Om ni orkar...

Tjoho! Här är jag nu igen! Alive and kicking. Inläggen har inte duggat tätt under en period, men det har haft sin förklaring.
Har inte haft tid.
Eller lust.
Eller båda, faktiskt.
PUNKT.

Plötsligt händer det!
Ja, att jag får ett uppslag, och det kom just...nyss.
Sååå......här kommer...

Hur människan är skapad att klara motgångar.

Del 1.
Att inse att ens hem INTE är en borg...då vattnet tar över fast på fel sätt...men att bita ihop och ändå inte falla ihop till en darrande hög.
Att utan förvarning ta emot ett gäng hantverkare som glatt river hela undervåningen på en vecka medan man själv försöker hinna före med att flytta bort all inredning.Och packa...
Att efter detta rivningsinferno inse att det inte händer nåt vidare...
Att efter 3 veckor få nog och ringa !:a samtalet till försäkringsbolaget.
Att få respons av detsamma och en spark i baken till "Byggare Bob" att få saker gjorda.
Att inse motsatsen...
Ringa försäkringsbolaget...
Få respons...
Att inse att inget har hänt..
Att ringa...
Att få respons...
Att inse motsatsen...
Att se Gubben jobba livet ur sig för att få huset i gott skick.
Och att själv inte kunna hjälpa till pga den fördömda EDS:en.

Sååå, händer det att de vaknar till liv, Bygg och villavård, och gör ett gästspel hos oss.
Fixar och donar lite varstans. Men ändå inte fullt ut.

Del 2.
Att inse att allt är över.
Nästan.
Att få till ett möte med försäkringsombudet och Byggare Bob(som jag i sinom tid kommer att offentliggöra)
Att slippa ligga vaken om natten av oro över vad slutkostnaden kommer att bli.
Att upptäcka att vi kanske inte behöver gå i konkurs av denna katastrof.
Att få visa mitt missnöje över hela projektet (HALLELUJA!!!)
Och vet ni!!
Nu har det hänt saker! I veckan hämtade de husvagnen!! Den som jag HATAT under lång tid.
Idag fanns spegeln på plats i badrummet då jag kom hem. Efter  6 veckor...Om än att Gubben(min älskade perfektionist) fann att den satt åt helvete fel...) Inte I men på väggen...Nåja, det kommer att lösa sig...suck... Efter många om och men så har vi ÄNTLIGEN fått tag på den perfekta duschblandaren!
Vi var VERKLIGEN överens om att det nya badrummet skall ha perfekt inredning. Alltså skulle vi ha en duschblandare från 60-talet. Ikväll fann vi den!!! Lycka!!!

Att behöva skriva om detta, vårt livs värsta period, har inte känts så upplyftande, samtidigt som det har varit befriande att få ur sig det värsta.
Ni har varit min slasktratt, helt enkelt.
Förlåt, mina kära!

Och vet ni???

VI KLARADE DET!!!

Fast jag vet fortfarande inte hur...

Några bilder får ni inte eftersom min nya fina Samsung Galaxy 5 behagar sig vara sjuk  och därför varit inlämnad på koll.