Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

fredag 6 mars 2020

Samvete och bilringar...

Gokväll mina vänner!
Just nu har jag förfärligt dåligt samvete.
Jag har surat på hundarna i säkert 30 minuter och de ser helt bedrövade ut. Tre av dem ligger och sneglar på mig medan den fjärde sitter vid mina ben och gnäller.
Varför? Undrar ni säkert.

Så här var det, jag släppte ut alla fyra i hagen och slängde ut flera nävar godis som de skulle leta efter.
De hade att göra en bra stund men så tog väl godisarna slut och DÅ fick de se Cissan komma springande över hagen mot stallet som alltså ligger beläget långt in på våra ägor. Då jädrar blev det fart i dem!
De satte av som kanonkulor över hagen, genade för att bryta hennes väg, dessutom via det lerigaste partiet i hela hagen, hon fick eld i baken och drog iväg åt motsatt håll, dvs åt vägen samtidigt som det kom en bil i full fart!!
Jag har nog aldrig skrikit så högt! Helt i onödan dessutom....De sket fullständigt i mitt hojtande och fortsatte glatt att skälla som tokar på Cissan som nu hunnit till diket. Efter ett tag kom de springande då deras öron tydligen fått fri passage igen och  en halvfnoskig kärring stod och hojtade deras namn i falsett. De tänkte säkert; Vem faan är det som står och skriker våra namn då vi har så kul? Åh faan, det är ju matte! Och HON är inte glad....

Till slut kom de hukande uppför trappan till altanen och in på den inglasade delen,  jag beordrade dem: SITT och TORKA TASSEN.
Fyra anfådda, leriga och något spaka hundar satte sig på en sekund och glodde på mig som om jag slagit dem med öppen hand.
Jag torkade dem med sammanbitna käkar, de hade lera ända upp på sina ben och mage. 
De har aldrig varit så lugna.
Vet inte om det är bra eller dåligt....
Mitt inre har sällan varit i sån obalans eftersom jag som erfaren hundägare VET att det faktiskt är hundägarens fel om inte hunden/arna lyder... och att hojta som en halvkass hårdrockare är helt förkastligt, ger ingen positiv effekt på hundar, snarare tvärtom, man triggar dem med sitt hojtande.
Allt detta var lika bortblåst ur mitt huvud som deras öron var igenproppade.
Väl inomhus försvann de som en avlöning åt olika, helt olikt dem i vanliga fall.
Och mitt dåliga samvete började växa...
Nu har vi dock rett ut allt och är vänner igen.
Förresten, Cissan klarade sig från bildöden tack vare att hon är katt och inte vilken katt som helst utan en överlevare. Tilläggningsvis så är de bästa vänner inomhus.

Vet ni, jag har nu officiellt tagit upp dödandet av mina bilringar och min katastrofalt dåliga kondition.
Det är säääkert!
I onsdags gjorde jag debut på ett spinningpass på Hälsohuset Ilanda. 30 minuter. Förr i tiden riktigt löjligt men nu absolut tillräckligt! Då jag gick av cykeln så svajade golvet...
Idag var det dags för styrka för mage och rygg. Fick med mig en kollega som aldrig kört nåt styrkepass.
Sååå jäkla kul att vara igång igen! Mitt muskelminne kände såklart igen övningarna men min muffinmage tyckte de var overkligt jobbiga efter att ha latat sig i ca 3 år...
Jag var dock jäkligt imponerad av min kollega som ALDRIG gjort nåt liknande pass och körde som tusan!

Ibland dyker saknaden efter KMTI upp och alla fantastiska människor där.
Idag besökte en av mina många favvisar som instruktörer vår skola i sin yrkesroll som kurator. Hon är sen många år instruktör på KMTI och hennes pass var/är näradödenjobbiga. Och fantastiskt kul!
Nu skulle jag dött av hennes pass!

Men allt har sin tid och jag är så himla nöjd över att ha kommit igång igen och är jättenöjd med mitt nya träningsställe!
Lite synd att inte fler har funnit dit än så nu gör jag reklam för Hälsohuset Ilanda!
För mig är det helt perfekt att kunna träna på arbetstid, dessutom att få den där gemytliga känslan som man får på ett mindre gym. Så var KMTI från början...

Hmmm....
Nu börjar det sträna och ömma i min arma kropp...
Jag får ta ett glas vitt vin som medicin...kanske behövs två, hehe..

Kramisar från mig till er!












lördag 29 februari 2020

Bilderna på plats

Tjohoooo! Nu är jag glad igen!
Ni som läste mitt inlägg igår vet hur grinig jag var över teknikstrulet med bilderna. Nu är allt bra igen. Mina bilder ligger där de skall och NU mina vänner, skall ni minsann få se på bilder!!!

Jag är sjukt nöjd med dessa lampor!
De är den bästa ersättningen till
vad jag önskade; en sån där 60-talslampa
där motivet är ett vattenfall eller en brasa
som verkar röra sig. Ni vet, ni som är i min ålder..

De kan lysa också!
 Min dotter är fantastisk på krukväxter, hennes kunskap överstiger de flesta växtexperter. Under sommarhalvåret köper och säljer hon sticklingar vilket ger henne ett ordentligt tillskott på sparkontot. Som mammi har jag äran att få sticklingar som andra får betala dyrt för! Har flera dyringar ståendes lite här och var men tyvärr vet jag inte deras värde mer än att de är vackra...Det jag lärt mig är att många av krukväxterna från min ungdom numera är rariteter, de finns inte i handeln längre.

Den här monsteran fick jag som stickling i somras.
Den är lite speciell men jag vet inte på vilket sätt..
Igårkväll/natt tog nog jag och Göbben igen tonårstiden med råge! Det där att kunna se på tv halva natten, ni vet..
Enligt vårt vanliga fredagstradition så somnade vi i soffan under Skavlan men så helt plötsligt vaknade vi och var tvärpigga! På tv-n visades då en jättespännande film som vi inte kunde slita oss ifrån. Den höll på halva natten...utan reklam hade den slutat i vanlig pensionärstid. Och sen var det ett annat program som var bra...
Vi var i säng vid typ 04.30 i morse...Av blygsel avslöjar jag inte när vi gick upp...
Ja, jädrar i dä så seg jag har varit idag. Vi kommer nog inte att göra om detta på minst 10 år.

Men tänk att vi lyckats fått husdjur som är lika kvällsttrötta! De somnade som stockar huller om buller i soffan långt före oss. Då jag ropade på dem för nattkiss så kisade de med ögonen och släpade sig sen upp och gick motvilligt med på att gå ut.

Bästa vänner💗
Ikväll ser vi på Andra chansen. Om vi har tur så ser vi HELA utan sömnavbrott för sen vill vi hemskt gärna se Guldkorn från Så mycket bättre. Följ den spännande forts...

fredag 28 februari 2020

Teknikstrul eller dum i huvet, bara att välja..

Go kväll, vännerna!
Nu är jag inte på gott humör, kan jag lova! Jag har försökt lägga in mina mobilbilder till datorn men det går åt h-vete hur jag än gör!
Sååå...
Ni får försöka fantisera mina bilder i fortsättningen tills jag fått ordning på detta. Jag får väl tillstå att jag inte är nåt datafreak...

Sen mitt senaste inlägg har min leverans av lampan anlänt. Hade verkligen velat visa er hur bra det blev med dessa lampor efter att jag lagat den första trasiga...
Faaaaaan, så grinig jag blir över att jag inte är värsta tekniknörden och kan sånt här med teknik!

Kanske kan ni få se våra fina lampor inom snar framtid om jag får tag på nån datanörd som vet problemet...

Tills dess..
Kram i massor!

onsdag 26 februari 2020

Sportlov, för vissa...

Sportlovsvecka.
Ungarna kan lugnt sova till 12 för att sen sitta vid datorn eftersom snön lyser med sin frånvaro och motionen antagligen består av gång från datorn till kylskåpet, sen tillbaka, tur och retur till toa, eventuellt ett avbrott för film på nån filmkanal, kanske t o m tillsammans med nån familjemedlem! Förhoppningsvis, så familjekänslan inte helt försvinner.
Nu raljerar jag såklart lite grann...

Själv knegar jag på och har massor att göra i bibblan men kommer inte att hinna, det är bara att inse. Vill ju gärna ha EN dags semester i allafall, det får bli fredag oavsett vad som inte är gjort.

Min EDS har tagit nya tag och tär på mig. Igen. Men nu kan jag inte nonchalera min kropp längre om jag vill ha ett fungerande liv och om inte alltför länge, ålderdom.
Att förklara hur det känns har jag tröttnat på för många år sen så jag bara säger; Jag kan inte...och sen får mottagaren tycka vad den vill.
Men ändå...
Typisk då jag sååå himla gärna ville börja träna igen...
Men eftersom min kropp har tagit sig friheten att förändra form, särskilt på mitten, så är det hög tid att återta den förra kroppsformen. Om inte, så får jag slänga minst halva garderoben!!! Kommer inte hända, kan jag meddela.

För en tid sen beställde jag några lampor på nätet. Jättesnygga, inte så billiga men...jättesnygga.
Ville egentligen ha en sån där 60-70talslampa som de flesta hem hade under den tiden...utom min familj som tyckte de var dretfula. För mig är en sån lampa den ultimata nostalgiprylen! Ni som var unga på den tiden har säkert upplevelser av dessa lampor med vattenfall, brasor, mm som verkade levande( med stor fantasi).
Tyvärr är det oerhört svårt att få tag på en sån lampa så jag fick ge upp och tänka utanför boxen.
Googlade fram en fantastiskt webbshop med massor av vackra lampor. Hade att göra en hel kväll för att gå igenom deras sortiment.
Bestämde mig för två lampor och beställde dem. Det tog ganska långt tid att få dem men jag hade inte bråttom.
Så kom de och de var sååå vackra!
Deras platser var förutbestämda men då jag ställt ut den ena så lossnade en del av den!
Hämtade limpistolen och satte fast den igen, man är väl en pysslare😀
Dagen efter hade delen lossnat...
Flyttade lampdjäveln till en byrå och lade lagningen på framtiden...
Jag är sååå kär i denna lampan!

Någon dag senare...

Kollade min privata mejl och där fanns en sån där undersökning från företaget om hur jag upplevt deras service och varor.
Jag svarade att mitt betyg skulle varit högre om lampan hållit längre än 1 dag. MEN jag erkände också att jag slängt bort retursedeln och emballaget så jag hade mig själv att skylla.

Hade ett mejl två dagar senare om att företaget sökt mig på mobilen men inte fått tag på mig. Inte konstigt eftersom jag har Truecallerappen i mobilen...
Berättade detta i svarsmejlet men dagen därpå ringde de ändå..och det bröts.
Men eftersom jag är snabb som en kobra...i vissa fall...så ringde jag upp numret och fick då tala med Mr säljaren. Och vet ni, han var/är den bäste, mest tillmötesgående och trevlige försäljare jag nånsin mött!
Självklart så vet jag att de har krav att vara trevliga och tillmötesgående men den här mannen var
 N A T U R L I G T trevlig, sånt kan jag avgöra som 61-åring.
Jag blev lovad en ny lampa utan att behöva returnera den jag fått. Jag hade ju faktiskt slarvat och inte sparat emballaget och retursedeln men det brydde han sig inte om.
Nu har jag fått leveransinfo att min finlampa skall levereras i morgon!

Och...

Jag är sååå glad!

För mig är ett trevligt och förstående bemötande det viktigaste som finns.

Nu över till nåt annat...
Valpen som blev en gangster.

Den där lille, goe valpen som kom till oss i juni-2019 har visat sig vara en gangster med änglavingar.
Från början var det ju så synd om honom då hans mage var kass, han bajsade ju lervälling under lååång tid. Både ute och inne. Vi var jätteoroliga.
Dock inget som besvärade honom...
Ojoj, så oskyldig han ser ut där!

Nu...
Har han ett beteende som är likartat med vissa av ungdomarna jag tampas med dagligen. Han är en slyngel, helt enkelt.
PUNKT!
För mig, som hundägare och kattägare sen många år finns ingen skillnad på barnuppfostran och hunduppfostran.
Logik, struktur och konsekvens är ledstjärnan. Och massor av kärlek och humor, såklart!
Viktigt för mig.

Kram på er, alla mina godingar!
















lördag 15 februari 2020

Vecka 7

Go kväll på er, mina vänner! Denna vecka har det varit Vänliga veckan med Alla Hjärtans Dag som avslutning. 
Har ni upplevt vänlighet utöver det vanliga? 
Inte jag, i alla fall. 
Jag träffar människor i vardagen som är vänliga hela tiden så om de skulle bli vänligare så skulle det ju inte vara naturligt, eller hur?

Jag är allergisk mot såna här "dagar" där man skall fira än det ena, än det andra. Måste vi människor påminnas via kalender att man skall vara vänlig eller visa kärlek på vissa datum genom att köpa blommor eller dyra presenter till sina nära? Det var nog inte tanken hos helgonet Sankt Valentin 
hade i tankarna...om nu historien om honom är sann. 
Visa kärlek och omtanke är väl nåt som skall finnas varje dag. 
Jaaaa, jag veeeeet att jag är naiv!
I dessa dagar då det mest oskyldiga inlägg på facebook kan generera de mest otrevliga och kränkande kommentarer så får man välja sina vänner och fbgrupper. 
Så har jag hört sägas att det krigas här och där i världen...Undrar om de ger varandra rosor och presenter mellan skottsalvorna den 14/2?

I morgon skall jag träffa mina barnbarn och ge dem var sin present, fast inte nån Alla hjärtansdags present utan för att jag älskar dem alla dar och de där "pinnipunnis" som jag råkade finna i godisaffären under veckan och inte kunde motstå, passade in på datumet, bara av en tillfällighet...

Jag har fått vårkänslor. Syrénerna har knopp, även vårlökarna. Har tagit fram alla pellisar från sina vintergömmor. Vissa hädangångna, vissa levande. Har även frön som skall i jorden pronto såsom chili, paprika, tomat, lavendel. 
Har köpt en lagerhylla och lysrör för sticklingar och frösådder. 
Pellisarna har intagit sina platser men fröna ligger fortfarande i sina påsar. 
Energin ligger inte på topp sen förkylningen.

Att ha en hoper med husdjur är en lycka utan dess like utom då de blir sjuka. Särskilt om de blir sjuka samtidigt...
Kollade senaste kontot på Agria och den enda av våra djur som har full kredit var Glittra. Hon har 60 000 att blir sjuk för, De andra 3 har klippkort hos veterinären. Tror dock inte att de kommer att komma upp till 60 000 på ett år. Hoppas jag...
Lummi är ju inte bra trots penicillin och husses slaktade kalsonger på kroppen. 
Humle har ett inflammerat öga som vi behandlar. Hans mage signalerade "error" efter att vi sänkt hans medicin under en vecka, Klinga måste kollas varje år pga sin medicin som kan ge biverkningar. 

Katterna är friskusarna i vår familj! De är helt ovetande om sjukdomar och elände. De mår så bra att man nästan gråter av glädje. De har kattlucka som öppnas då matte eller husse är hemma. Cissan är överlycklig över att få gå ut. Syrran är dock återhållsam med utegång men hon får bestämma.
Bilden från vårt förra boende
där de inte fick gå ut utan koppel.
Nu är de fri att gå ut när de vill.

Det känns så bra i hjärtat för mig att alla djuren mår så bra i vårt nya boende!
Men...
Själv känner jag mig halvkass. Tänker på pension varje dag. 

Idag fick jag ett efterlängtat paket! Mitt skapande har ju legat på sparlåga ett tag, eller faktiskt väldigt länge, men efter att jag hämtat mitt paket så blev det fart på tanta!
Glasfärger!


Fick feeling direkt!
Är faktiskt nöjd..
Jag är nöjd att ha kunnat ha klarat av att ha skapat nåt över huvud taget eftersom jag dels skalade min vänstra tumme igår, dels fick ett hack i min högra tumnagel, numera ur funktion.... Numera är jag 8-fingrad och får gilla läget, helt enkelt. 

Annars är det bra! Hur är det med er?

Kraaaaaaam!!