Tuddeloooo!

Hej igen, mina godingar! Nu är jag tebax! 

Nu har jag repat mig från min besvikelse över att bli kritiserad och tänker fortsätta skriva om allt mellan himmel och jord. För jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva...

Det där kreativa ligger i generna, har jag förstått. I vårt släktled på min fars sida finns en starkt kreativ ådra som visar sig på olika sätt hos var och en. Det kliar m a o i fingrarna på mången Lindebergare. 

Hos mig som skrivklåda och en omåttlig lust att skapa nytt av gammalt, gjuta i betong och utforska nya skaparområden. 

 

Före

Efter

                                                     
                                                                

...och en vattenskål åt Cissan

En sandform blev
ett fågelbad

Ok, nu drar jag igång igen om intresset finns kvar hos er, alltså...Ni har kanske hyfsat roligare saker för er än att läsa om vad som rör sig i skallen på mig?

Nåja, jag testar i alla fall😁

Alltså, hur gött är det att få på sig sina kläder utan att de sitter som korvskinn! 

Jag har alltså efter en utmattning för några år sen som plussat på min kroppsvikt till plöffsvarning de luxe. 

Orkade inte bry mig med kost och motion utan lät bara livet fösa mig vidare från dag till dag. 

Men så...

Flytten gjorde att livet vände till det bästa men kilona vägrade försvinna av sig självt...attans ogg.

Så kom det sig en dag i juni att jag på väg nedför trappan i hallspegeln såg nåt oformligt med bilringar TROTS gummiband i byxlinningen....otroligt lik mig, faktiskt, men inte kunde väl den där klumpen vara jag? Joooorå så att....

Samma dag i bilen insåg jag att magen låg i knät på mig, det kändes så i alla fall.

DÅ bestämde jag mig att det var NU jag skulle backa vikten till ursprungsläge via träning och bra kost. Har powerwalkat varje dag och efteråt kört styrka med hundarna som storögd publik. 

Nu återstår ynka 5 kg tills jag är i mål på 60 kg. 

Sen återstår bara den där lilla bagatellen att hålla vikten...för jag vill aldrig uppleva den där klumpen i spegeln igen😅 

Förra helgen började vi ställa in utemöblerna för vinterförvaring. Tog det lite pö om pö så inte vemodet skulle falla över oss som en blöt filt. I alla fall, för ändamålet använde vi den största spiltan i stallet. I denna spilta fick vi av förra ägarna ställa alla våra kartonger innan inflytten. Vi började med hammocken, lite trixigt, men skam den som ger sig. Jag hade backfunktionen och föste med foten undan en svart presenning som låg i ett hörn. Nåt tog emot så jag lyfte på ett hörn för att stilla nyfikenheten och där stod korgen med de av mig otroligt saknade porträtt av mina släktingar, mitt smyckeskrin och minnen från min bortgångna syster! Trodde att de hade hamnat på tippen av misstag😥

Jösses, vilken lycka!

Nä, nu mina vänner måste jag avbryta för en powerwalk men ha en fantastiskt härlig helg och glöm inte bort att det fortfarande inte är vinter på lääänge!

Kraaaaaam på er!

Regnmester

Hallååå? Vart är ni? På semester utan internet, kanske? Skönt för er i såfall, det borde fler vara.
Men ni andra kanske har en stund över för mina funderingar och påståenden...

I mitt förra inlägg hävdade jag att lite regn inte gjorde nåt eftersom jag hade massor av roligheter att göra inomhus. Och lite regn var väl inget...

Tar tillbaka!!!
Hörru, väderfjanten, det jag sa om att det behövdes regn på våra grödor betydde inte att hela sommaren skulle innehålla minst en regnskur om dagen! Fattar du?
Det gällde typ 2 dar! Är du dum, eller? Du kunde väl ha kollat med mig innan du drog igång dretväder över hela länet, för helvete!!!
Nu kommer massor av människor vara dretsura på mig för att deras semester blivit förstörd och vad säger jag till dom? "Det var inte mitt fel, det var väderfjanten"😏...
Vem är det, undrar såklart de ovetande. Jo, det är han som har hand om vädret, säger jag...😗😙
Hmmm...Hon har gått bananas i coronan, säger dom. Vilken knäppkärring vet nåt om väder?

Men näädå, försöker jag, det har jag inte utan bara blivit trött på att vädret lovar sol på morgonen och så mitt i allt kommer värsta regnskuren.
DET är jag trött på! Nån måste vara ansvarig!

Nu måste jag hämta andan lite...

Nu är jag mig själv igen😅
Vet ni, jag har börjat träna igen! Och jag mår så kanon så det finns inte! Så där bra som jag mådde innan jag slutade träna...nästan.
Kommer inte att bli samma träningsidiot som jag varit sen...jag vet inte när, faktiskt. Men det jag vet är att må bra är att ge kroppen en utmaning, och då menar jag inte bara mentalt utan kroppsligt. Båda sakerna hör ju ihop, såklart.
Jag MÅSTE gå ner i vikt för att mina fötter skall klara min vikt. Det där lät ju som om jag vägde 120 kg men med EDS så är kilon viktiga. Jag KAN inte väga 74 kg(som jag gjorde som mest) och må bra. Mitt ansvar.
Har gått ner 2,5 kg på 2 veckor. Är såååå lycklig!
Innan semestern hade jag så ont i ländryggen att jag knappt orkade torka mig i rumpan.
Skämmigt, jag vet, men så är livet med EDS. Startade mitt nya liv v. 28 och nu kan jag...ni vet vad?😉
Att kunna röra sig som vanligt folk(som ansvarar för sin kropp) är A och O så nu är jag tillbaks på banan igen.

Kladdmaja är igång på riktigt! Fann en tub white akrylfärg på Clas Ohlson idag, vilken lycka! Förra veckan var hyllan tom. Verkar vara många hemmapysslare i området.
Idag fann jag näst sista tuben vitt. Sååå nöjd!
Den som tar sista tuben bör vara ännu mer nöjd.
Nu har jag lite att göra under mina sista semesterdar.

Som att...

Våra hallmöbler har stått på tur för ommålning en lång tid och idag var det dags!

Grundmålade hallmöbler, imorgon
finmålning

Vi mår oförskämt gott här i Fiskvik, våra grannar är som folk skall vara, vänliga, hjälpsamma och glada. Vår närmaste granne Kjell-Åke, fyllde i fredags 70 år och jädrar så kul vi hade! Han är vår mentor och bästa vän tillika hans döttrar.
Förr i tiden kanske 70 år var nära döden men nu är det bara ett steg mot egna beslut för ett liv som passar för en själv.
Är mycket medveten att inte alla äldre har en möjlighet att få bo på ett sånt sätt som vi, på landet, utan störande men däremot hjälpande grannar.
Vi bor i himmelriket på jorden!
Men har inte alltid gjort det...

Idag var jag och Gubben på inköpsrunda. Sista anhalten var Systembolaget. Under vår vandring runt hyllorna såg vi grannen som gjorde vårt hussökande och flytt akut aktuell...Att verkligen HATA nån är för mig otroligt säreget och näst intill omöjligt men denna människa är undantaget.

Nåja, man kan ju inte vara helt perfekt, men hon kanske bättrat sig...

Utan hennes "hjälp" hade vi ju inte haft det så bra som vi har det nu så tack ******  för att du gjorde vårt grannskap omöjligt och därmed hjälpte oss till ett humant och välkomnande boende!
Tack, än en gång!
Önskar att våra husköpare slipper kommunicera med denna människa, men antar att hon inte klarar av kinesiska😀
Ibland kommer ändå minnen från tiden från vårt förra boende över mig, såsom våra närmaste grannar, som gjorde livet ljust för oss, och så är det trädgården...önskar jag hade fått med mig fler plantor...
Men skam den som ger sig! Snart så jäklar finns det buskage och en massa konstigheter i vår nya trädgård också!
Tåååååååååååååålamod....😜
Ha det gött, mina vänner!

Nu är det gött att leva

Hej där, mina vänner!
Så har jag gått in i andra semesterveckan och regnet det bara öser ner...Än så länge är det okej, jag har massor av inneprojekt att dona med såsom glasmålning, som är min nya stora hobby.
Kladdmaja, det är jag det!
Har alltid gillat att fixa om gamla möbler och att återvinna bruksföremål. Att låta fantasin härja fritt är så spännande! Det kan bli bra, eller katastrof, det vet man aldrig innan, men det mesta går att rädda och göra om.
Innan semestern är slut skall jag ha hunnit måla om våra hallmöbler. Där skall inte fantasin flöda fritt, nä, nån måtta får det va! De skall bli gråmålade med chalkpaint. Ja, ni vet sån där färg där resultatet skall se ut som att man aldrig har målat en möbel förr...

Så har betongsäsongen dragit igång på Fiskvik. Jädrar, som jag har längtat! För att hålla på med detta något kladdiga göra så måste jag ha tillgång till utomhusvatten och hyfsat varmt väder annars fryser mina leder ihop till gråtande, smärtande vandrande pinnar.
Och tänk vilken lucka i molnen det var för nån dag sen. Då jag tyckte att jag fått nog av maskrosrensning via muskelkraft i grusgången utanför stallet och i paddocken så vilade jag upp mig med lite betongarbete. Alltså, de där j-a maskrosorna har nästan tagit död på mig! Nu snackar jag stooooora maskrosblaffor! I grupp om flera.
Men nu är det krig! Visar det sig ett enda litet maskrosblad så kommer jag med gasolbrännaren! Ha, död åt dom!

Vinlådorna är perfekt att återvinna till "betonghållare" för smågrejer.

Här är de stora grejerna.

Tada! Inte så pjåkigt, va?
EN av ankorna fick dock en
hjärnskada och en av rävarna en trubbnos...

Då syndafloden lägger av så skall
jag gräva bort resten av
grässvålen och placera sjöhästen där.
Och växter, såklart!

Eftersom jag aldrig har strumpor i
foppatofflorna så krävs det
ett ordentligt fotbad efter en dag i trädgården.

Det var allt för nu!
Ha det gött, mina godingar!

Lite sent men ändå...

Hejhopp, mina vänner!

Jag veeet att jag varit dålig på blogginlägg under en tid men jag tror nog att ni överlevt ändå, eller hur?😉 

Just nu, då jag sökte en passande emoji till föregående mening, inser jag att jag saknar rätt styrka i mina läsglasögon! Räddningen är såklart min Göbbe💓

Han har minsann riktig rackabajsarstyrka på sina glajjor😎

Tyvärr så gick han nyss till grannen så jag skulle få blogga ifred...

Blir inga fler emojis, m a o...

Då man inte följt upp sin blogg under lång tid är det svårt att få till en hyfsat bra struktur på ett nytt inlägg.

Men jag försöker...

Corona: Ja, vad säger man? 

Jag har haft fullt upp att få våra ungdomar på jobbet att förstå allvaret med Corona. Jag har full förståelse över att de har svårt att förstå allvaret i detta. 

De är ju förbövelen unga och odödliga! 

Tror de...

Mer oförståeligt är att jag i våra dagligvaruaffärer under sista tiden mött gamlingar med rollator, ynglingar med lurar i öronen eller helt enkelt folk som har en "finfil" i affären helt utan koll på respekt och avstånd! 

I början av Corona var ju befolkningen helskärpt och löd riktlinjerna till punkt och pricka. 

Vad hände?

Jag har inget bra svar så jag gåtr vidare...

Vårt måndagsexemplar Humle har nu fått negativt på blodcancerprovet. Beskedet kom på husses 

60-årsdag och bättre present kan man väl inte få, eller hur?

Humles vita blodkroppar är dock fortfarande för höga så vi har bestämt i samråd med bästa vetten Martin Hedin att Humle skall utredas på Blå stjärnan i Göteborg. 

Forts. följ.

I övrig så inser jag att mycket återstår innan vår trädgård är en sån där lummig trädgård som på Abborrvägen...fast då kände ju jag ju hur trångt det var och hur mycket jag ville göra.

Vad är det för fel på mig, kan ni undra?

Nja, inget större mer än att jag har svårt med det där som heter..tål..a...mo....d.

Bilderna är dessutom i cybern...

Jag är ju en kladdmaja av födsel och ohejdad vana och presentar ju folk åt höger och vänster med mina egenknåpade alster.

Nu har jag fått en förfrågan om hur många kosingar jag tar för mina återbrukade flarror, dekorerade och utrustade med ljusslingor.

Jag har ju ingen aning! 

Hur vet man?

Mitt gymnasieval på 70-talet lär vara det sämsta valet i historien..

Jag valde efter dåtidens "mode" inom gymnasieval. Mina kompisar gick ju där. Och en otroligt snygg kille! Såklart valde jag DK. 

Tänk om ungdomarna förstod hur livet gör kullerbyttor rätt som det är. Att livet inte ÄR en räkmacka.

Om jag ansträngt mig lite mer inom mitt val så kanske jag lärt mig hur man som estet, konstnär, hobbypysslare och egenföretagare tar ut rätt pris för sina alster

Nåja, det ger sig. 

Nä, nu får ni ge er, jag orkar inte uppdatera er hur mycket som helst!

Ha en fantastisk sommar och håll avstånd, det är fortfarande jätteviktigt!'

Kraaaaam på er mina godingar!

Då ett försvinner kommer ett annat...

Fan attans dret...😒
Jag började skriva ett inlägg igår som jag fortsatte på idag. Var nästan färdig då jag råkade hm...liksom dutta till på nåt på tangentbordet och så var allt borta!
Kan man skylla på datorn då?
Nu har jag ingen lust att försöka komma ihåg vad jag skrev utan nu får det bli nåt helt annat.
Synd för er, eller inte😆

Midsommarafton.
Vackert väder.
Corona.
Jag och Göbben har träffat mina barnbarn med föräldrar i Rudskogens förskolas park. Där vankades det en överraskning för de små.
Midsommarskelettet, Tomtens bästa kompis, kom med presenter till dom som har klarat att kissa och bajsa i pottan jättemånga gånger!
Plötsligt kom skelettet sakta vandrande i skogsbrynet och David blev först lite ängslig. Men med lite övertalning av mormor så gick vi fram och vet ni, skelettet hade en present, en stor en och förklarade vilken duktig kille David varit. Jag är väl partisk som mormor till David men han är en sån fantastiskt fin onge! Från början rädd till att närma sig skelettet, sen att bli förundrad då den pratade med honom så likt mamma. Att ta paketet var dock för mycket så det fick mormor ta.
Men efter att ha fått paketet var det inga problem att tacka skelettet och säga hejdå. Då han lyckats öppna endast en liten flik på paketet så upptäckte han ju att det var en MONSTERTRUCK! Från lugn och fin till hysteriskt glad liten pojk!
Lilla Junia hade dock inga problem att ta emot sin present. En liten gosekanin. Den kollade hon på under 2 sek, sen slängde hon den på marken. Det fanns ju mer intressanta saker att upptäcka. Som att trilla och slå sig hela tiden och bli heligt förbannad!
Hon är en riktig Lindebergare, den ongen, som sin mamma!
Och mormor...💪💓

Det är en sorg att vi inte fått träffa lille Nermin än. Göbbens nya lille barnbarn och mitt styvbarnbarn.
Det känns verkligen i hjärteroten! Vi har heller inte fått gratulera Neo, Nermins ena storebror och det känns jättesorgligt. Han fyllde år för länge sen men den där Coronan ställde till det och gör det ju än.
Men förhoppningsvis så kommer viruset att försvinna inom kort och vi kan börja träffas igen.
Förhoppningsvis så har vi lärt oss nåt av denna pandemi.
Såsom att vi skall ta vara på våra nära och kära och inte ta dem för givet.
Att inte bara höra av sig då det gäller bemärkelsedagar eller storhelger utan bara helt utan anledning
fråga hur det är eller komma på obokat besök och bara mysa.
Förhoppningsvis kommer vi att få uppleva detta inom kort.

Men hoppsan, nu är ju klockan 17,13!
Dags för Små grodorna!

Ha en fantastiskt fin midsommar, ta hand om er, drick och ät lagom och ha det bara bäst!