Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

onsdag 15 juli 2015

Jag och engagemanget...

Ja men hej på er! Här har ni en som har semester och inte hinner varken blogga, sola, greja i trädgården, sy eller ens....ve och fasa....BETONGA!! Eller jo, nåt litet har det blivit men inte allt som finns i hövve på mig. Dessutom köpte jag finbetong som visade sig vara fulbetong.
Närå...Och de stackars hundarna har ingen semesterfeeling direkt, fast de vet väl inte skillnaden, förhoppningsvis....

Nu kommer bra grejer:
 Jag har jobbat på djurhemmet under min andra semestervecka. Såååååå berikande! För mig som styrelseledamot är det viktigt att se hur arbetsdagen ser ut för de anställda. Jag har blivit medveten om vilken fin och engagerad personal vi har och hur mycket de engagerar sig utöver sin arbetstid.

Jag har fått uppleva hur man i akuta situationer får till den bästa logistiken. Och kära vänner, det är vi bra på, vi i Djurskyddet. Ja, jag VET, jag skryter, men jäklar vilka fantastiska förmågor vi har!! Att krypa i trånga utrymmen värre än på Fångarna på Fortet, DET är baske mig nåt som man borde få guldmedalj för! Men det som gällde var en kattfamilj, och bäst av allt: Vi fann ALLIHOP!!!
Eller det var såklart inte vi allihop som fann dem utan vår fantastiska Victoria som gjorde grovjobbet! Såna människor behövs. Engagerade, små och smidiga....

Jag, som jourhemsansvarig, har jobbat häcken av mig för att få till så många jourhem som möjligt eftersom det finns HUR många katter på ingång som helst.
Och tänk, vilka härliga djurvänner jag har träffat!

I min värld vill jag att alla människor och djur lever tillsammans utan förtryck. Är det så jäkla svårt att förstå? Att ta sig an en liten fyrbenting är ju för livet i min värld. Att det INTE är det för andra människor är för mig helt....obegripligt!! Men ändå händer det!!!Det är en familjemedlem man tar sig an och skall ta ansvar för. Precis som ett barn....Vem låter ett barn utstå samma vedermödor som en katt som har blivit "lite besvärlig"? Att skaffa ett djur, hund, katt, kanin, marsvin, ja allt som är LEVANDE är ett ANSVAR MAN HAR HELA TIDEN!

Och VARFÖR tillåter vårt land att cirkusar och djurparker har djur till nöje och underhållning för oss människor? Att djurarter som är utrotningshotade behöver tas om hand för att INTE dö ut är en sak. Där handlar det om kunskap och överlevnad, men att köpa en biljett till en cirkus och sen titta på elefanter som står på ett ben i en cirkusmanege är för faan att delta i djurplågeri!!!!
Eller se delfinerna på Kolmården och tycka att det är kul...tänk lite till. Vad tror ni delfinerna föredrar? Delfinariet eller havet? Men tjena, detta är lätt t o m för mig som inte är delfin!

Nä nu får jag lugna ner mig. Inte bra för blodtrycket på en gammal tant. Jag återkommer om några dar...
Och då kommer de DÅLIGA grejerna......



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar