Semester

 Nä men tjena, mina godingar! 

Fredag 28/6

Här sitter jag med högerfoten i högläge och njuter av min andra semesterdag. Vinden viner runt knuten men solen ligger ändå på lur bakom molntäcket. Det har tydligen kommit hela 3 mm regn under natten så jag kan lugnt sitta och vila min fot...nåja, det finns grader på allting. Jag vet i alla fall att växterna klarar sig utan mitt omhändertagande just nu. 

Reflektioner

Har ni någonsin behövt använda er av kryckor? Om inte så försök att avhålla er från det i möjligaste mån. 

Här kommer ett tips för att undvika dessa gåpinnar:

Undvik olyckor. 

Nåja, det där med kryckor, alltså. Min första kontakt med dessa gåpinnar var på akuten den 6/6.2023. Efter att ha blivit rallykörd i rullstol till olika avdelningar över hela sjukhuset så blev jag till slut avlämpad vid utgången för att klara mig själv fram till taxin. Tack, snälle taxichauffören för att du hjälpte tant så fint fram till bilen, och HÖLL I KRYCKAN medan jag satte mig. 

Då mina röntgenbilder från kvällen var otydliga behövde jag dagen därpå in för magnetröntgen och anvisades då till sjukhusets reception vid entrén. 

Jag: Jag har tid på akutortopeden kl.13.00

Hon: Har du legitimation?

Jag ställer ifrån mig kryckorna mot disken för att plocka upp leggen:

Hon: HÅLL I KRYCKORNA!

Jag: Men...

Hon: Behövs ingen leg. Säg ditt personnummer men HÅLL I RYCKORNA!

Jag: Ok(rabblade mitt personnummer)...Hur kommer jag till akutortopeden? 

Hon: Jag beställer en transport men HÅLL I KRYCKORNA!

Att gå på kryckor. 

Först måste man bestämma sig för vilken fot man skall avlasta. Skratta ni, men det är f-n inte lätt! Och att ha armkraft att hålla upp hela kroppen och synka med benen det är ingen lek. Och om man som jag har nåt som jag inte vet vad det heter i mina axlar men att det gör j-igt ont, det vet jag, då komplicerar det ju framfarten rejält. Och så har man ju ont i sin fot också...

Vem uppfann egentligen kryckan? Var jag den personen så hade jag bytt identitet och bostatt mig i ett gudsförgätet land nånstans där de fortfarande använder sig av en stadig gren som stöd. 

För...

Hur man än försöker ställa kryckorna ifrån sig så trillar de efter en stund...eller direkt. Man vet aldrig när det sker bara ATT det skall ske. Det finns endast ett ställe i vårt hus där jag kan ställa ifrån mig kryckhelvetena och det är mot stolryggarna i köket. Där blir de ordentligt fastkilade mellan stolryggspinnarna och kan inte på något sätt slingra sig och kasta sig ner på golvet! 

Så kom det sig att jag än en gång till sjukhuset för eventuell operation. Men som en gud direkt nedstigen från himmelen så sa ortopeden: Vi kan göra det enkelt och lägga en blockad och undersöka din fot, vad säger du om det? 

Bra, sa jag! Den blockaden(6 grova nålstick  utspridda över foten) kommer jag dock att minnas som den ickeskönaste upplevelsen på länge men det var den värd efter att ha sluppit operation och gips. Friheten av att kunna halta omrking med en klumpfot(ortos) utan att behöva kryckor hela tiden var helt underbar och att sen få rekommendationen att röra på foten så mycket som möjligt utan ortosen...Helt fantastiskt! På min fråga: Hur mycket får jag gå på foten utan att förstöra nåt? Du går tills det gör ont, det är bara din egen smärta som avgör. Och vet ni, i lördags kunde jag få på mig mina gympaskor och köra bil för första gången på 3 veckor! Utan kryckjävlarna!

Nu har jag tagit ännu steg(haha) inför att kunna gå som folk igen. Jag har nu endast ett bandage runt foten och det räcker för att hålla smärtan borta.

Kram

Snart inte Klumfot