.......åsså var det fredag igen. Energin tog precis slut efter en händelserik vecka. Man kan undra om det kan bli MER händelserikt än detta? Massor av information...som efter ett tag blir nåt helt annat. Vi som suttit säkert i vårt lilla Skåre, utan en tanke på hur det kan vara nån annanstans har nu fått bekänna färg. Men det är KUL! Jag har inte hört nån gnälla utan alla spottar i nävarna och hugger i, har åsikter och ideér. Men ibland, då det blir väldigt mycket SAMTIDIGT, så är man väl inte till sin fördel, alla gånger...Mitt bibliotek får jag ta tag i då och då, mellan varven. Men jag är jättenöjd med mina lokaler, verkligen! Kan inte ha det bättre. Jag har inte behövt alla hyllor som jag tog med. Tack vare flytten har man sett nya lösningar på sånt som förut stått skrivet i sten!
Men så inser man: Ungarna kommer till onsda´n! Då måste allt, verkligen allt, vara färdigt. Kanske inte det praktiska, det får komma allt eftersom, men regler och hur vi skall förhålla oss till saker och ting, att vi har Gymnasiet i samma lokaler, tex. De står och röker precis utanför entrén, är det verkligen tillåtet? Kan vi säga till dem att flytta sig? Ja, frågorna är många, men det sätter våra hjärnor på nyttiga prov.
Nu får det vara slutpratat om jobbet! Näää, förresten, en rolig grej hände idag. Jag kom gåendes i korridoren då jag upptäckte en, som jag tyckte, vilsen gammal man. Jag saktade ner för att kolla vad han gjorde. Han stod och tittade sig omkring, upp i taket, ner i golvet, på väggarna, ner i trapphuset. Till slut gick jag fram och frågade honom om han sökte nån. Nej då, sa han, jag är på besök i stan och ville bara se hur det såg ut här nu. Det är nämligen jag som har ritat huset! En mycket trevlig gammal man som jag stod och pratade med en lång stund. Han var som en historiebok!
Som jag sa igår så är jag gräsänka...vilket kan innebära de mest konstiga kulinariska smaksensationer här hemma. Jag kan i princip livnära mig på müsli och fil, eller så har jag ju den stående menyn-spenat och fetaostpaj, så kan jag också blixtra till med en wok, och det är precis vad jag gjort ikväll! Energin räckte precis till det och märk väl, det var INTE frysta wokgrönsaker utan riktiga, färska från Sverige! Undrar förresten vem som myntade begreppet Gräsänka? Kan det ha varit en vegetarian, tro? Känns lite lustigt att jag gör grönsaksrätter varje gång Gubben far på sina äventyr...Men det var inte jag som kom på det....
 |
Matbild!! Blomkål, purjolök, pintobönor och en färsk tomat
wokade i flingsalt, rosmarin och spiskummin. Inför servering
en rejäl sträng med MYCKET stark chilisås. Jajamensan, det blev gôrgôtt!
Åsså ett glas rött, förstås! Ser ni att jag tänt ljus också, det blev ju för
bövelen rena hösten ute precis då jag skulle äta! Regn och blåst, ujjamejjen! |
Har jag berättat om då Gubben och jag skulle köpa mat i söndags? Nähä, men då så! Såhär var det; Vi tog cyklarna till vår lokala pizzeria där Hammarmacken tidigare låg. Handlade vår mat och for hemåt. Cykelvägen går igenom radhusområdet på Gösvägen, en massa små tvärgator med garagelängor hela vägen. Känns alltid lite olustigt att cykla där då man inte vet om nån lite glytt på trehjuling trampar framför hjulet på en. Gubben hade sin pizzakartong i ena näven och åkte en bit före(det gör han ALLTID, vill väl vinna, som den tävlingscyklist han är, hm). I alla fall, rätt som det är hoppar det ut en tonårstjej framför framhjulet på honom så han får väja snabbt som tusan åt mitt håll. Han blev så in i h-vete f-bannad så han svor som en borstbindare(inte bra, men förståeligt...) och hojtade att; Du får ta och kolla upp trafikreglerna lite grann, tycker jag! Då hojtar en kvinna tillbaks; Men ni behöver väl inte cykla i bredd heller!! Hm, det hade vi ju inte gjort...så jag hojtade tillbaka; Vad har det med saken att göra? För det hade det ju inte, tjejen(dottern antagligen) hoppade ju rakt ut i vägen, DET var problemet! Sen sa jag inget mer, men det gjorde å andra sidan min lagvigde.
Min Gubbe var så arg att han kanske inte sa de mest övertänkta orden i historien, kan jag tycka, till exempel kallade han henne för djävla kärring....Hmmmm, men å andra sidan sa inte hon de mest väl genomtänkta sakerna heller. Jag hade ett litet(stort) förmaningstal till min Gubbe då vi kom hem om detta....I alla fall, igår klippte jag gräset på tomten. Det var långt som tusan efter allt regnande. Då kommer ett par gåendes med sina hundar då jag klipper vid staketet längs gångvägen. Vi brukar småprata då och då. Jag hälsar glatt på dem...och får en stenhård blick tillbaks! Shit, tänker jag, det måste varit HON!!! Hmmmmm......Uppfattade ju aldrig vilka det var som korsade vår väg...En tröst är att de skall flytta snart. Får också vässa Gubbens ordförråd och ge honom lugnande medel inför vidare streetrace på vår genomfartsled...
Annars känns livet gött, förutom att Lummi skäller så in i...men vem har sagt att livet skall vara som en lång motorväg? Lite gupp här och där ger en massa nya erfarenheter. Lummi får helt enkelt rätta in sig i ledet, gilla läget, lugna ner sig...tillsammans med husse...Kanske jag skall skicka dem på retreat tillsammans? Hmmm.....Gud så många goda ideér jag får då jag är gräsänka! Faran är väl att Gubben aldrig vågar åka bort igen...Själv är jag ju perfekt och kan inte fixas till ytterligare.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................Raderna var till för invändningar, men så insåg jag att det ju bara är jag som har inloggningen, ha ha ha! Ingen kan ha de minsta negativa invändningar mot min sista mening, eller?
