Min dotter är mitt absoluta allt!
Men så finns det en längtan undangömd i mitt hjärta sen barnsben; att få bo på landet!
Mina föräldrar hade samma önskan men det blev aldrig av...
Jag har glömt att berätta om min alldeles speciella egenskap, den heter TÅLAMOD.
Efter 60 år i lägenhet och villagetto så har jag äntligen blivit bönhörd.
Jag, min Göbbe och alla djuren bor äntligen på vischan!
Jag är så överlycklig över att få uppleva detta att jag knappt finner ord!
Vi har slitit enormt med flytten, kroppen har sagt både det ena och det andra men vem bryr sig då paradiset är nära?
En sak till som är viktig för vår del; ibland har man vänner som man glömt bort.
Det är mycket dumt!
I flyttkaoset kom en dag en vän in på jobbet till min man och erbjöd flytthjälp som kompensation för vår hjälp då de flyttade för massor av år sen. Det hade vi glömt, men inte dom....Hjärtat svämmar över!
Nu skall jag beskriva livet på landet för en storstadsstörd människa:
Man har ställt alarmet till 06.00.
Om man är seg så påminner grannes tupp om att det är dags att gå upp. Han är motsvarigheten till snooze.
Man har goood tid på sig att gosa med alla husdjuren och efter det fixa kaffe. Kaffe är viktigt!
Detta fanns inte förut. Vi har funnit en andra andning, helt enkelt. Man gör en macka att ta med till jobbet.
Jag vet inte jag, men för mig har jag nog hamnat i himmelriket...fast jag är väl inte död hoppas jag?'
Nä, jag rörde på mig nyss så det är lugnt
Bara så ni vet, vi har tänkt prova spabadet ikväll!
Spänningen stiger...
Ha det gött mina vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar