Värsta tiden för mig, men det finns utvägar...

 Nu är den förbannade vintern här! Mäh, IGEN!...tänkte nog de som körde av vägen till höger och vänster i måndags morse...

Jag tar det lugnt på vägen jag, är ju sååå rädd om min nya fina bil men hatar det där kalla vita, halkiga lika mycket som bilförarna med sommardäck vid första halkan...jag skulle också vilja ha sommardäck hela året om sommaren ingick som tillval. 

Nu är det skarpt läge för att mota bort vinterns intåg med värmeljus, vackra blommor, värmande och härliga brasor, god mat och dryck, ajabaja för vågen men det tar man ju igen då ljuset återkommer med den härliga våren, då alla vårens växter skjuter skott t o m i snön. DÅ har vintern förlorat slaget! Men vet ni, mina trogna följeslagare sen många år, pellisarna, blommar ännu på fönsterbrädet. Så fina!

Mina trogna pellisar!
Till våren får ni ny jord!

Och...

Jag har handarbete att färdigställa till vår lilla pajas nakenlappisen Humle, tidningar att läsa, t o m Kyrknytt som jag i yngre år lade i återvinningen som en ren reflex, som äldre och klokare har jag börjat läsa den innan jag slänger den, ett bra beslut säger jag som ändå inte tror på nån Gud, utan bara tror på det goda i människan. Just nu ligger dock det Goda i underläge i hela världen, verkar det som...Och vad är orsaken till konflikterna? Religion? I´m just saying...

Ni kan skönja en instruktionsbok...den läser jag varje
dag. Att ha en ny bil förpliktar och ger ny information
varje dag. 

Undrar om det var onda makter som skickade den värsta förkylning sen flera år på mig i fredags eftermiddag? Fick strävhet i halsen på vägen hem från jobbet, huvudet började värka då jag just kommit hem för att öka under kvällen till en styrka jag sällan upplevt trots att jag varit migränmänniska under hela livet. Den höll i sig hela helgen och ärligt, jag trodde jag var på väg att få en hjärnblödning under söndag natt! Vred mig som en mask i sängen och var rädd att ögonen skulle hoppa ut ur sina hålor.  Ingen covid, i alla fall, men likväl inget jag rekommenderar. Nu är det onsdag och för första gången orkar jag med mig själv, dvs styrt upp hemmet!😁

Men det finns trots allt saker att se fram emot, vi har bjudit in våra goda fd grannar Stefan och Sabina nästa fredag och som om det inte vore nog så kommer min fd svägerska Sussie och hennes sambo Anders på lördagen! God mat, dryck och bôbbelkôpp står på agendan båda dagarna. Det kommer att bli sååå roligt!!! Sussie och Anders skall t o m sova kvar och det är jag sååå himla glad över! Vi tappade lite kontakten under en tid så därför är jag oerhört glad över deras besök och allt vi har att prata om!

Så sammantaget så suger inte livet hela vintern, om man påverkar sin värsta tid till det bättre...bara man inte vistas utomhus. 

Min enda religion är "Hatar vinter och vintersport" Jag vet ju att det finns såna som tycker annorlunda, som de där "Vinterälskarna" men är säker på att vi inte skall starta krig pga våra olikheter. Vi är ju goda vänner, juh! Eller hur? Vill bara säga min åsikt. Jag vill inte bråka, snälla? 

Peace!💓

Blixten är inte pigg

Hej Mina godingar!

Fredag eftermiddag på väg hem från jobbet, visst är känslan fantastisk? Man ser helgen framför sig som en oändlighet av  möjligheter till förnöjelse. Varje vecka. Samma sak.

Så kommer då den där jäkla verkligheten ikapp en och man gör det där man alltid gör en fredag på väg från jobbet. Man trängs med alla andra fredagsfirare vid tacoshyllan i affären, Har jag fel? Nåja, kanske väljer man att trängas vid delikatessdisken istället....

Men vet ni, idag har jag frångått traditionerna! Jajjemen! 

For istället direkt till Hammarö Smådjursklinik, hämtade en groggy kissemiss, betalade den nätta summan av 8665 pix, for hem med kissemissen i flygande fläng (vadå hastighetsbegränsning?) för att tvärvända till Glada Saxen för en stunds vila i frisörsstolen OCH snygg frisyr till på köpet! Gjorde endast ETT inköp innan nya fina Bilen tog mig hem till Fiskvik 210. 

Blixten inför vetten

Ja ni, som ni vet så har vi husdjur. Flera stycken faktiskt. Alla lika älskade och nödvändiga för mattes och husses välbefinnande. Och förhoppningsvis deras. Vi har inte upplevt nåt flyktbeteende från nån av dem hittills så därför tar vi för givet att de trivs med oss tvåbentingar..

 För...

Att ha pälsklingar är detsamma som att ha barn, man älskar dem och värnar om dem.

Så...

Då de blir sjuka eller skadade så ökar hjärtverksamheten på oss direkt. I veckan var Humle på sin månatliga kontroll med påfyllnad av Librela-långtidsverkande smärtlindrande, prover togs och för första gången var provsvaren positiva! 

Herregud, så glada vi blev! Han mår bra, han är vår fantastiska pajas och polis över brorsan och mamma ett tag till. Men vi vet också att hans sista anfall redan har skett så därför får han fortsätta med den höga dosen av medicin tills det inte går längre, Förhoppningsvis kommer han att få vara pajas några år till. Så himla positvt besked för oss!

Så kom då bakslaget...

Jag upptäckte förra veckan att Blixten hade en sårskada i huvudet. Jag fick utan problem ta bort en stor sårskorpa, han reagerade inte ens, denna kisse som blir ett vilddjur vid kloklipp...Trodde stenhårt på att Syrran satt honom på plats! 

Har tvättat varje dag och tyckt att det blivit bättre men igår vägrade han att samarbeta, han hade uppenbarligen ont. Bokade därför tid på vår fantastiska Hammarö Smådjursklinik och fick tid på fm. 

Husse har gjort en
brasa åt mig.

Förlåt, älskade Syrran, du är helt oskyldig! Vår goa, fina, busiga Blixten har nåt som de tagit prover på idag. Det som är säkert är att Syrran är helt oskyldig. Provsvar vet vi först om två veckor. Allergi, bakterier...ingen TUMÖR i alla fall! 

Såå...Jag tar dagen som den kommer, är glad för varje dag. 

Ta hand om varann, två-som fyrbentingar!

 Gokväll mina godingar! Hoppas ni har en fin helg så ni kan ladda batterierna inför nästa arbetsvecka. 

Har man en trädgård och odlingar så finns det saker att göra så här innan frost och köld. Min grönkål skiter fullständigt i temperaturen och växer fortfarande så det knakar i pallkragarna. Salladen jag sådde i juni har däremot svårt att visa sig från sin bästa sida, dvs över jordytan...

Så har jag prydnadspumporna...Sådde några frön i mina odlingsbäddar tänkta som gröngödsling inför nästa odlingssäsong. 

Men herreguuud så många pumpor det ploppat upp! De är inte goda att äta så därför har jag skänkt bort en kasse till mina arbetskamrater men har fortfarande massor kvar. Trots att fröpåsen utlovade flera olika former och utseende på pumporna så blev nästan alla mina likadana.Några få fick annorlunda utseende och de fick plats på vår trappa tillsammans med de som jag piffat med sprayfärg och akrylfärg. 

Finns kvar...

November- och julkatusarna har ju inte visat sig från sin bästa sida sen vår flytt. På vår förra adress tokblommade de varje höst. Här strejkar de.,, skitblomjävlar! Ja skall nog få dem att blomma! 

Har därför köldchockat dem på glasaltanen under några veckor för att sen ta in dem i värmen. Får se hur det går...

Min gamla trotjänare Forden har nu gjort sin sista resa efter att under den sista tiden hackat sig fram under färden. Det är märkligt vilka känslor man kan ha för en bil men jag känner en viss sorg över att Fooorden skall gå till bilhimmelen men samtidigt så känner jag en stooor lättnad över att slippa känna en klump i magen varje morgon då jag skall till jobbet. 

Klumpen har lossnat något se när efter att vi i torsdags hämtat hem efterträdaren WV Tiguan vs Tiggan. Dock insåg jag snabbt att jag inte är menad till långkörning. Kan ni förstå vilken  träsmak man kan ha trots mjukt säte då man kör 18 mil?  Fast alla har ju inte EDS förstås...tänkte inte på det...

Glänser så snyggt!

Ser nästan lite argsint ut
med de där extraljusen...

Juat nu ligger jag i soffan och känner mig inte helt kry men förhoppningsvis har jag fått nåt trist virus son jag nog skall bekämpa innan måndag.

Kraaaaam på er, min godingar!

Fooordens hädanfärd

 Gokväll, mina godingar!

 I kväll får vi mysa i brasvärmen då regnet öser ner. Väderapparna lovar dock solsken under helgen och det är väl en fantastisk ynnest då fukten hotar att tränga in både här och där. 

Jag är en frusen person och kräver yllefilt eller brasa efter jobbet under hösten. Som tur är lider vi inte nöd på ved till braskaminen efter alla stormar under året så därför brann en varm brasa i kaminen då jag äntrade hemmet idag. 

Ja, äntra hemmet, ja...Det har varit en riktig stressrelaterad händelse både till och från hemmet de senaste dagarna. Min gamla trogna Ford har börjat hacka och hosta nåt väldigt och därför fått nya tändstift och grejer för några dar sen. Mådde inte bra ändå. Fick komma till bildoktorn. Fakturan blev lindriga 1000 spänn och jag kände lycka för en kort stund. Vid hämtningen i morse fick jag besked om Fordens tillstånd, den är i livets slutskede och bör snarast färdas till den sista vilan i Bilarnas himmel. 

Min trogan gamla Bettan 
behöver gå till sin sista vila

Den här helgen ägnar jag och Göbben åt bilinköp. Detta är inte helt lätt i denna bildjungel men just nu verkar vi vara helt överens om en speciell bil...Vi har räknat pengar, kollat konton, googlat och  kollat rescensioner på bilföretaget. Verkar ok. 

Fortsättning följer...

Kram från mig till er!!

Nä men gokväll på er, mina godingar! Hoppas ni har haft en trevlig dag och att ni fortsätter ha det trevligt under kvällen. 

Jag sitter här på min vanliga plats på glasaltanen och tittar som vanligt ut över grannens hästhage, skillnaden från flera månader tillbaks är att jag har tänt ljuslyktorna på bordet, det innebär att hösten är här. På riktigt! 

Egentligen gillar jag hösten med dess vackra färger, om jag bara fick uppleva dessa och inte de mörka, regngråa dagarna så vore det toppen. Nu är det tyvärr inte så att jag får bestämma vädret. 

Synd. 

Idag har vädret skiftat nåt så in i helskotta att det bara varit snöstorm som fattats!

Eftersom jag insett att hösten är här så var det på sin plats att köpa rosor. Mina rabattrosor är inget att jojka över längre, de får stå där i rabatten och se avlövade och spretiga ut. Kan tipsa om Pekås och Lidls buketter, otroligt låga priser men ändå de bästa blommorna. Har köpt rosor som stått sig i tre veckor från båda butikerna! 

Willys rosor regerar!

Vår böbbelköpp har varit ur funktion sen försommaren. Den knasade sig rejält och vi fattade inte varför och därför kontaktade Göbben den enda teknikern som servar vår köpps märke. Företaget finns i Mariestad....Det tog en tid innan han kunde komma och felsöka och då han äntligen kom så fick vi veta att åskan slagit ner i böbbelköppens display! Även en pump hade strukigt med!

I tisdags kom han åter för att slutföra arbetet. Det visade sig att min göbbe kunde göra det mesta av arbetet och det har han gjort med berömt godkänt! Jag måste verkligen ha valt rätt göbbe!💖 Igår var köppen vattenfylld och imorse var temperaturen på 34 grader. Det innebär att det blir bad i böbbelköppen då jag skrivit färdigt! Kalaset kostar endast 25.000...förhoppningsvis är vårt försäkringsbolag snälla och skjuter till några kronor...

 Idag har vi varit på födelsekalas i huset intill vårt förra hus. Jättetrevligt att träffa våra närmaste fd grannar, eller de enda bästa grannar faktiskt.💖God mat och fika, goda samtal och löfte om att träffas hos oss och bada böbbelköpp igen! 

Men det är ändå svårt att se hur vår tomt, förlåt fd tomt, är helt skövlad! Endast päronträdet och rosenmandeln finns kvar, alla rabatter är borta! 

Rosenmandeln finns kvar men rabatten
runt om är ett minne blott

Bara en liten del av alla blommor

Min berså är borta...

Allt är borta! Nej, förresten, plattgången är kvar...

Jag är mycket medveten om att jag är dum i huvudet som känner mig sorgsen över att de nya ägarna inte uppskattade "min" fina trädgård. Att de sen inte bodde i huset i mer än i tre år innan de drog vidare och har hyrt ut huset är ju sorgligt. Vårt hus, som göbben byggde om kök, badrum och tvättstuga...inget av de andra husen har den planlösning likt "vårt". Om de bara visste hur min göbbe byggde om och fixade...De värker i mitt hjärta över hur mycket jobb han lade ner i detta hus😟 Så många timmar han lade ner för att vi skulle få ett fint boende.

 Och jag gjorde mitt utomhus. 

Men då jag tänker efter...

I vårt nuvarande hus har det kommit och gått många ägare som fixat och donat efter egna ideér. Både bra och dåliga... 

Men eftersom vi bor i en trakt där de flesta har bott sen generationer så har vi fått reda på vårt hus historia. Och sett foton.

 Att husets första ägare hette Aina känns som om vi var i samma trädgårdssällskap. Hon finns inte livet men jag kommer att försöka återskapa hennes fantastiska trädgård så gott det går. Det är hon värd!

Nu höpper jag i böbbelköppen!