Borta bra men hemma bäst

Kolla bara, vilket drömhus... i alla fall för mig

Vi har varit på lillsemester torsdag-fredag, Gubben och jag. Inte helt lätt att få till det med alla husdjuren, men det fixade sig till det allra bästa. Vaskis förstahusse kom och höll Vaskiböbb sällskap från igår till idag. Kanske fick förstahussen en liten nostalgitripp då han ju faktiskt har växt upp här. Han besökte i alla fall sin farmor i grannskapet...och tänk, där vankades det middag, sicken tur för förstahussen... Vaski fick säkert klappar så det räckte och blev över.
Lummi firade sin semester hos sin reservmatte i Kil, världens bästa extramatte! Där fick hon husera med 8-årige sonen i huset som förr var hundrädd men nu älskar att busa med Lummi. Tänk så bra det kan bli med vettiga föräldrar som lär ungarna hundvett!
Klinga fick följa med för att träffa Oscar, världens goaste nallebjörnsvovve, näst Vaski, såklart.... Fegisen Klinga behöver mer social träning och dessutom är hon husses älskling, han har svårt, mycket svårt att vara utan Klinga! Gubben skulle ju göra sina arbetsdagar inför jakten i höst och jag skulle bara...vara. Det är så helt otroligt rogivande i dessa trakter och jag som har så svårt att koppla av behöver verkligen detta. Sen är det ju en bonus att våra vänner är så gästvänliga och goa! Men en dag räcker för mig i denna idyll, sen får jag lappsjuka. Tänk så konstigt det kan vara! Jag älskar verkligen att se alla hus på vägen upp och huset där våra vänner bor är vidunderligt vackert...men ändå vill jag hem efter en dag. Fel på mig? Nåja, nu är vi hemma och ser tillbaka med glädje. Vi har blivit förstklassigt mottagna!
Så var det då dags att åka hem idag. Först skulle ju Gubben göra lite mer arbetspass i skogen. Han var uppe vid 7 redan, måste varit tungt efter en rejäl mängd öl igår kväll...Men som den principfaste man han är, så gillade han läget. Jag skramlade omkring i sängen en stund, men vid halv 9 gick det inte längre. En tant kan ju inte sova hur länge som helst heller. Från att igår ha varit gôrvarmt, var det i morse bara 15 grader varmt.
Senare blev det hundpromme och tänka sig...det gjorde dretont i lårmuskeln...som vanligt. Men vem bryr sig längre? Så fina omgivningar att jag skulle vilja köpa hus där direkt. Men det går ju inte såklart...Man skall ju jobba några år till, men sen så...Så hemåt för att hämta Lummi Lejontass i Kil.
Vad tror nu händer? Klinga och Lummi rök ihop direkt! Jag blir så trött...Lummi skulle må så bra hos reservmatten för evigt...men hon är ju den mest ansvarsfulla människa jag känner som faktiskt säger: jag vet inte om jag klarar ansvaret. DET är ansvarsfullt, tycker jag. Tänk om ALLA människor var likadana? Då skulle det inte finnas hälften så mycket elände. Men Lummi är lugnet själv där. Det känns gôtt att hon kan få semester från hela högen på Abborrvägen en stund ibland. Men nu har lugnet sänkt sig över flocken, maten är uppäten, husse ligger i soffan med fjärrkontrollen säkert fastklämd i
handen. Ja, nu är vi hemma!

Jag som inte är ett dugg intresserad av motorer och sånt, blev alldeles
överförtjust då jag såg denna raritet! Vilket jobb! Bra där S-Å!!!!

Pusskalas mellan Klinga och Oscar.

S-Å och Gubben  sitter i djupa funderingar i väntan på rätt grilltemperatur.

Gubben provade goaste stolen ever.
Det gjorde inte ett dugg ont i mitt baklår då jag satt i den. Däremot
höll jag på att riva hela verandan då jag satt mig i den...Svår
 att få stopp på svängningen liksom...

Sommarens varmaste dag? Bullbak!

Sitter här på nattkröken och begrundar min dag. Grävprojektet har fortskridit, tippen har fått påhälsning av Gubben och mig flera gånger, Satte en bulldeg tidigt i morse som fick stå och jäsa i fred. Tänk att jag alltid blir sugen på att baka på den varmaste dagen ever! Men idag vill jag ju ha bullar i frysen då min styvson kommer och passar "sin" hund Vaski. Han är ett riktigt bullmonster, min bonusson! Det var ju han som från början skaffade Vaskiböbb men  av olika anledningar inte kunde behålla världens bästa vovve.
Lummi har jag lämnat till hennes älsklingshundvakt Thirre idag. Vissa problem uppstod på vägen och gjorde resan en aning knepig. Jag glömde nämligen min plånbok hemma och var tvungen att vända hem igen för att hämta den. Hann inte prata med Lummis älsklingspassare nr 1 och det irriterar mig. Jag hade jättemycket att prata med henne om. Men det får bli då jag hämtar vår lilla vita odåga.
Nu kommer det att bli bloggvila för min del några dar. Vi skall ju till Nordvärmland och jag tar inte med nån dator dit. Att blogga på mobilen är helt förkastligt för mig. Kan bara inte med att blogga eller ens fb:a på mobben. För gammal antagligen. Jag, alltså, inte mobilen...
Men snart är tanta hemma igen och då kommer en lång och innehållsrik redogörelse om våra göromål i Nordvärmland.
Till dess, Ha det gôtt!

Och så grävde vi lite till...

Nu är äntligen allt uppgrävt...utom riddarsporren. Vet inte
var jag skall sätta den. Blomlådan var full av nävor, hela lådan
full i rötter. Dessutom ett humlebo! De blev inte glada på mig
 då jag vräkte dem. Surrade omkring mig en lång stund, stackarna.
De får väl sätta bo nån annanstans.

Här skall det bli en altan och ett plank från denna sidan.Resten skall vara grus.
Inte en växt i marken, bara krukor och stora blomlådor. Här skall vi sitta
 i kvällssolen och bara njuta. Inte ett ogräs skall komma i min väg!

Floxen fick nytt hem i rabatten närmast gångvägen på baksidan.

Kärleksörten(som jag egentligen inte gillar) fick samsas med
dagliljorna och aklejorna. Den fick vara kvar för sin höstfägrings
skull.

Åhhh, min fina Feuerverk, hoppas den klarar sig!!!
Fjäskade till det för den med speciell rosjord, allt för
att den skall klara sig. Den har varit med i många år.
Finare och tacksammare ros får man leta efter!

Här står nu Gubbens alldeles egna daglilja, Black Prince och ser snygg ut.
Tillsammans med Frans Hals och Torparliljan bildar de
De tre musketörerna i vår altanrabatt.

Och här också, fast en lillebror(!)

Här fick några vilsna asiatiska liljor bo tillsammans.
Spännande att se vilka sorter det är då de blommar...

Spaljén skall vara kvar på framsidan. Den
stackars New Dawn kanske får en chans att
synas nu då alla buskar inte tar allt ljus och
all näring. Den har tydligen blommat i år, fast
det missade vi...Clematisen däremot har aldrig
brytt sig om alla buskar, men har blommat långt in
på hösten. Nu skall jag rensa upp lite runt fötterna
på dem så blir det nog bra.

Men titta här! Här har cappucinoliljorna slagit ut!

Vaskis tomater börjar komma. Han är
där och nosar varje dag...och längtar

Efter dagens knog tänkte jag mig en stund i solstolen,
men tji fick jag. Solen gick genast i moln. Bara att
gå in på altanen...

...och trösta sig med kaffe och lite glass. Den här är helt okej, tycker jag
som inte är nån glassfantast. 

Att träna är livet!

Det var lite trögt att komma igång idag, min andra semestervecka. Suttit vid datorn och surfat, kollat nyheter, facebookat och bloggat. Tog mig tid att blogga på min andra blogg Husetbus och lade in en film, men det blev dret av den. Vet inte varför det inte går att lägga in film där då det går i denna, de är ju i blogspot båda två. Har kollat inställningarna men inte blivit klokare. Tänkte kontakta Blogger och fråga, men då skulle det vara på engelska!!!!! Hjälp, så dålig som jag är att uttrycka mig på engelska lade jag genast ner det projektet. Får strunta i att lägga in filmer där helt enkelt, fast det är synd eftersom det är husdjurens blogg och så mycket kul som de gör vill jag ju visa det för andra. Det knepiga är ju att det gått att lägga in filmer förr...Irriterande men ändå ett i-landsproblem. 

Ja, sen har jag fått kläm på hur jag lägger in egna recept i min kostapp. Det är bra! Det var inte helt logiskt men till slut klurade jag ut det. Kungligt av mig!! 

Men dagens stora händelse är väl ändå att jag kört TVÅ pass på raken! Va f-n, tänkte jag igår då jag bokade, går det så går det. Orkar inte fjutträna mer nu, måste få bita i lite, låta svetten forsa om mig. I och för sig har den ju gjort det då jag grävt i trädgården, men det är inte samma sak. Förresten, så har jag lagt in "trädgårdsarbete" i min kostapp-och träningsapp också. Ja, herreguuuud, vilket tekniskt snille jag ÄR! Men i alla fall, först på schemat var spinning. Det gick hur bra som helst...Nåja, det gjorde ju ont i baklåret...Men det gjorde det ju innan också så, va faan! Det var härligt för hjärta, lungor och själen inte att förglömma. Sen var det dags för core boll. Perfekt förutom en övning som gick halvbra, draken kallas den. Där sket det sig med baklåret. Nöjd å gla skall Anja va! Sen blev det rehabövningar, sådär kul, men viktigt, och som present till mig själv, 15 minuter i den helt fenomenala massagestolen. 

Gôtt, gôttigôttgôtt! Sen mat i magen. Pitabröd med pizzafyllning som blev kvar efter gårdagens pizzabak. Pitabrödet bakade jag ut av resten av pizzadegen. Nu skall det bli en lässtund i bingen innan Johnny Blund kommer.

Rabattkant och pizzabak

Lummi Luring hade en dålig dag igår till skillnad från i
förrgår då hon var lugnet själv. Jag tog med henne på
en skogspromme så hon skulle få lite lugn och ro från
skrikande ungar, hojtande grannar och brummande bilar.
Hon blir helt förvandlad då man är ensam med henne, hur
charmig och go som helst! Nu hjälpte prommen bara
för stunden...Då vi kom hem var hon lika vaktig och stressad
igen. Att ungarna skriker kan vi ju inte göra nåt åt, men grann-
tjejen MÅSTE sluta upp med att stå och locka på hundarna
vid staketet! Har sagt till föräldrarna flera gånger, men poletten
har fastnat på vägen...Igår fann vi också en stoppad
tygleksak på vår tomt.
De hade storleken att precis passa i halsen och täppa igen
svalget på en hund. Man blir helt matt...

 Gårdagen fick avsluta veckan som den började, med rabattkantssättning. Vi blev inte riktigt färdiga igår, har 2 plattor kvar att sätta på ett besvärligt ställe. Besvärligt på två sätt, dels att marken består av betonghård lerjord OCH sist men inte minst, granntjejen-4 år, tar knäcken på oss med en pladdrande mun av guds nåde! Igår hann vi i alla fall nästan hela kanten innan vi hörde det välbekanta;-HEJ HEJ!!!! vid staketet. Vet ni vad jag har i munnen? Vill ni ha ett chips? Vet ni vad jag skall göra nu? Vad gööör ni? Varför då? Vart är hundarna? Varför ligger de och sover? Vad gör ni nu( 10 sek efter att hon frågade förra gången)....Och så håller hon på.
Igår tittade vi på varann i samförstånd, Gubben och jag, och så sa Gubben: Vi går in och dricker kaffe, och med -Vart skall ni? Varför då? hojtandes i bakgrunden skyndade vi in på altanen.

Igår kväll fick jag då äntligen inviga min baksten och bakspaden. Jag tycker nog att det  gick hyfsat bra, lite nybörjarkrångel, men inget större trassel. Vi lade stenen på gasolgrillen(det går fortare och är mindre krångligt än i ugnen), och så bakades det ut två pizzor. Smetade på färdig pastasås(fy på mig, halvfabrikat!) och resten då pizzan låg på stenen. Jag hade stekt aubergine och rödlök på min och Gubben hade stekt älgfärs och rödlök, sen ost, såklart. Ner med huven och 10-12 minuter i grillen så vips var det färdigt. Färsk oregano på så var det klart! Och det var verkligen skillnad från då man gör i sin vanliga ugn. Botten blev jättefrasig och spröd på bakstenen!

Min pizza innan gräddning

Sen var det slut på det roliga eftersom gasolen behagade ta slut. Hade tänkt göra tunnbröd av resten av degen, men det fick portionsbröd i vanliga ugnen i stället.

....och efter gräddning. Smakade som den vedugnsbakade
 favoriten på Ciao Ciao på Våxnäs, den med grillad aubergine.