Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

fredag 9 augusti 2019

Lite av varje...

Hej hopp, mina godingar!
Hoppas ni har tagit helgen och har hällt upp ett glas med valfritt innehåll. Själv kör jag KWV Chardonnay, funkar utan migrän.
Ja, det där med migrän är ju min lilla egenhet. Det har  blivit bättre med åren, alltid nåt.
Men...
Rödvin går dock fetbort.
Men ibland så får man gilla läget.
Som tex förra helgen...
Var på födelsedagskalas hos grannen. Fick smaka godaste Amaronevinet ever! Fina grannen hällde upp utan att fråga så jag ville ju inte vara Knaskajsa och krångla utan drack med god min och tänkte att det går nog bra. Och jäääädrar så gott vin! Drack upp. Så vände jag ryggen till och så var mitt glas fyllt igen...Jag vet vad det kostade så det var inte bara att lämna...så jag hävde i mig det fantastiskt goda vinet och hoppades på gudskelov.
Det kom inget gudskelov...
-Vaknade med betongmössa.
Nåja, man får ta det onda med det goda.
Jättekul kalas, i alla fall.

Jag har drömt om min fd trädgård under en tid. Helt knepigt, alltså. Bryr mig inte det minsta
om hur våra efterträdare gör med trädgården.
Men...
Så hade jag ett ärende till våra goa fd grannar förra veckan. Skulle lämna några burkar bär som present. Vi har ju fortsatt umgås och det känns så himla bra.
Körde in på Abborrvägen och direkt kände jag en obehagskänsla.
Som tur var så försvann känslan då jag kom fram till våra goa fd grannar.
Såklart kunde jag inte hålla mig från spionage på vår förra trädgård men då fick jag äntligen en bild över hur de valt att forma sin trädgård.
Min största rabatt var borta. Där stod istället en studsmatta och en sån där faslig torkvinda som jag avskyr.
Sen dess har mina drömmar försvunnit.
Gött!

Under sommaren har flera av mina vänner behövt säga adjö till sina pälsklingar och det är så himla sorgligt. Att behöva säga adjö till sin bästa vän är oerhört jobbigt oavsett orsak.
Idag fick en fin vovve gå vidare till Regnbågslandet pga sin bakgrund. En gosig vovve tillsammans med sina människor men en gangster med andra hundar, Varför det blir så? Ingen aning, men tragiskt.
Vila i frid, fine Astro!💓

För våra vovvar som fortfarande är i på jorden så ger vår lille Humle oss gråa hår. Han är vår busiga lille valp som inte växer som sina bröder. Vi är jätteoroliga! För oss så finns inget annat än att han skall bli bra.
PUNKT.



Detta har varit min första jobbvecka och den har verkligen rusat iväg.
Men vet ni?
Jag har ALLT under kontroll.

SKOJA!!!!


Ha en härlig kväll
och Kram på er!


















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar