Ett år sen...

Idag för ett år sen var dagen då du tog dina sista, vacklande steg på vår jord, min vackre, fantastiske Vaski.

Du var den vackraste hund jag nånsin träffat,
och du blev min! Nåja, husse också, men mest min💓

Vid just den här tiden drog du dina sista andetag och du fick frid för att gå vidare till Regnbågslandet och träffa alla dina nära och kära utan smärta i i kroppen. Matte insåg att det var dags efter vår sista promenad i skogsdungen utanför vårt hus. Du orkade knappt gå och dina ögon bad om nåd.
Matte sa till husse; Ring nu, och det gjorde han. Vår planering kring din sista stund på jorden gick om intet då du hade alldeles för ont. Vår planering var att du skulle få gå ett litet, litet spår och sen skulle en veterinär komma och ge dig den sista sömnen. Men det gick om intet eftersom hon var på semester då det var dags.

Du fick en smärtstillande spruta
och kunde äntligen sätta dig ner utan att skrika av smärta.
Så skönt för dig, min vackre pöjk!

Matte och du passade på att ta en selfie. Sista chansen, liksom...😭

Äntligen kunde du lägga dig ner och vila i husses famn!

Vi var skyldiga dig tjänsten att låta dig gå in i den eviga vilan trots att våra hjärtan brast, men det var ju DIG det handlade om. Inte oss, för vi hade från början tagit på oss den tråkiga delen av att älska en hund, och inte vilken hund som helst utan dig Vaski, vår vackraste, finaste, lurigaste och lydigaste(till slut).

Du somnade in med mattes lugna
röst i ditt öra. Äntligen fick du sova den eviga vilan utan smärta.

Husse och matte talar ofta om dig, minns dina stordåd, goda och busiga egenskaper och hyss med värme, men matte har det tufft ibland. Som idag, på din ettårsdag av din vidarefärd.
Jag har fortfarande svårt att se ditt hunddagis då det var din favoritplats under många år.
Innan vi flyttade så grät matte många gånger då jag rastade dina "syrror" eftersom alla vägar påminde om dig.
Nu har vi flyttat men då tänker jag ofta på hur härligt du skulle ha tyckt om att få rusa runt i vår stora hage.
Ja, du vet, din gråtmilda matte kommer alltid att sakna dig, det skall du ha klart för dig, och husse också, fast han är inte så gråtmild som matte. I alla fall inte då nån ser...
Min älskade Vaski, jag saknar dig så hjärtat värker men jag vet att du har det bra nu.

Massa kramar från
Matte, Husse, Lummi, Klinga och Glittra