Tja, vårt hem ser ut som i förra inlägget, inte minsta förändring åt nåt håll. Efter att de rivit ut hela undervåningen så har inget hänt. Under två veckor har inga fläktar synts till och ingen uppdatering av vad som kommer att hända härnäst har vi fått. Gubben ringde byggar´n fyra gånger förra veckan utan att varken få svar eller bli uppringd.
Igår äntligen, fick han tag på byggar´n. Denne man är en knepig historia, tycker jag. Han är otroligt bra på att prata mycket men inte säga nåt....En liten del uppfattade maken i alla fall. Det var att plattan inte går att torka eftersom den ligger direkt på marken.
Han tillade också att detta kunde han minsann avhjälpa med en finurlig sorts matta som liksom ventilerar mellan plattan och golvet. Den betalar dock inte försäkringsbolaget. Alltså skulle vi punga ut med 30 000 spänn plus rören som de heller inte betalar! Dret heller! Han vill tjäna pengar på vår utsatthet, den girigbuken.
Syllarna var han vankelmodig med också. De kanske inte behöver bytas bluddrade han...Då fick Gubben nog och sa att han kunde göra det själv bara han fick materialet. Och se där, det gick bra det! Rädd för att jobba, eller?
Jag tycker inte att Gubben skall göra ett skvatt åt detta, han har ju för tusan renoverat hela undervåningen flera gånger om.
Och syllarna måste såklart bytas eftersom de är fuktiga och luktar jätteäckligt och kommer så att göra eftersom de har samband med plattan. Som är blöt. Om några år kan vi ha en rötskada igen.
Idag ringde jag försäkringsbolaget. Berättade om vår oro över detta vankelmod. Att det inte hänt nåt på två veckor och att vi heller inte fått nån information.
Handläggaren sa att hon genast skulle ringa byggar´n och det gjorde hon! Efter bara en liten stund ringde hon upp igen och berättade vad han sagt. Han trodde det blivit nåt missförstånd om syllarna, de skulle såklart bytas!!!!! Och de hade visst jobbat här hela förra veckan. Skitsnack, eftersom Gubben åkt hem varje dag och rastat vovvarna. Även kommit hem vid andra tider, bara för att....Inte har det varit några byggare här inte.
Att det tagit sån tid berodde på att han var osäker på hur han skulle förfara med golvet, sa han
Men VARFÖR har han inte sagt det då? Jag vet jag, han vill inte erkänna inför min Gubbe, som kan snickra, att han inte kan. I min värld är byggar´n den sakkunniga, som skall hjälpa oss, kan han inte får han ju konsultera en kollega. Inte vimsa inför min Gubbe. Då kommer det att sluta med att Gubben gör hela skiten!
I dessa tider då det är grinigt i mitt hövve så går jag ut i trädgården och kollar på dessa skönheter. Det hjälper!
Även om trädgården är aningen begränsad av en stor husvagn så såg jag till att rädda alla dagliljor. Nåja, EN av dem är tillplattad men den är gul...Jag är inte förtjust i gula blommor, tänker ogräs, liksom.
Men de här godingarna ger ro i själen.
Vet faktiskt inte vad det är som tilltalar mig så mycket med dessa blommor. Man får ju plocka vissna blommor varje dag för att det inte skall se skräpigt ut. Men det kanske är just det, att få gå omkring i godan ro och rensa både blommor och hjärna...
Så är det, tror jag.
Dagliljor Für alle!
