Snopen fredag...

Fredagsmiddag....

Jag tror att jag fått utslag av min aversion mot fredagsmysmiddagar. 

Ett psykosomatiska tillstånd av att under oerhört många år behövt fundera halva da´n på mysmat för att sen trängas bland andra hysteriska fredagsmyshandlare som är ute i samma ärende- att inhandla FREDAGSMYS, har yttrat sig i kliande skorpor i min hårbotten. 

Att sen behöva tillreda dessa f-bannade fredagsmysisar kan ju få den mest hårdhudade, heltidsarbetande kvinna till ett mindre sammanbrott efter att ha försökt få sin själs älskade att komma till undsättning med tips om nån snabblagad och god avslutning på arbetsveckan och då fått till svar; 

-Vad tycker du? 

En majoritet av Sveriges befolkning kör väl tacos, antar jag. 

Jag avskyr tacos! Hur kan man äta sån dret? Man skall tydligen kunna få plats med köttfärs, salsa, guacamole, majs, hackad gurka och champinjoner och nåt mer som ni kanske kan komma på själva, i ett skört majsskal passande i handflatan...och sen klara av att få in detta i munnen utan att skalet spricker och fyllningen hamnar i knäet, på bordet, golvet eller i munnen på hunden/arna. 

Tjena...Med böjd plasthaklapp och i nyktert tillstånd kanske man klarar detta men vem har inte samtidigt öppnat 1( 2, 3...) vinflaska/or till myset?

Men...

Idag fick jag en uppenbarelse!!! Halvvägs från jobbet kom jag på en hyfsat lättlagad och inte alltför ofta sedd, lagad och uppäten rätt i vårt hushåll! 

Lasagne.

 På mitt vis, alltså. 

Inte med becamelsås och krångel, nä, jag har fått ett fantastiskt tips från en bekant som jag kört ett antal gånger...inte många, men ändå...

Så kom det sig att jag kompletteringshandlade efter hundrastning, där förresten två av tre hundar inte ville gå ut då det regnade och blåste. Vad är det för fel på dem!!?? 

Nåväl, skit samma, jag for och inhandlade de nödvändiga ingredienserna till lasagnen typ grädde, resten hade vi hemma. Fast då jag ändå var i affären så kom jag på några andra bra grejer som vi nog behövde. Såsom en blombukett(viktigt att fira in helgen, juh) kattmat(eftersom den ena katten är kräsen i bött) och jordnötter till älskade maken(och mig om han somnar...), alltsammans till summan av 206:-. 

Dyr grädde på Coop...

Att färdas på Hammarö är numera ingen lek, man får med dödsförakt slänga sig ut i rondeller och korsningar för att kunna komma hem inom en rimlig tid, i alla fall innan mörkrets inbrott. 

Idag vann jag racet och kom hem i hyfsad tid. Låg före i schemat innan Gubben skulle anlända hemmet. 

Jag tog tag i de husmoderliga plikterna med dammsugning, plocka, plocka, plocka och utfodring av intill döden hungriga vovvar. Klockan 18.00. De kan klockan, de tokarna!

Så hörde jag Makens bil vika av in på vår gata(kan ni förstå vilket ljud den bilen avger!!!) och så dundrar han in och hojtar: Nu har jag bråttom, jag skall ju ut med jobbet nu!!

Ehhh...

Hade glömt det ja...

Men som den snabbtänkta maka jag ändå ÄR så gav jag honom en PÖSS  och rådet att beställ nåt riktigt DYRT.

Själv har jag spolat lasagnen och i ugnen ligger en sötpotatis och en lök och svettas tillsammans med lite olja. Det kan de göra ett tag till, för jag har ju en blogg att sköta. Ja, herregud, det är väl ändå inte maten som bestämmer över oss människor!

Kram mina kära goingar och sätt inte tacosen i halsen!