Gôtt och ont

Rosenmandeln i fredagskväll...

Nu går det undan bland blommor och blad! Man hinner knappt öppna ögonen förrän nåt nytt har slagit ut. Idag har jag i stort sett fått undan det mesta av ogräs och rangliga grenar. Den ena komposten har fått ny plats och är redan invigd. Den andra står fortfarande kvar på sin gamla plats eftersom den är smockfull och måste flyttas pö om pö. Gräset har fått sin första klippning för sommaren. Tänk så gôtt det doftar! Plocksalladsfröna är nedsmockade i sin låda och basilikan och chilin har fått större bostad. Tomaterna får vänta nån dag till eftersom jorden tog slut. Krassefröna ligger i blöt i ett glas i kylskåpet för att ta sig lättare. Egentligen tror jag det där är nys men jag gör så ändå. Har kört snabbvarianten nån gång förut och det funkade bra det med.
Igår snubblade Vaski då han skulle gå uppför trappan och jag höll andan! Han verkade inte riktigt få med sig tassarna som han brukar. Idag verkar han inte ömma, haltar ibland och är som vanligt däremellan. Idag kom jag ihåg vad vetten sa i vintras; Låt honom gå med klövjeväska på sig så balanseras hans gång. Idag fick han därför bära sina egna bajspåsar, tillika hundgodiset! Vi gick i skogen eftersom kuperad terräng verkar vara positivt för honom, både kroppsligen och själsligen. Han trivs bäst i skogen där han får spåra upp allt mellan himmel och jord. Men döm om min förvåning, hans kondition var nästan obefintlig! Stackar´n. Nu måste vi börja om från början....Det är ju jätteviktigt nu då han verkar ha fått ledbesvär att hans vikt hålls nere. Det är tur att han gillar frukt och grönt för nu får han, och även Lummi, bara morötter att gnaga på.
Vad sa ni? Min träning??? Ja, den är ett sorgligt kapitel, just nu. Ont lite varstans, mest i vänster baklår som jag tidigare berättat om. Dessutom har jag inte skött min kost nåt vidare heller....Men det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag.

Gôtt, gôtt, gôtt, gôtt!!!

Nomnomnomnom!!!!

SKÄMTAR du med mig matte?
Skall jag äta MOROT?

Hann med en grillstund i solen också!

....och i lördagskväll!

Han knappt se några knoppar innan den slog ut!

Guuuud så kul vi har matte, hi hi hi hi!!!

Kämpaseger!!

Jag klarade att se HELA mellon utan att somna!!! Jag kan erkänna att det var nära flera gånger men jag höll ut. Det var en sån fantastisk föreställning så därför gick det bättre än vanligt att hålla ögonen öppna. Röstningen var ju ett maraton, men även där höll jag ut till slutet. Måste säga att detta var den bästa mellon jag sett.. eftersom jag aldrig sett en hel, så är det väl ett gott betyg att jag höll mig vaken under denna. Och att Petra Mede kunde sjunga och uppträda så proffsigt hade jag ALDRIG trott om jag inte sett det med egna ögon. Att alla artisterna fick paradera på bron kändes ju helt rätt! Som på OS, liksom. Tja, sen är ju inte musiken så attans viktig för mig egentligen, eller tävlingsmomentet heller för den delen. Jag hetsar inte upp mig över om rätt låt vann utan vill bara ha lite show.
Idag blir ännu en dag i grävandets tecken. Snart är jag dock färdig med alla rabatter. Det stora projektet med att gräva upp buskarna på framsidan får nog vänta eftersom min grävhjälp gått och brakat ryggen. Vilket par vi är! Vi tävlar om att halta värst. Just nu leder Gubben genom att halta på BÅDA benen eftersom han tryckt ihop några ländkotor. Själv har jag min gamla krigskada från Koreakriget....Nä, jag skojade, men mitt vänsterben är ju kaputt, eller snarare bakre lårmuskeln som har läkt ihop som en stor klump och gör att jag ibland får dretont ända från skinkan till knävecket. Sen har ju Gubben fortfarande ont i sin axel som han landade på då han cyklade i skogen och jag ont i händerna av allt grävande...
Visst kompletterar vi varann som en provkarta över olika skador och defekter.
Skall så mina fröer också. Har krassefrön som skall, då de grott, få klättra på spinnrocken på altanen. Sen är det salladsfrön som skall få växa till sig i en blomlåda. Skulle vilja ha en pallkrage att så i, men har inget ställe att ha den på. Synd. En vovveprommis får det väl bli idag, istället för spinning och pilates som jag bokade igår. Har för ont bak i låret så jag avbokade i morse. Skit också, men inget att göra åt. Sen skall jag lämna av lite blomster hos en av mina eminenta träningsinstruktörer. Jag vet hur svårt det är att anlägga en trädgård och fylla ut den utan att ruinera sig. Man vill ju ha färdigt så man kan sitta där och bara njuta....Pyttsan! Har man väl fått i ordning så kommer man på att man vill flytta på nåt, att färgerna inte riktigt stämmer, att vissa växter sprider sig alldeles för mycket så man får rensa och rensa och rensa...Ja, så är det att ha trädgård, och det är väl halva nöjet att aldrig vara nöjd...

Sommar.... i allafall idag

Vilken dag hörrni!!! Nu är det min tid! Vaknade vid halv åtta av att Skrållan kom jamandes uppför trappan och in i sovrummet. DÅ slog det mig.... varför har jag inte blivit biten i näsan på hela natten? Samtidigt började Vaski gnälla vilket betyder BAJSNÖDIG, så jag gick upp. Var inte speciellt trött heller för den delen. Han behövde inte ha dåligt samvete, alltså.
Orsaken till att näsbettet hade uteblivit visade sig då jag kommit ner för trappan, Syrran stod på altanbordet och jamade! Hon hade fått övernatta på altanen, den stackar´n! Utan kissochbajslåda och framför allt MAT. Hon behöver ju ett skrovmål mitt i natten, hon, så inte magen krymper, ha ha.
Jag kände mig riktigt på hugget i morse och tog ALLA TRE hundarna på rastning...samtidigt. Funkade okej. Inte många hundägare uppe vid den tiden en lördagmorgon tydligen, så vi klarade oss från intermezzon. Lummi är ju inte kul då det dyker upp överraskningar, men vi tränar på det. Hon är ett charmtroll ändå. Man kan väl inte var bäst på allt heller, hälsar hon.
Gubben hade sovmorgon så jag gick ut tidigt och började gräva. En kompost skulle bort. Jorden ösas på rabatterna som först måste rensas från den attans rödklövern. Så kom Gubben ut på altanen, dubbelvikt! Ryggskott, meddelade han. Där rök min gräv och bärhjälp...Hans jobb tar knäcken på hans rygg helt enkelt.
Jag tycker nog att jag klarat trädgårdsjobbet ganska bra ändå idag. En grej återstår; att mala rosgrenar i kvarnen. Det får bli morgondagens jobb. Sen har jag haft grävhjälp i forma av Lummi, fast inte där jag hade tänkt....

Lummi har förstorat Kottens in-och utgång idag...

Det finns att göra då man har en tomt...

Dessa äcklisar fann jag då jag hällde ur jorden ur en
jättekruka där en del växter dött...Förstår varför!

Städade tomten och fann dessa....

Då jag kom ut på trappan i morse möttes jag av dessa.
Igår var de knoppar bara. Har fått acceptera att vissa lökar i påsen
kanske har en annan färg...men vad f-n, det är härligt då det växer.

Viktiga beslut

För ett tag sen fick jag något att fundera på. En vän gjorde mig uppmärksam på nåt jag helt enkelt inte tänkt på! Sen dess har jag gått och grunnat...och grunnat. Och rannsakat mig själv ordentligt. Hur jag än gör så kommer jag att känna samvetskval, men då måste jag ju göra det som är rätt och inget annat. Det har jag gjort idag! Det var jobbigt, tårarna rann, men nu är det gjort! Jag skall inte säga att det är befriande, för det är det inte, men vadå, det hade jag inte räknat med heller. Ibland måste man bara följa sin övertygelse. Livet är inte alltid en räkmacka..har jag märkt. Men man måste lära sig att stå för konsekvenserna, tycker jag. Och det gäller både för mig själv och för andra såklart. Jag vet att jag gjort rätt men det kommer att kännas ändå, det vet jag. 

Nog om detta. Det är ju fredag! Grillen skall fram, maten ligger på marinering och vinet är uppkorkat, altanen ser attans inbjudande ut och nu kom Gubben hem! Vi skall ta ut lillTV-n på altanen så vi kan kolla om vi vill.

I morgon blir det grävkalas här igen. Återkommer om det i möra. Nu skall det grillas!

Tjolahopp!

Vettebesök och träningsvärk

Oj, så fort tiden går! Svoooosch, så var det onsdag då. Vad har jag gjort då? Ja, på måndagen var Vaskiböbb och jag till veterinären på återbesök. Och nu äntligen kan vi se slutet på detta elände. En månad till får han hålla sig lugn, sen blir det äntligen rehab! Ja, han håller sig nog för skratt...Vaski - badkrukan skall nämligen simträna! Men min egen nallebjörn skötte sig som en gud hos vetten. Mattes stolthet nr 1 gjorde PRECIS som matte sa, stå, sitt, vänd, hopp upp, hopp ner och då vetten bjöd på godis tog han inte förrän matte sa att man måste säga Vassego! Lite tråkigt är att jag har haft rätt i mina farhågor att Vaski börjar få ont i lederna, främst ländryggen. Men förhoppningsvis avstannar det då han får simträna. Dessutom får han fiskolja i maten varje dag och det var bra, sa vetten, så förhoppningsvis skall Vaski vara med oss en lång tid framöver, som matte har bestämt.
På kvällen blev det äntligen intervallspinning för Johanna, KMTI:s egen väckelsepredikant. Man kan lätt jobba upp sig till nån sorts Hallelujakänsla då det är som jobbigast tack vare hennes positiva energi. I slutet av passet skulle vi köra 10 X 30 sekunders intervaller, men den luriga Johanna lade på en extra då vi hade lagt krutet på de 10! Och det bästa med detta var ju att alla orkade...ändå! Gôrbra, precis så skall det vara, att överraska kroppen är den bästa träningen. Det var längesen jag kände den där speciella känslan i benen. Den då det börjar pirra i benmusklerna och knäna känns lite mjuka....Precis så kändes det. Praise the Lord, Halleluja!
Coreboll med Rosita stod på schemat igår. Efter en liten spännande tidspress så var jag på träningsmeckat 8 minuter innan passet skulle börja. Fick därför som vanligt en JÄTTESTOR boll eftersom de andra gästerna, som kommit i god tid,  såklart tagit de bästa bollarna. Eftersom min kropp protesterar nåt grymt idag så var passet effektivt. Det är det alltid i och för sig, Rosita är så lugn och pedagogisk, hastar aldrig iväg utan man får göra rörelserna i lugn takt. Det är liksom grejen. Några riktiga magdödare på slutet gjorde passet komplett! Känner att jag verkligen har förbättrat mig under våren. Och min balans är dessutom mycket bättre sen jag skaffade de nya skorna. Trist är dock att min vänstra hamstring är så kass. Den gör ont hela tiden, ibland mer, ibland mindre. Så nån löparkarriär blir det inte. Synd, för jag är så sugen på att springa.
Förresten, såg ni mellosemin igår? Jag bara älskar Gina Dirawi, vilken proffsig programledare hon är trots sina unga år! Men det som fick mig förvånad var ju Petra Mede, som jag normalt har jättesvårt för, tycker hon är gapig och forcerad, men detta uppdraget skötte hon perfekt! Kul, tycker jag. Hoppas hon håller sig till programledarrollen i fortsättningen istället för att vara komiker, för det är hon INTE bra som...tycker jag alltså.
Överraskad över mig själv är jag också då jag helt plötsligt, efter att ha bojkottat Mellon i många år nu helt plötsligt tycker den är underhållande! Riktigt bra bidrag, måste jag säga.Gubben och jag var överens om alla bidrag utom Nederländernas bidrag som jag gillar skarpt. Den har han svårt för. Och vår Robin gillar vi skarpt! Det kommer att bli spännande på lördag.
Nej, nu kan jag inte sitta här och skriva, måste boka Powerstep i morgon! Frida skall köra skiten ur oss igen, and we love it!!