Tuddeloooo!

Hej igen, mina godingar! Nu är jag tebax! 

Nu har jag repat mig från min besvikelse över att bli kritiserad och tänker fortsätta skriva om allt mellan himmel och jord. För jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva...

Det där kreativa ligger i generna, har jag förstått. I vårt släktled på min fars sida finns en starkt kreativ ådra som visar sig på olika sätt hos var och en. Det kliar m a o i fingrarna på mången Lindebergare. 

Hos mig som skrivklåda och en omåttlig lust att skapa nytt av gammalt, gjuta i betong och utforska nya skaparområden. 

 

Före

Efter

                                                     
                                                                

...och en vattenskål åt Cissan

En sandform blev
ett fågelbad

Ok, nu drar jag igång igen om intresset finns kvar hos er, alltså...Ni har kanske hyfsat roligare saker för er än att läsa om vad som rör sig i skallen på mig?

Nåja, jag testar i alla fall😁

Alltså, hur gött är det att få på sig sina kläder utan att de sitter som korvskinn! 

Jag har alltså efter en utmattning för några år sen som plussat på min kroppsvikt till plöffsvarning de luxe. 

Orkade inte bry mig med kost och motion utan lät bara livet fösa mig vidare från dag till dag. 

Men så...

Flytten gjorde att livet vände till det bästa men kilona vägrade försvinna av sig självt...attans ogg.

Så kom det sig en dag i juni att jag på väg nedför trappan i hallspegeln såg nåt oformligt med bilringar TROTS gummiband i byxlinningen....otroligt lik mig, faktiskt, men inte kunde väl den där klumpen vara jag? Joooorå så att....

Samma dag i bilen insåg jag att magen låg i knät på mig, det kändes så i alla fall.

DÅ bestämde jag mig att det var NU jag skulle backa vikten till ursprungsläge via träning och bra kost. Har powerwalkat varje dag och efteråt kört styrka med hundarna som storögd publik. 

Nu återstår ynka 5 kg tills jag är i mål på 60 kg. 

Sen återstår bara den där lilla bagatellen att hålla vikten...för jag vill aldrig uppleva den där klumpen i spegeln igen😅 

Förra helgen började vi ställa in utemöblerna för vinterförvaring. Tog det lite pö om pö så inte vemodet skulle falla över oss som en blöt filt. I alla fall, för ändamålet använde vi den största spiltan i stallet. I denna spilta fick vi av förra ägarna ställa alla våra kartonger innan inflytten. Vi började med hammocken, lite trixigt, men skam den som ger sig. Jag hade backfunktionen och föste med foten undan en svart presenning som låg i ett hörn. Nåt tog emot så jag lyfte på ett hörn för att stilla nyfikenheten och där stod korgen med de av mig otroligt saknade porträtt av mina släktingar, mitt smyckeskrin och minnen från min bortgångna syster! Trodde att de hade hamnat på tippen av misstag😥

Jösses, vilken lycka!

Nä, nu mina vänner måste jag avbryta för en powerwalk men ha en fantastiskt härlig helg och glöm inte bort att det fortfarande inte är vinter på lääänge!

Kraaaaaam på er!