Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

tisdag 9 juli 2013

Andra semesterda´n

Ja, kära vänner, här kommer den spännande fortsättningen på våra utgrävningar. Undrar ibland hur det skulle vara att bo i en lägenhet. Ha en fastighetsskötare att ringa till då nåt krånglar eller går sönder...Men vad skulle vi göra då? Hur skulle vi fylla tiden...och vår kreativa ådra? Var skulle jag få GRÄVA och RENSA och PLANTERA OM? Gubben skulle lätt kunna ligga i soffan med fjärrkontrollen bekvämt liggande i handen. En tid, men sen skulle han också bli frustrerad av att inte behöva renovera, plantera, ändra, fixa, dona. 
Så vi stannar allt kvar här på Abbörrvägen...ett tag till, i alla fall. Och nu får jag ju jättekort resväg till jobbet. Men inte nu, utan om 4 veckor och 3 da´r. Nu tänker jag såhär; om jag snabbar på med allt grävande och grejande så får jag snart tid att sitta där på altanen med en av alla böcker jag skaffat för ändamålet, och bara njuta resten av semestern. Hm....
Men här kommer i alla fall bilder på dagens händelser i trädgården, eller det som är kvar av den...
Rosen är mitt stora problem. Var skall jag sätta den?
Den är så fin, doftar gott och dessutom har den prytt
sin plats i många år. Den måste ha en perfekt ny plats!

Inte illa, va? Nu är våra takpannor slut och jag skulle gärna
 vilja ha "nya"begagnade takpannor. Vi vill ju gärna fortsätta
hela vägen runt.

En av mina coola vallmoplantor fick nytt hem.
Den gillar´t inte, hälsar den. Det blir säkert bättre
 efter ett tag, säger mammi.

Det är lätt att glömma bort det härliga med en trädgård
då man bara jobbar i den. Kolla floxen! Såg den helt plötsligt
idag då jag gick förbi i min strävan att gräva!

Samma gäller toppklockorna! Gôrfina!

Tyvärr så ger inte min mobilkamera rättvisa för min liljelåda
som min Gubbe gjorde för många år se´n. Den är MYCKET
finare i verkligheten!

Stackars Hälge. Jag har haft lite svårt för honom i många år.
Han kom som present till Gubben för några år sen.
Nu har jag vant mig vid honom, men ändrar hela tiden hans
placering. För tillfället befinner han sig vid altanen...

Jag har svårt för gult och orange. Ja, jag erkänner! För mig är dessa färger det samma som  ogräs.
Men efter alla omplaceringar och rensningar i rabatterna så poppar
dessa liljor upp hela tiden. Nu är vi kompisar och skall så förbli!

Stackars, stackars vår husdjur. De får ALDRIG gå ut! De får  stå
där och LÄNGTA efter att gräva och skälla då matte och husse
gräver och inte kan hålla ögonen på dem. Stackarna!

Men kolla här då, vad är detta? Ett husdjur som är på fri fot! tant Skrållan har ju dispens
 att gå lös hur som helst. Det kan man få göra då man är duktig tjej...som Skrållan är!
Kelgrisen ûber alles!!

Första semesterda´n

Har lite tid över innan dagens utgrävningar startar. Skall hinna med ett lift itpass på KMTI också. Det är ett av de få pass jag klarar just nu. Ni kanske tycker att det är larv att behöva gymträna då jag har gjort hela tomten till en enda stor utgrävning, men se, det är inte detsamma! För att orka gräva måste jag träna dynamisk styrketräning plus min vanliga rehabträning. Sen är det träning för hövve också....Utgrävningen den här gången handlar om att bredda och lägga kanter på rabatten nere vid staketet. Den är ett riktigt ogrästrassel! Där har jag satt snabbväxande växter och sånt som jag fått och inte kollat upp lämpligheten ordentligt...Till exempel Rosenhallon, gullris(uuhhhhhh), silverbuske och en massa krypväxter. Jodå, snabbväxande är de, och sprider sig som en löpeld! Det attans gullriset HATAR jag! Nu skall det rensas upp, basta! Ja, sen skall det grävas bort jord på framsidan där altanen skall vara. Och sen skall det rensas upp i den friväxande häcken. Ogräset har fått alldeles för fria tyglar där. En rosenhallon skall grävas upp också.
Igår var det den stora slängdagen här på 91-an. Gubben hyrde gallerkärra och så for alla brudspireor och den stora schersminen vid husgaveln. Den fick ge sig till slut, Gubben vann, men inte utan att svetten lackade ordentligt! Alla grenar som låg som en stor skidbacke på baksidan åkte med och dessutom grannens grenhög, man skall vara snäll mot sina grannar, se.
Snart är det också dags att kapa snöbollsbusken vid staketet på baksidan. Den har för andra året fått nån ohyra som äter allt grönt. Nu har det kommit nya skott men den ser ändå ut som en spökbuske. Har fått en idé om att den nog mår bra av att kapas ordentligt och så skall mammi se till att spruta nåt otrevligt smakande på den, så de otäcka larverna inte vill tillbaka. För larver är det-inte lus, som är det vanligaste på snöbollsbuskar. Har tagit kort på den och skall skicka till odla.nu för att få experthjälp. Det är nämligen min favvobuske då den är fri från ohyra. Den är sååå vacker med alla sina vita bollar. Jag ger inte upp!
Jag tror det var sommarens varmaste dag igår. Vad händer då? Jo, jag fick en oemotståndlig lust att baka! Sagt och gjort. Drog igång baket, men först gjorde jag ett ordentligt korsdrag innan ugnen skulle på. Faktiskt så funkade det. Vi slapp bada bastu...Och gött bröd blev det!

Här skall det ligga kasserade takpannor i kanten. Pilutta ogräset!

Man sätter små buskar och väntar otåligt på att de skall växa upp...
och då de gjort det så klipper man dem fort som attan, eller
tar bort dem helt. Ja, herregud, vilket fölk!

Här har grensaxen gått fram ordentligt. Rosenhallonen är ett
minne blott. Nja, inte riktigt, stubben är inte uppgrävd än.

Pust och stön, sa Gubben, då 5 spireabuskar trilskades, men som synes,
 är de borta nu!

Gött, schersminen också! Men det fick med motorsåg, spett och yxa till
hjälp. Nu är det bara att gräva bort jorden...Bara....

Spökbusken

Såhär ser bladen ut

Stopp ett tag! Måste visa lite fägring mitt i allt grävande! Min liljetunna,
snyggisarna.

Då lassen till sopstationen gått så blev det såhär tomt.
Klinga verkade lite vilsen en stund. Där skall bli
ett vedskjul, är det tänkt.

MATBILD! Den ser ut som en pizza, men detta var etapp 1.
Sen rullade jag ihop den och gjorde en ring av den. Åh, javisst ja,
hade ju riven ost på också. Tyvärr blev det ingen "färdigbild" på den.
Vi var för hungriga....Men den blev god, i alla fall. Degen räckte till två
vanliga limpor också.



fredag 5 juli 2013

5 veckor utan alarm!!

Klockan är 22.00. Sitter med en mugg kaffe och en kvarglömd tårtbit. Gubben somnade till Tv-n. Det brukar vara min uppgift...Dessutom har han haft semester en vecka, men det tär på krafterna att vara ledig, tydligen. Bäst att jag börjar träna nu för idag jobbade jag min sista dag....på 5 veckor!!! Välbehövligt för att ladda batterierna inför ett nytt läsår.
Men innan jag låste om mig på jobbet så hade jag fullt upp. Vår allra bästa vaktmästarvikarie Robban har jobbat järnet för att mina hyllor skulle komma på plats innan jag gick på semester. Trots att han haft  1000 andra saker att åtgärda också. Vilken klippa han är! Idag fick han upp den sista vägghyllan så jag kunde börja plocka upp böckerna. Jag hann till C. Sen var det lunch. Flera dagar har jag struntat i lunchen och jobbat på för att få allt klart men idag skrek magen. Vilken tur att jag hade matlåda för en gångs skull! Fick i mig maten i flygande fläng för att hinna utforska omgivningarna ytterligare. Det är ju så himla härligt att ha så många promenadstråk att välja på. Ett helt år kan vi välja och vraka! Då jag på 80-90 talet jobbade på Vårdskolan tog jag promenadlunch varje dag i ur och skur men inte så långt bort som där jag nu jobbar.
Idag blev det en tur till Stadsträdgården. Jag klampade såklart i ett parti boule! Så går det då man genar! Under min lilla lunchvandring blev jag fullproppad av KULTUR. En aning högljudd på vissa ställen...för mig, alltså. En grupp unga musiker underhöll. Jag, som har lite svårt med levande underhållning, skyndade därifrån. Jag uppskattar tystnad, ja så mycket tystnad som man kan få i en innerstad..
Och konstverk finns det gott om i vår Stadsträdgård. Ej heller där föll där allt mig i smaken, men vissa knepigheter kändes lustiga i alla fall...Jag är nog lite fyrkantig för alltför stora finurligheter. Men så upptäckte jag en liten odling för hågade hyresgäster invid Stadsträdgården. Så fantastiskt! Odlingslådor fyllproppade med grönsaker. Ro i själen.

Underbar vy!

En så fantastisk stam! 

Nja, jag är skeptisk...

Hm, känner mig förföljd...

Men den här kan jag tycka passar in!

Det kunde varit en rabatt hemma hos mig! Mina färger och favvoblommisar!

Natur vs betong

Coola granen

Å, här blev det lite jobbigt för mina öron...eller snarare själen fick sig en törn av ljudet


Här fick jag en glädjechock!

Kolla bara! Pumpan är ju på gång, ser man, och salladen.
Vågade inte gå för nära inpå i fall nån skulle tro jag vill sabba...

Här fick jag höra nåt som lät som Håkan men jag hade fel, märkte jag senare...

Här skulle jag verkligen vilja bo! Så himla mysigt

Min upptäcktsfärd fortsatte. Mot Mariebergsviken. Gick efter strandpromenaden. Såg de flytande bostäderna. Ryste! Inte skulle jag vilja bo ute i vattnet med båten förankrad precis utanför. Inget staket som förhindrar att jag en mulen kväll, med lite vin i varje ben, drattar i vattnet då jag skall rasta vovvarna. Eller de små styvbarnen som aldrig får gå utanför dörren då de är på besök, även om det är vacker väder, för tänk om de faller i vattnet! Och för detta skall man BETALA ca 14.000:-/mån!!! Uhhh, så deprimerande. Vill inte bo där. Fortsatte min prommis. Men nu så kunde man tala om härlig omgivning! Mysiga täppor och framför allt rent och snyggt. Inte ett skräp. Jag njöt i fulla drag, trots en envis kylig vind. Toner från PiP följde mig hela vägen. Ett tag lät det som Håkan Hellström! Men herregud, inte på da´n, väl? tänkte jag. DET hade ju varit nåt det. Han är den enda som jag skulle vilja se och höra på PiP, sen kan det kvitta. Men jag hörde fel, märkte jag en stund senare...










Som vanligt gick jag en aning vilse och promenaden drog ut på tiden, men vad gjorde det då jag upptäckte nya saker hela tiden.
Det kommer att bli ett härligt år! Skall försöka komma ut varje lunch för att upptäcka. Men nu har jag semester! Hann till F innan jag stack.
For direkt till KMTI för ett rehabpass. Igår fick jag stötvåg igen. Hade dretont då jag kom och det har fortsatt att göra ont. Tänkte göra minsta möjliga idag, men då jag började trampa crosstrainer så var smärtan borta! Körde 40 minuter så svetten lackade! Sen rehab och boll. Och efter det unnade jag mig en stund i massagestolen. Jädrar i min låda, så gôtt! Den stolen är ingen billig variant, kan jag lova! Man ligger som på moln och bara är omsluten av hela stolen.
Ja, sen har det varit gott grillat och rödvin. Oljudet från Mariebergsskogen kommer och går, men snart är det över för i år.

tisdag 2 juli 2013

Tänk om....

Tänk om nån ringde på dörren och sa: Anja, du har vunnit 10 miljoner på Lotto! Gratulerade mig, gav mig blommor och kramade mig jättemycket och jag kanske kom på TV...Nä, inte TV, då kommer det tiggarbrev och nån som vill bli min kompis eller ännu värre så får jag brev av människor som lider på ett eller annat sätt, fast göööör dom det, eller är det bara ljug? Nä, inte TV!
Men jag skulle vilja ha massor av pengar, MASSOR! Men jag skulle själv bestämma vilka jag ville hjälpa. Min dotter skulle få en fond där hon var tryggad. Och mina styvbarn också så klart. Sen skulle alla djurorganisationer få donationer och jag skulle också skaffa fler hundar och katter! För jobba behövde jag ju inte. Fast lite vill jag ju jobba, eller faktiskt vill jag nog jobba lite mer än lite...Men man kan ju inte ta arbetstillfällen från människor som behöver jobba för att överleva. Man kan inte var så egoistisk att man har ett jobb och har massor med pengar i madrassen! Det tycker jag är oförskämt!! Aja baja, helt enkelt!! Men jag älskar ju mitt jobb! Men ärligt talat så blir man inte fet på att jobba inom kommun och landsting. Därför skulle det vara gôrgôtt om jag vann några miljoner. Men då återkommer jag ju till mitt dilemma, man skall INTE ta jobben från de som behöver dem bättre. Suck....
DÅ är det ju tur att jag inte vunnit några miljoner på min postkodslott, trots allt. Men ärligt, hur skulle NI göra om ni vann en hiskeligt massa pengar? Inte helt enkelt, känns det som. Andra frågor skulle dyka upp hela tiden. Nu vet jag, en bankrådgivare måste man såklart kontakta! Men är det den bästa bankrådgivaren för mig? Den tänker ju såklart utifrån sin bank, inte mina intressen, eller?
Nä, jag har nog en väldig tur som INTE vunnit några miljoner på Postkodslotten, endast 150:- två gånger och då tog det fyra veckor för att få dem på kontot...
Nej, jag far till jobbet i morgon som vanligt, ja. En IKEA-dag har vi bestämt. Det skall inköpas lite krafs och så skall lunch intagas. Jag skall INTE äta deras köttbullstallrik med mos! Hoppas de har nåt som inte har lufsat eller simmat omkring. Nåja simmat kan ju funka, jag har ju trots allt blivit lite mera tolerant med åldern, Omega 3 är ju finemang för en gammal kärring, nåja inte lastgammal, men halvgammal ändå. Sen är jag inte längre så känslig då jag tänker på att de stackars fiskarna får kroken i munnen...nä skit heller att jag äter fisk imöra!....Kanske räkor eller kräftstjärtar...Vet inte hur mycket det lider då de fångas och kokas....eller steks....Hmmmmm....Fortsättning kommer!

söndag 30 juni 2013

Kompostens hädanfärd

Idag har jag kört ett pass för första gången på 3-4 veckor. Kände att jag var tvungen att prova nåt innan jag blir knäpp. Ett liftitpass blev det och det gick riktigt bra. Jag kunde ju såklart inte göra utfall eller djupa knäböjningar, där gjorde jag marklyft istället,  men annars får jag vara nöjd. Körde 20 minuter stepmaskin innan, så jag skulle vara ordentligt varm.
Det som faktiskt är värst för mitt baklår är att gå promenader. Idag tog jag ut hundarna en och en på promenad, brukar göra det under helgen så de får lite kvalitetstid med mig, men efter bara en liten stund börjar benet säga ifrån. Riktigt trist, men förhoppningsvis blir det bättre snart. Jag är positiv, trots allt. Lite kuriosa...Förra gången jag fick stötvåg så sa jag att jag säkert skulle få blåmärken, men förvånande nog icke. Men efter i torsdags då jäklars! Idag upptäckte jag värsta blåmärkssamlingen på baklåret. Jag är ju så van att jag inte tänker på det, de gör sällan ont, och jag vet sällan vad jag gjort mig, men ibland så kommer det över mig att folk kanske tror jag fått stryk. Ja, ja, men jag kan inte gå omkring och förklara mig heller, för då verkar det ju mer misstänkt...                                                                                              

Har grävt bort komposten idag. Äntligen! Nu är den jämnad med marken till hundarnas stora glädje...Man får ha koll på dem hela tiden så de inte börjar gräva.

Härlig är jorden, tycker Lummi, men matte har ögonen på henne...
och även de andra grävmaskinerna. 

Jag har blivit lovad en pallkrage av Gubben som jag har tänkt att ställa där komposten stod. Den lilla blomlådan som jag satt sallad i förslår inte mycket. Igår åt vi upp de sista bladen så jag köpte nya frön då vi var till affären. Då jag kom hem och skulle lägga påsarna i min "påsburk" fann jag 4(FYRA!) oöppnade påsar med olika sorters salladsfrön!! Insåg då att det behövdes nåt större att smälla ner alla fröna i. En pallkrage, kanske? Inga problem, det har jag på jobbet, förkunnade Gubben. Gött!
Nu blir det snart lässtund i sängen innan John Blund kastar en massa grus i ögonen på oss.