Efter regn kommer solsken...

"Efter regn kommer solsken" har ju fått en töntstämpel men visst har det stämt på vädret idag! Jag sover som en stock då åskan går och i morse sov jag till halv 10! Lite grått då jag vaknade så jag tänkte; Bra, en innedag, alltså. Inte fel att få lite gjort...Men vad hände? Jo, solen tittade fram. Det fick bli en grävdag istället, men jag hann även ta en tur till stan med allt min trötte Gubbe glömde i morse, såsom träningskläder, matlåda och träsitsen som hans oerhört starka Gumma delat i två delar! Min snällgubbe lovade att göra nya sitsar i plywood, så nu har jag bara att klä dessa sprillans nysågade sitsar...då det blir regnväder.
Tänk, jag är så nöjd med min semester hittills, tror inte att jag nånsin varit så tillfreds och ostressad som nu. Helt kravlös, gör bara det jag vill. Och så har jag kommit igång med min träning igen och det är såååå gött! Så härligt att få den där känslan av...att jävlar vad jag kan!!!!! Så har jag ju levt hela mitt vuxna liv förutom de senaste dretåren då kroppen har trilskats mer än förr. Igår tog jag chansen och gick på power step. Det är jättekul, körde alltid det förr, varje söndag, men så sa kroppen, näääää. Men nu var det dags och med Frida som instruktör kan det inte bli annat än KUUUL. Och det var det. Så in i...Idag har jag aningen svårt att röra mig, men det var det värt. Detta var inte sista gången!
Så har jag grävt igen. Lagt bärlager och sten runt en rabatt. Och då jag var igång så drog jag bort "nybörjarkanten" vid äppelträdet. Jag har varit trött på den så länge men inte orkat dra bort eländet. Nu skall HELA rabatten grävas upp.

Efter att jag gallrade Cornellen så kom jag åt att göra i ordning kanten

Gud, så skönt att komma igång med denna mardrömsrabatt.
Från början jättefin men alldeles för full av "ogräsblommor".

 Aldrig mer en rabattkant gjord av träpinnar. Vi har en kvar men den blir knivigare att ersätta eftersom rabatten är väldigt upphöjd. Det krävs en murad kant där...Men nåt måste jag ju gör  imorgon...nä, förresten, då är jag bortbjuden. Skall bli riktigt skoj. Därför har jag nu en foccaccia på gång att ta med. I denna värmen...  I morgon skall jag göra nåt smarrigt till kaffet. 
Och vet ni vad? Jag har suttit i solen utan att bli stressad!!! Ja, det är sant!!! Satt i solgasset och läste en riktigt bra ungdomsbok, "Cirkeln". Jag fick blodad tand av fantasy då jag läste Hungerspelen-trilogin. Fast detta är ju inte sån fantasy med konstiga släkter och olika världar som man skall hålla reda på, som tex Terry Brooks/ co. Dessutom har denna bok svenska författare. Cirkeln är första boken i en serie av tre, är det lovat.

Här sitter jag och bara...sitter...gött

Riktigt bra om ungdomar som får övernaturliga krafter!

Lite synd är det om Klinga och Vaski. Vaski har en ond tass så nån långpromenad är inte att tänka på för hans del. Då har jag heller inte hjärta att ta Klinga på en långtur...Ja, jag vet, jag är blödig! Värst är ju att de inte kan busa med varann. Det var ju vid ett sånt tillfälle som han gjorde nåt med tassen. Jag är lite orolig för Vaski, han är ju min alldeles egna nallebjörn och vill ha honom med så länge det bara går, men hans storlek gör att han ofta gör sig illa. Samtidigt måste han motionera, eftersom han är ett matvrak. Och i morgon skall han träffa Sally, hans första fästmö. Det får väl bli som då gamlingar träffas på "hemmet". En låååångsam promenad...bara de två, Klinga får hålla sig till matte...

Uppochnervända dagen...eller tvärtom...

Visst är den snygg...men rekommenderas inte att sitta på!!

 För ett tag sen fann jag ett tyg som skulle passa så bra i vårt sovrum. Tyget på stolarna var blekt och slitet, så nya stoldynor skulle det bli! Så igår var det dags. Första skulle det gamla tyget bort. Det tog gott och väl en timme att få bort alla miljoner stift det satt med, men med ett tålamod jag inte visste jag hade, fick jag bort allt. Klippte till och fäste fast det nya tyget efter konstens alla regler. Var helnöjd med resultatet!
Lade dynan tillrätta, men det var lite trögt så jag...tryckte till ordentligt, och träsitsen gick i två delar!!

Avklädd och färdig för transport
till Maken som lovat göra ny träsits.
Gör två, sa jag, eftersom vi har två stolar
och den andra riskerar möta samma öde.

Jag är riktigt nöjd med detta!
Nu är det bara alla andra rabatters tur...

Efter denna misslyckade start på dagen gav jag mig på ett trädgårdsprojekt som legat i vila. Det kunde ju inte vara möjligt att jag skulle klara att ha sönder stora stenbumlingar, tänkte jag. Våra rabattkanter är för sorgliga, så jag grävde ur och i fåran fyllde jag upp med stenmjöl och grus, trampade till och lade dit dekorationsstenar. Vi fick ju en stor hög från framsidans rabatt då vi grävde för uteplatsen. Runt stammen på rosenmandeln lade jag några rejäla bumlingar för att försvåra för de attans rotskotten som hela tiden dyker upp! Nu blev jag nöjd på riktigt, och inget gick sönder...Jo, förresten, ett litet missöde, då jag flyttade på solcellslamporna fick jag bara med två av tre ankare(de som man sticker ner i jorden). Grävde och grävde men den var puts väck! Det funkar ju utan men...
Så tyckte jag att jag var värd att sitta och sola en stund. Tog på mig bikinin, men under tiden hade solen försvunnit bakom ett jättemoln. Skit också, gick in och tog på mig, i ett nafs var molnet borta och solen framme igen. Ibland är bara allt emot en...Skall försöka idag igen.
Så var det dags för dagens träning. Hade tänkt cykla in till KMTI men precis då jag var på väg började Vaski gnälla. Det var bara att gå ut med honom. I sakta mak eftersom hans tass inte är bra än. In med honom, tittade på klockan, nä, jag hinner inte, får ta bilen, kom ut till bilen, Skrållan låg på motorhuven, in med henne på övervåningen och stängde grinden, ner igen och iväg, puh. Och jag som trodde jag skulle hinna cykla, jag som knappt hann i tid med bilen!
Men dagen kunde inte ha slutat bättre då jag blev ordentligt belönad med ett kanonbra coreboll pass av Åsa!
Undrar om jag orkat cykla hem efter det?
Jo, jag glömde nästan...En historisk händelse på Abborrvägen 91! Då jag kom in på altanen låg Syrran och Skrållan tätt, tätt tillsammans och sov!!! Det har aldrig hänt förut! Jag smööööög in för att hämta mobilen och ta kort, då kom en bil och Vaski skällde till...

Här låg de för en sekund sen...

Skrållan ja, hon har fått en ny favoritplats. En alldeles egen säng som hon sover på hela natten.

Jag får väl massera i Skrållans kattkorg i fortsättningen...




Några snyggisar från trädgården då...

De här tittade fram då jag gallrade cornellen

En av våra alsklingsliljor, inköpt på Göteborgs trädgårdsmässa

Vinröd asiatlilja som förökar sig som ogräs, men är snygg som en primadonna!

Färdigt...nästan

Nu är det färdigtapetserat! Vi är sååå nöjda med resultatet. Det saknas fortfarande lister, många lister, sen skall det läggas klinker vid dörren...och köpas nya möbler, men ändå är det så snyggt! Hela bottenvåningen harmonierar...utom det attans kontoret, men vi stänger dörren dit tills vi orkar ta tag i det. Då vi orkar det så blir det enklast möjliga, lägga golv och måla på tapeten. Golv och täckfärg har vi. Vi hade den dåliga smaken att tapetsera med värsta blå färgen på 90-talet. Vi ångrade oss direkt men orkade inte göra nåt åt saken...och sen vande vi oss.
Nu har paltkoma inträtt. Gubben bjöd på mat på bästa lokala pizzerian. Det hör inte till vanligheten att vi äter pizza men idag då vi grejat så var det skönt att slippa stå vid spisen. Pizzeriaägaren brukar vara noga med sina gäster, alla är välkomna bara man sköter sig, men idag var han på semester... Jag blev så j-a irriterad då några slynglar kom in för att spela på spelapparaterna. De hade hängröv och västar med sydstatssymboler på och tillhörande kepsar. Undrar om de fattar vad det innebär med dessa symboler? Eller är de så puckade att de bara tycker de är coola? Jag blir riktigt provocerad av såna barnrumpors beteende!!!
Vid en av spelmaskinerna satt en lokal alkis och pratade för sig själv, svor då han förlorade, började tjata på gäster runt omkring, sååå tragisk. Min Gubbe visste vem han var, en vanlig man som inte kunde hantera sin skilsmässa, utan började supa och blev en sån tragisk person.
Nu väntar vi bara på att Solsidan skall börja. Är inte helt och hållet förtjust i denna serie, ibland blir det för löjligt, men ibland gör vi ett stickprov. Sen är det Varg Veum, det är nåt helt annat. Norska deckare har en hög standard! Sen blir det nog tidigt sänggående. Jag har lånat nya cd-böcker på bibblan. Mari Jungstedt är favoriten, framför allt då Katarina Everlöf läser. Hon är suverän! Cd-böckerna brukar räcka ganska länge hos oss...Ibland lyssnar vi på samma cd 3-4 gånger innan vi har hört hela...;)

Turdag!!

Åhhh, så gött med bra dagar! Vaknade UTAN ont i kroppen, utvilad och färdig för ett body sculpt-pass. Igår var en migrändag och därför bokade jag om mitt spinningpass till ett lift it-pass, men döm om min, och alla andras, förvåning då ingen instruktör infann sig! Några entusiaster körde själva men det är för mig en omöjlighet, tänker på skaderisken OCH så har jag faktiskt betalt för ett komplett pass! Jag åkte till Willys och handlade istället.
Men idag fick jag vad jag tålde, och jag gillade det! Det är säkert 2 år sen jag körde ett Body sculpt pass så jag bävade lite. Men med en instruktör som Åsa, min gamla klasskamrat från Molkoms folkhögsskola, så blir man så taggad att man glömmer vara trött...förrän efteråt! Jag mår som bäst då jag tränar!
Så till nästa femetta. Gubben råkade ju sabba en tapetvåd igår, vilket gjorde att tapeterna inte skulle räcka. Lite kul faktiskt, han vände första våden upp och ner...och jag märkte inget! Nåväl, jag fick uppdraget att köpa en rulle till och tack och lov, det fanns EN rulle kvar...med samma färgnummer till och med! Köp en lott, sa expediten!
Lite smolk i bägaren är dock att Vaski har skadat tassen. Jag körde lite leksakssök för honom och så helt plötsligt började han halta. Det är inte första gången, han gör ofta så och man vet inte vad han gjort. Kollade taggar i tassen, men nej, eller ett sår, men nej. Jag tro han sträcker sig, helt enkelt, stackar´n.

Jag märkte inte att den var upp och ner, i alla fall...vilken
tur att Gubben är alert!

Men Vski är ju också känd som en dramaking så vi tar detta med ro och avvaktar till imorgon.

Cornellkojan

Så har jag äntligen kommit mig för att gallra cornellen. Grenarna var långt över på grannens sida och skuggade deras potatisland. Likaså vår upphöjda rabatt. Jag fick klippa mig fram för att nå ända in till buskens mitt! Den var tät som en djungel. Det är ju ingen ide att bara klippa det som hänger över, då blir det ju en förgrening där. Det ser inte klokt ut. Nä, man skall klippa hela grenen från dess ursprung, då blir det bäst.

 Det är ändå med blandade känslor jag gör detta. busken är ju ett insynsskydd och grannbarnen vill gärna stå där och hojta på hundarna...som INTE får gå fram till folk som ropar på dem. De skall lyssna och lyda oss. Nåja, detta är inget stort problem, dessa ungar är ju snälla. Värre är det med ungarna på andra sidan. Tre pojkar som man får hålla med strama tyglar annars tar de över vår tomt i sina vilda lekar. De är heller inte snälla mot djur, har ingen vana då det gäller hur man behandlar och läser av djur. Kommer de springande på vår tomt kan hundarna rusa på dem och då garanterar jag att det blir ett jävla liv på föräldrarna! Som annars inte gör några ansträngningar för att hålla ordning på ungarna...

Ordning på telningarna ja. En av våra telningar var plötsligt försvunnen men hennes lina avslöjade var hon gömt sig. Äsch, fann du mig, verkade hon säga, då jag tittade in i hennes gömma.

Då jag kom ut i morse hade ALLA liljorna slagit ut! Jösses, så härliga!

Klinga och jag hade kvalitetsdag igår. Vi gick i skogen vid st.Olofs Gryta. Dit kommer man enklast
genom att parkera bilen vid Lillängen och sen gå genom Edsviken. Ett mycket gammal och vackert bostadsområde. Många vackra hus och uppväxta trädgårdar. Då fick Klinga även öva på att inte bli jätterädd och boffa på hundar som vistades på sina tomter. Klinga har ju alltdi varit en försiktig dam men nu är det värre än nånsin. Ibland ryggar hon då man skall klappa henne, nästan som hon tror man skall klippa till henne! Inte alls kul, och vad jag skall göra åt det vet jag inte. Har försökt med allt, tycker jag. Ja, inte stryk då...Tror inte på auktoritär uppfostran ja! Ändå har jag en hund som ser strykrädd ut i vissa lägen. Nåja, man får kämpa på och ge henne möjlighet att lyckas och berömma henne då hon gör rätt!


 Så därför tog jag också med henne till Hammarö Brukshundsklubb
så hon skulle få träna på hindren. Det gick hur bra som helst. Hon klarade
till och med vippbrädan! Den vågar inte ens Vaski, som annars inte räds nåt!
Men träningsglädjen infann sig inte direkt, det verkade som hon saknade Vaski, som var på dagis,
just för att hon och jag skulle få en egen dag...Ja, så kan det gå då man anstränger sig...
Det blev ingen träning på KMTI denna dag, men jag använde min cykel flitigt istället. Cyklade först till Skoghall för ett biblioteksbesök och sen affären. Vidare till hunddagis för att hämta den efterlängtade Vaski. Att cykla med denne stolle är inte det lättaste, ha, ha! Det är vårt fel, vi har inte cyklat tillräckligt ofta med honom. Man får inte cykla för fort för då blir han jättetrött men heller inte för sakta för då börjar han nosa...Sen måste han ju såklart bajsa även om han nyss gjort det. Igår var jag skit(!)rädd att han skulle sätta sig. Jag hade ju ingen bajspåse, tänkte jag. Jojo, då satt han sig!!! Men då kom jag på, jag hade ju en hel ny-
inköpt rulle i ryggan, puh! Färden fortsatt gåendes, det kändes tryggast så. Jag har så många växlar och handbromsar på cykeln, så det är svårt att manövrera cykeln med kopplet i handen. Sen är jag jätterädd att trilla och slå mig. Min kropp klarar sånt väldigt dåligt, med kotor som låser sig och muskelfästen och blodkärl som går sönder för just ingenting. Det har blivit mycket värre nu när jag blivit äldre. Jag får blåmärken på de mest konstiga ställen och fast jag knappt stött till. Ibland undrar jag om folk tror jag får stryk. Hoppas inte, det skulle vara hemskt för Gubbens skull! Han skulle ju aldrig lyfta en hand mot nån, allra minst mig. Nä, det är nog mest mina hjärnspöken. Fast då Klinga nockade mig på ögat frågade några på jobbet om jag fått stryk, visserligen skämtsamt, men ändå...

Kling luktar på blommorna!