Klinga kom till oss som liten pälsboll för att hålla Vaski sällskap. Och tänk vilka vänner de blev! Klinga tvättade troget hans öron och han putsade hennes morrhår. Ibland kom en vit ulltuss vid namn Lummi på besök, då var det full rulle i huset! Efter något år kom hon till oss för att stanna. Hon och hennes lurviga kompisar blev fantastiska spårhundar till stor hjälp för husse i hans eftersöksarbete. Men inte bara det, dessa tre lappisar kom att vara våra allra bästa vänner och gjorde livet ljust även de gråaste dagar. De fick sin matte att gå ut i ur och skur, det hade aldrig hänt innan de kom till huset!
Men så dyker livets mörker upp som en stor fet smäll på käften!
Igår fick vi ta det oerhört svåra beslutet att låta både Klinga och Lummi få somna in för att få träffa Vaski på andra sidan Regnbågsbron. Sorgen är just nu bedövande, huset är så tyst då inte Lummis kakakakaka hörs längre, ja så lät det då hon andades, vår lilla ulltuss. Hennes klara skall har tystnat för evigt. Ingen Klingatass duttar mig på benet för att tigga en klapp på bröstet eller snurrar ett varv för att tigga godis.
Hennes kompisar Glittra och Humle har letat och nosat på platsen ute på glasaltanen där vi satt med tjejerna i var sitt knä då de somnade in. Ett så vackert och fint avslut men så oerhört smärtsamt för oss. Lummis tid på jorden skulle ha varit slut på onsdag eftersom hennes onda tänder och dessutom höga ålder hade tagit ut sin rätt men att Klinga så hastigt skulle ryckas bort var vi inte beredda på!
Men hennes tumör växte så snabbt att hon inte kunde bajsa ordentligt och under gårdagen kom ingenting trots idoga försök. Hon hade jätteont! Vi beslutade att de skulle få gå tillsammans eftersom de alltid varit det i livet. Jag är evinnerligt tacksam för den hjälp med veterinär vi fick av husses spårkollega.
Det finns inga ord över den saknad vi känner just nu!💔💔
 |
| Så söta i sina täcken |
 |
| Klinga, bästa vännen för alla oavsett art |
 |
| Lummi vid de tillfällen hon låg i soffan. Passade på då Blixten sov... |
 |
| Så här kommer jag att minnas henne med det där glada leendet |
 |
| Och så här kommer jag att minnas Klinga, det vackra ansiktet med den kloka blicken |
 |
| Nu är de förenade för evigt!💓💓💓 |
Farväl våra vackra pälsklingar och på återseende den dag vi kommer efter!
Nospussar från Husse och matte!
Sov gott små fina vänner. Jag fick se er en sista gång och ni var snälla och glada som vanligt men påverkade av ålderskrämpor och sjukdom. Förstår att det känns konstigt. Stor kram
SvaraRaderaHuset är så tomt och tyst utan dem. Humle ligger ute i hallen för det mesta, vill inte ligga i soffan, den var ju Klingas. Inte heller Glittra vill gärna ligga på Klingas plats. De saknar tjejerna lika mycket som oss!
SvaraRadera