Skadeelände

Då var det dags för en ny skada, eller ny och ny, en nygammal skada - hälsporre. Började känna av det då jag gick ur bilen vid KMTI för att köra ett powersteppass igår. Det kändes inget i början så jag tänkte det var nåt som kommit i kläm bara.
 Men i slutet av passet knöt det sig i hälen och attans så ont det gjorde! Och gör fortfarande.
Nu har jag kört intervallspinning och det funkade så länge jag inte stod rakt upp, i 2:an som det kallas.

De stackars vovvarna fick ingen kul promenix idag då matten var sur som ättika, bara för den eländiga hälsporrens skull. Nu skall jag sätta mig i TV-soffan och klämma på det onda. Man skall göra det säger de vise, så då gör jag så. Det här vill jag verkligen inte dras med!

Annars är allt jättebra.....

Efter regn kommer solsken...

Efter mycket tandagnisslan och ett stort antal svordomar så har jag nu fått ny färg på bloggrubriken.
Till sist insåg jag att det faktiskt inte var så illa ställt med min hjärna som jag först trodde. Det gick helt enkelt inte att byta färg på den mallen, den var vit, och skulle så vara, tydligen. Men skam den som ger sig! Jag bytte hela mallen och TADA, då gick det att byta färger hur mycket som helst!
Men däremot gick det inte att ändra storlek på beskrivningen....Men man kan inte få allt här i världen.

Då jag ändå höll på med färger så passade jag på att färga min utväxt också.

Ni anar inte så krångligt det var att ta den här bilden...

Lite pyssel och sömmande har jag hunnit med den här helgen. Tunikan gjorde jag redan i torsdags, men nu är kjolen på gång. Den skall göras färdig i eftermiddag, har jag tänkt. INNAN powerstepen, för efter den är jag nog tömd på energi för resten av kvällen, om jag känner instruktören rätt....

Sen måste jag visa de nyaste tyginköpen! Föll som en fura då jag såg den...Även om det ena ger yrselkänsla. Tänk då jag kommer gåendes i den klänningen, ha ha! Folk kommer att trilla åt höger och vänster!

Rött är inte min färg egentligen, men den
här är helt ok, tack vare det svarta

Volangtyg till detaljerna.Resten av det skall  bli en kjol .

Håll i er då ni kollar på det svart/vita!
Men det är ju sååå snyggt!
Det skall bli en 70-talssommarklänning, har jag tänkt.
Lite Gunilla Pontén, liksom

Det här är sammetsvelour. Blir nog en klänning
av det med...vet inte riktigt än...

Glömsksyndrom

Jag måste ha nån sorts diagnos, antagligen inte upptäckt än, men jag KAN inte, VILL inte vara ensam om detta speciella syndrom. Jag har blivit glömsk och dessutom kastar jag om bokstäverna då jag skriver. Vaaa sa ni? Finns det redan? Men va faan! 

Varför har ingen varnat mig om detta så jag kunnat utveckla strategier? 

Tyckte mitt foto på fb var lite gammalt och slitet så jag lade in en nytt. Inga problem. 

Så tänkte jag samma om min blogg. Men hallå, detta har jag ju gjort flera gånger, men minns inte. Nu har jag kryssat runt i "inställningar" för att lägga in det nya fotot. Krångel, krångel, krångel...

Så helt plötsligt såg jag den lilla rutan "redigera" på det gamla fotot... Men herreguuuud, jag är ju störd som inte ens kan LÄSA!!

Och där satt fotot som en smäck. Men så dumt, texten var ju vit mot vit bakgrund. Hmmm......Och nu blev det riktigt knepigt, för det där med att ändra färger gjorde jag ju för jättelängesen och tyvärr så slog mitt otroligt ovanliga syndrom in just idag och faktiskt,  är det som mest utvecklat just nu. 

Men ni 2-3 stycken som brukar läsa min blogg vet ju ändå vem jag är så ni kanske inte bryr er, men så slår ett ANNAT syndrom in, mitt "ordningssinnesyndrom(autism light)". Jag VILL ha ordning på detta annars kan jag inte sova i natt! 

Nu har jag bestämt att jag nog överlever detta, trots motstånd i vissa delar av hjärnan, för jag har just fått ett mycket större problem.

Då jag och Gubben bytte mobiler fick vi Spotify i ett år helt gratis. Otacksamt till mig som bara vill ha det tyst omkring mig. 

Men idag fick jag en vision om att tappa upp  ett bad i vårt sorgligt bortglömda badkar. Måste ha musik då, annars vill jag gå upp ur badet efter typ 5 minuter. 

Ok, nu jävlar, skall jag kolla spottan! Ehhh...Fattade ingenting! Sådär såg det ju inte ut då jag senast var ute! MYCKET STOR SUCK...Då jag går in på spottan så kommer Lalehs senaste album upp. Inget fel på Laleh men jag vill inte bara höra hennes musik . Har försökt göra en egen spellista men jag FATTAR INGET!!! Inget ser ut som då jag hade spottan på datorn för ca 2 år sen. Jag är 56...snart 57 men känner mig som 100 just nu. Fan, fan ,fan! 

Dessutom hade jag faktiskt tänkt göra ett helt annat blogginlägg idag...faktiskt. Om mysiga saker som att pyssla, och ta långa vovveprommisar, men det jäkla syndromet tog över! 

Fast då det var som värst så gick jag upp till mitt pysselrum och pysslade ihop lite grejer. Jag hade lite grejer kvar som blev ratade som julklappar. Nu är det lugnt, jag kan göra vad jag vill med allt pyssel som blivit över. Fann några tråkiga IKEA ölglas som jag sprutmålat med vitt- ett färdigdekorerat(halvkasst) och ett vitmålat. Det vitmålade tog jag tag i idag. 

Ja, ni får hålla till godo med en mycket basic variant på blogg just nu, för jag måste nog få info från nån MYCKET pedagogisk person som undervisar mig om det jag kunde för inte så länge sen...

De passar ju inte ihop för fem öre, men jag provad i alla fall...

Tillsammans med orkidéen kan jag kanske passa...

Men här kommer dagens femetta! Jag är jättenöjd med
resultatet!

Det viktiga i livet...är snygga tyger, en bil som funkar...och snösmältning

Pust....Jag vågade ta min Pärla till jobbet idag. Hon startade som en klocka i morse! Jag har dansat fram hela dagen på jobbet. SÅ härligt med en bil som man kan lita på. Hmmmmm........

!5.30. Jag öppnade dörren-check, satte i nyckeln i tändningslåset-check, vred om....hrmf...tog iiii och VRED OM MEN DEN JÄVLA NYCKELN SATT JU FAST!!!!! Ringde Gubben, såklart! Lugn och fin som han är(ibland) så lotsade han mig vidare. Han sa: Mickla lite med ratten och nyckeln samtidigt. Ok, sa jag. Micklade....Nää, hände inget. -Har du dragit ur nyckeln? Nä, skulle jag det? Så drog jag ur nyckeln och TADA låskolven spratt upp och jag kunde starta Pärlan!! Jamen, tack Gubben min!!

Jag hade bestämt att åka till Tina på Tyghandlar´n för att köpa mer tyg. Hon har så himla fina tyger så man blir alldeles matt. Sen Willys och sist Bolaget och en flarra rött.

Kände mig lite osäker om jag skulle våga i fall Pärlan skulle få ett nytt lynnesutbrott, men så blev jag lite kaxig eftersom jag lyckats starta för en stund sen. Jag for till Tina, jag!

Det är så himla trevligt att komma in i hennes affär. Synd att hon skall avveckla, kommer att sakna affären, men framförallt henne. Trevligare och kunnigare affärsinnehavare får man leta efter. Hon bjöd på kaffe och vi satt och tjötade och hade det himla trevligt.

Ja, så var det som vanligt. Då jag ser alla tyger får jag en blackout. Kan inte välja, helt enkelt. Jag vill egentligen ha allt, ifall jag skulle få lust att göra nåt...som jag inte vet just för tillfället. Men hon känner mig, Tina. Låter mig nypa, känna, välja, ångra mig, och så pratar vi, hela tiden! Hon är helt enkelt så jävla trevlig så det är inte klokt!

Till slut så kunde jag bestämma mig för två tyger som är så snygga så hälften vore nog! Har inte tagit några bilder, det får bli då jag gjort nån trasa av dem.

Trasan jag gjorde igår är jag riktigt nöjd med! Hade den på mig idag. Den kommer att bli använd.

Tänk att jag har fått mani på orkidéer! För några år sen tyckte jag rejält illa om de där långa fåniga stjälkarna med en blomma längst upp och några sketna blad hängandes på krukkanten. Ibland fick jag nån i present. Bet då ihop tänderna och tackade artigt. -Åhh, så fin, ljög jag skamlöst. Sen dog den efter en mycket kort stund....

Så, helt plötsligt, vet inte när, varför eller hur, men jag började gilla dessa långa stjälkar med grejer uppe och nere. Kanske berodde det på att en stackars orkidée lyckades överleva pga att jag glömde bort den bakom en gardin. En vacker dag drog jag undan gardinen och jävlar, den blommade!!! Vet inte, men efter det så är jag väldigt förtjust i dessa triffidliknande växter.

I förrgår var jag till Plantagen för att köpa tändved. Tjena, de hade rea! På typ allt! Det första jag såg var....ORKIDÈER FÖR ENDAST 39.90!!! Jamen, hallå? Ner i korgen med er, ni två snyggingar!
Sen halkade det ner lite mer saker, såsom en hundbädd som har blivit mycket uppskattad...av Skrållan.

Härligt, matte, att du tänkte på mig!

Nu har jag i placerat ut mina nya bebisar i köksfönstret. De har fått sällskap av några stora, trygga fadderorkidéer som tydligen trivs hos oss.

Ännu ett steg mot våren. Syrran kommer dock inte att få plats
att spela persienn....

Nu sitter jag här, vid datorn, på fredagskvällen och väntar på att Gubben och Lummi skall komma hem efter eftersöket som de for ut på vid 18.30. Hoppas att inte det stackars rådjuret fick lida. Hoppas mest av allt att det klarat sig lindrigt och att det skuttat vidare, lite chockat men utan kroppsliga skador.

En sak som jag lagt märke till under hela inlägget är att det är dretsvårt att få till ett u. Nu gick det i alla fall. Men annars så....Har backat tillbaka ett stort antal gånger då orden sett märkliga ut...men hallå, nu fungerar ju u hur bra som helst då jag nästan är klar...Lagen om alltings jävlighet, antagligen.

Snö, snö, snö, snö....jag HATAR snö!

Den här dagen skulle jag ha stannat i sängen. Dragit täcket över huvudet och TOTALVÄGRAT!
Det började redan i morse. Redan då jag drog upp persiennen insåg jag att det vi skottade igår....Ja ni fattar! Världen var vit och bomullsfluffig all over, om man så säger.
 Alltså fick vi skynda att rasta hundar, sen skotta, skotta, för att skynda in och få i oss lite frukost, men shit så fort tiden försvann!! Så tänker jag; Det är nog bäst att kolla kattlådorna innan vi åker, och vad ser jag då, jo, att Skrållan Dretkatt har kissat bredvid lådan!!
Bråttom som tusan, men kisset måste städas bort. Citronsåpa och sen skölja av. Sen ut och snabbt som tusan fara till jobbet! Jag är seeeen ,jag är seeeen, jag är seeen, tänkte jag medan jag sladdade iväg ut på Hammaröleden. Och där var det 40 km/tim som gällde....suck....som vanligt. Men herregud, trampa på gasen era ********hojtade jag där inne i Pärlan, men se, det hjälpte föga. Konstigt.

Väl utanför jobbet, stannade jag rutinerat precis bredvid parkeringsautomaten för att köpa parkeringstillstånd. Då det var klart for jag en bit längre fram, och parkerade. Drog ur tändningsnyckeln...och radion fortsatte som om inget hänt! Men hallå, jag har inte TIIIID med det här tänkte jag, men det sket väl bilen i. Satte på tändningen, och stängde av, samma visa.
 Äsch, tänkte jag, jag stänger väl av den manuellt då, inga problem. Hmmm, det gick inte att låsa bilen med fjärren, än mindre med nyckeln. Och belysningen var dessutom på. Stängde även av den manuellt, men att låsa gick fortfarande inte. Men vad är detta, tänkte jag. Spökar det, månne?

Och sen fortsatte eländet hela dagen. Allt har krånglat!
Jag skall inte gå in på detaljer för det är oväsentligt, men allt eftersom dagen gick så började det ordna upp sig för mig, tyckte jag.

Så var det dags för hemgång. Satte nyckeln i tändningslåset. Hände inget. Nycken gick inte att vrida, ratten var låst, ALLT VAR LÅST! Jag försökte och försökte, med samma resultat.

Ringde Gubben.Min riddare!
Han fixade och donade och vips så var Pärlan igång. Tills jag kom hem och stängde av bilen. Tänkte att det är en bra idé att provstarta. Nähänä...nyckeln satt fast. Igen.

Såg tusenlapparna flyga rakt ner i fickan på bilmecken som är granne till Gubbens jobb. Han har tjänat grova pengar på oss, men då framför allt för Gubbens dretbil, som har haft ALLA fel man kan tänka sig.  Min Pärla har haft några fel, och då rejäla, inga såna fjantiga som på Gubbens bil.

Som då vi skulle besikta Pärlan förra året. Vi var hur lugna som helst. Den går ju som en klocka, sa Gubben. Inga problem. Ett bilbälte var väl lite krångligt, så Gubben grejade det i sista minuten.
Vi hade en sen tid. 18.30, tror jag det var. Lugnare har vi aldrig varit. Vi for in i hallen.
Jag satte mig en bit ifrån "gropen"och Gubben följde såklart med inspektören, som var en ung tjej, (såna kan ju göra en massa fel, juh, så unga och oerfarna, enligt min Gubbe, Fördomsfull, vadå?).
Allt ser hur bra ut som helst, sa hon och nu skall jag bara ta en tur för att kolla bromsarna.

Vi satt i godan ro med varsin kopp kaffe i näven då hon kom tillbaks och förkunnade: Det blir körförbud! VAAAAA? sa vi. Jag trampade sönder bromsröret vid första inbromsningen, sa hon.

Och då sa Gubben de bevingade orden; Men hur har du tänkt dig att vi skall komma hem då? Ha ha ha ha!!!! Det var ju för vår säkerhet som hon lade körförbud på bilen. Inte för att jävlas med oss. För tänk om det hänt att bromsarna slutat fungera på motorvägen tex?

Vad tro ni vi gjorde? Ringde min bästaste svärmor i hela världen, såklart! Som alltid ställer upp, i vått och torrt! Hon kom ångandes på två röda för att hämta oss.

Så min Pärla vet hur man gör ett rejält bilhaveri. Skall det va, så skall det!

Men nu verkar det som "hon" har fått ålderskrämpor. För då Gubben grejade med tändningslåset så fick han upp det med lite låsolja.

Jag vet inte om jag har nerver att ta Pärlan till jobbet i morgon. Har varit ut och provstartat och då har hon skött sig exemplariskt. Kanske för att hon vet att jag älskar henne och att jag smörar med att hon är mycket bättre än Gubbens dretbil...Ja, jag vet inte jag, men hon och jag är som Emil och Alfred, i Emil i Lönneberga, Du å ja, Alfred! Bästa kompisar, helt enkelt. Jag tror att Pärlan hade en dålig dag idag, snöigt och jävligt. Hon gillar inte heller vintern och måste protestera såklart. Herreguud, hon är ju kvinna!!! Va sa ni? Bara en bil? Näää, vet ni vad! Hon är min bästa kompis och räddare i nöden(nåja idag var ett undantag).

Och bara för att Pärlan hade en Dålig dag så blev jag tvungen att hoppa av mitt tilltänkta spinningpass, men för den skull har jag inte slösat bort tiden. Nädå, jag har minsann trixat ihop en trasa till imorgon. För på fredag så skall man vara fredagsfin!