått från skolan. Fast det kommer jag väl inta att behöva, eller? Hmmm...

Men...

Nu till dagens händelser. 

Vaknade som vanligt minst en halv timme före alarmet. Som alltid, Gosade med våra pälsklingar. Glittra körde alla tassar i luften och lät WRAHOAR. Flera gånger. Husse snarkade vidare som om inget hänt. Hur kan han inte höra? 

Jodå, han hörde men ville inte höra. 

Han förlorade...😂

Efter att husse stigit upp 07.00 så var allt som vanligt. 

Men så for husse och Glittra på äventyr på eftermiddagen för att komma åter i morgon.

Glimma blev därför överlämnad till matte på skolan där inget verkar vara som som förr. 

Hon var mycket skeptisk till mattes nya kontor även om hon blev överväldigande mottagen som den prinsessa som hon ändå är av mattes chef Maria.

Nu har vi landat i soffan, Dumle, Glimma, katten Syrran och Glimma. Vet inte vart Blixten tagit vägen men vi myser, han dyker nog upp snart. 

Mörkt, regnigt som en typisk november...

 Go helg, mina godingar!

Mina blogginlägg har inte direkt duggat tätt men jag tror att ingen har förtvivlat över det.

Nu kommer här en resumé sen mitt förra inlägg, för er som är intresserade. 

Hösten är i min värsta period och jag är i low mood likt varje år vid samma tid. Det är sen gammalt, liksom.

Så...

Det finns för mig INGET som är bra med november! Mörkt då jag åker till jobbet, en fruktansvärt vidrig resa då jag aldrig vet om jag hinner bromsa för en svartklädd person gåendes över övergångsstället där blinksignalen aldrig har funkat.

Jag blir TOKIG på att folk inte har reflexer då de har den bästa reflexen i handen då de rör sig vid vägarna, Ficklampan på MOBILEN! Ge er tillkänna, för faan!

Jo då, jag har kontaktat vår kommun ett flertal gånger angående dessa blinkfunktioner vid övergångsställena på Öa som ger helt fel indikationer och fått svar av en person som nog inte borde vara en kontaktperson till kommuninnevånarna...Hoppas att kommunen har anställt en mer socialt kompetent person för bemötande av  kommuninnevånare... Och framförallt att de löser problemet med övergångsställenas varningsblinkers. Jag väntar otåligt.

Nu över till nåt helt annat.

Jag har behövt ta bort en tand som besvärat mig till och från sen mitt första besök hos men dåvarande tandläkare. Jag önskar att hon hade haft bättre kunskap om tänder...

Min tandhistoria sen 2019 är nu till ändo. För att göra en historia kort; min fd tandläkare(privat DYR tandvårdskedja) gjorde en praktvurpa med min tand som hon rotfyllde och slutförde TROTS att hon var osäker på om alla rötter var döda. Jag har haft problem med smärta till och från sen 2019 efter att problemet uppstod efter att jag haft corona och var jättesjuk under flera månader. 

Vågade till slut inte boka ny tid hos henne då tanden bråkade utan började leta efter en ny klinik, men hur vet man vilken som är bäst? Ni anar inte hur noga jag var med att finna en klinik som jag skulle kunna lita på?

Men till slut...

Föll valet på Våxnäs folktandvård och jädra i dä! Vilken femetta! Jag har blivit sååå väl bemött och behandlad av både hyggor och tandläkare. Som det skall vara, eller hur? 

Nu är det fredag kväll, jag har landat i hemmet, hundarna har hälsat mig välkommen hem, ja även Göbben och dessutom har han hjälpt mig in med alla kassar, han kan allt Göbben min...nåja...vissa luckor har han ju, men det har eventuellt även jag, hmmm...😉

Jag har ju bestämt sen länge att gå i pension vid vt-2026(yrkesskada sen alla år att skriva veckonummer och ht och vt. så är det inom skolvärlden) Jag har behövt en lång tid att inse att det finns ett härligt liv utan Ilandaskolan för mig.

Och...

Jag har haft tid att fundera på vad jag skall göra som pensionär och det handlar såklart om husdjur, det är det viktigaste i mitt liv och även Göbbens, såklart. 

Våra funderingar att para Glimma är nedlagda. Det är inte rätt för oss, hon har 0,1 på armbågar och det är inte rätt att avla på detta men ärligt, jag är inte ledsen för jag skulle inte vara den bästa uppfödaren. 

För...

Jag skulle ju behålla alla valpar!

Men även om hon slipper bli parad och föda en massa kullar valpar(jag kan bara ge henne lyckönskningar) så är det kul att ställa ut henne. bara för att, liksom. 

Men nu övergår höst till vintern som en smäll på käften likt varje år och vår lilla flock håller ställningarna på ett eller annat sätt. Dumle springer över vårt lock till spabadet och ändrar temperaturen till en spännande temperatur....men vem har sagt att livet skall vara likt en motorväg? 

Go helg på er, mina godingar!

Hösten...

 Go lördagskväll, mina godingar!

Att hösten är i gång är nu ett faktum. 4 oktober och hösten visar sin fula nuna med regn och storm. Hundarna lägger öronen bakåt vid kisspauserna, gör sitt behov och rusar sen till dörren för att komma in!

Ni som känner mig vet att denna årstid är tung för mig och har alltid varit sen unga år. Hösten-den vackra med fina färger och hög luft förbytts helt plötsligt till en enda grå, regntung och svart verklighet under flera månader. Idag är en sån där tung dag. 

Men...

Ibland får man perspektiv på sina egna problem. 

I fredags hade jag en bokad vikarie som jag sen tidigare haft mycket bra relation med. Hon har alltid varit professionell under sina lektioner, alltid haft goda vitsord. 

Under dagen kom hon in till mig och ville berätta om sin livssituation. Jag blev lite överlumpnad men visade såklart in henne till mitt kontor. Hon berättade om sin situation som vikarie inom skolan, hennes dagsersättning som ensamstående som var under all kritik...jag kunde bara krama om henne! Jag ÖNSKADE av hela mitt hjärta att jag hade kunnat hjälpa henne, men hur? 

Min fråga är: Hur är det möjligt att människor i Sverige, oavsett härkomst, med hög utbildning inte skall kunna försörja sig själva? Hon fick en sista kram av mig då hon gick för dagen men hennes öde har inte försvunnit i mitt huvud. För jag vet hur det är att vara fattig, bara haft till hyran, tiggt pengar till mat till ungen av sin pensionerade mamma för sitt uppehälle, att ge katterna havregrynsgröt till mat eftersom pengarna behövde gå till vår egen mat. Jodå, jag vet och det jag känner därför nästan skuld över att jag har det så bra idag då hon kämpar för sitt uppehälle trots att hon jobbar för sitt liv!

Här sitter jag en lördagskväll och gnäller över väder och vind.

Men...vi har det ju så himla gott!

 Gubben kollar tv, hundar och katter har fått mat, myser, jag sitter och bloggar, maten puttrar och snart skall vi äta och mysa tillsammans i soffan. 

Men....

Mitt samvete gnager...