Tallyho, mina vänner!
Påskhelgen sjunger nu på sista versen. Den här tiden är och förblir en otålighetens tid för mig.
Trädgården...
Det kliar nåt otroligt i mina fingrar över att börja gräva och plantera hutlöst dyra men oerhört nödvändiga växter och träd och att få göra täta besök på loppisar för inspiration och kanske finna den perfekta formen för gjutning. Jag darrar av iver!
Men det finns en annan som är lika ivrig...
Här i stugan har Gôbben fullt upp med altanbygget, svordomarna haglar och plåstren är i det närmaste slut. Nu ljuder tigersågens in i märgenstämma över Fiskvik och hundarna ligger platta på golvet i tron att världens undergång nog är här i vilket ögonblick som helst. Även matte känner en viss oro...dock inte om jordens undergång utan mer om plåstren skall räcka...
Men han är duktig, min Gôbbe! Hans byggnationer har alltid blivit perfekta, nåja, vissa har väl orsakat en extralång följd av svordomar men alltid gått att rätta till så jag är trygg i att vi inom kort kommer att ha en fantastiskt stor och fin inglasad altan!
Men hur mycket plåster kommer jag behöva köpa imorgon, tro? Har typ 2 m kvar....Nu dånar tigersågen igen! Platta hundar inväntar jordens undergång och matte en make nedfarandes från hög höjd med tigersåg i näven!😱 (hur många meter plåster behövs det för att tejpa ihop honom till igenkännande, tro?)
Puh! Nu hörs endast hammarslag, inte en svordom på minst 5 minuter, då är det lugnt, det går framåt, helt enkelt😅
Ja, men annars är allt lugnt och stilla här på landet. Fågelsång och....nä, nu är tigersågen igång igen! Och dääär kom en riktigt otäck svordom(sencurerad)!!.................och
DÄR kom ett livstecken! Skönt! Nu kan jag pusta ut igen😅 Han kom nyss in med ett glatt leende på läpparna men gick snabbt ut igen...ohhhh! Hundarna står nu vid altandörren, gnällande...Jag avstår att titta ut då jag inte vet vad jag kommer att se. Kanske min Gôbbe ståendes på ett ben på en regel med tigersåg i ena handen och yxan i den andra och med en nyskapt svordom osande mellan läpparna så syrénerna kommer stå i blom alldeles för tidigt.
Nåja, kommer tid kommer råd, altanen kommer att bli jättefin, Det är jag säker på!
Men återkommer om hur många meter plåster som gick åt...
Kram på er, mina vänner!