God lördagskväll, mina godingar!

Det var ett tag sen sist och det har en förklaring men den är inget jag tar upp här. Än.

Eller förresten...

Just nu är jag så j-a trött på snö och kyla att jag vill skrika rakt ut. Men vad hjälper det? Tror dock inte att jag är ensam om att känna denna otroliga frustration över nåt som INGEN kan påverka. 

Mer som vi inte kan påverka är att vi tydligen skall förbereda oss för krig...

För mig är det helt otroligt att vi har politiker som raserar allt som våra tidigare politiker skapat för att vårt land skall vara fredat från krig. 

Världen verkar löpa amok i konflikter och matpriserna bara stiger. Häpnadsväckande tips kommer på sociala medier om hur man sänker sina inköp, så som att köpa de basvaror som inte rusat i pris, köpa råvaror och tillaga dem från grunden.. Men tjena, att kolla priser trodde jag att alla alltid gjort och att laga mat från grunden...som min mamma gjorde. Hon var hemmafru i stort sett hela livet och fick ihop matkontot för en trebarnsfamilj utan att vi barn saknade nåt. Vi saknade inget för vi visste inte vad vi behövde sakna! En fin barndom.

Men..

Hos oss i vår fantastiska "landetbubbla" har vi helt andra saker att oroa oss över. 

Jag har i tankarna börjat planera för Humles bortgång. Hans sjukdom är obotlig, det har vi vetat sen hans första insjuknande, men under medicinering har han varit symptomfri. 

Men...

Biverkningarna är tuffa, Hans päls är tunn, trampdynorna är förtjockade dvs värsta förhårdningar och sprickor, svår artros p g a alla inflammationer. Man skulle ju som utomstående tycka att vi håller liv i en mycket sjuk hund för vår egen skull, men tro mig, den tanken har funnits i våra tankar sen han insjuknade första gången, men då måste man lära känna denna lille kämpe, för det är han! Och vi har hela tiden haft vår veterinär att tillgå.

Så har tiden gått...i fyra och ett halvt år

Humle i pyjamas

Han är vår pajashund om än väldigt liten till växten och dåligt musklad pga hans autoimmuna sjukdom som startade med diarreér för att eskalera med feber och inflammationer i lederna.

Men... 

Då vi har försökt minska kortisoner så har han fått ett återfall och blivit jättesjuk. Så sjuk att vi varje gång förberett oss för att ta adjö av honom. Men efter dropp och ökning av medicin har han på nolltid återgått till att vara vår pajas. 

Men...

Hans medicin har gett svåra biverkningar, hans levervärden börjar nu stiga men om vi sänker medicinen får han ett skov. 

Vi har nu tillsammans med vår veterinär Tove bestämt att Humle inte skall behöva uppleva några fler skov utan få sin medicin tills kroppen säger stopp, då får han somna in. Det gör ont i hela kroppen att skriva detta men det är det bästa för honom. 

Just nu tar vi varje dag som en bonus, han är pigg och glad, äter och busar, bestämmer över sin mamma och drumlige brorsa, talar i vanlig ordning om då det är dags för mat och tandborstning. 

Men...

I morgon kan det vara dags för honom att gå vidare till Regnbågslandet...det vet vi inte. och som tur är inte han heller.

Det är vårt beslut som gäller och det är oerhört jobbigt och nästan overkligt men ändå nödvändigt då det är dags.

 För Humles skull.

Mellandagar

 God fortsättning, min godingar!

Nu skall ni få höra...eller läsa, såklart, men jag och Göbben har fått en stjärna i himlen! Jojomensan! 

Så här var det; vi skulle tanka på Lambergets INGO och det är JAG som har INGOkort, Göbben har nåt annat kort...Nåväl, då jag tagit av tanklocket så hörde jag ett pipande som jag inte kunde lokalisera förrän jag skulle sätta in mitt kort och det satt ett annat kort i "vad det nu heter"grejen(fattar ni hur lost jag är som inte vet vad grejen heter?). Jag tog ut kortet och gav det till Göbben med ordern :googla namnet. Det gjorde han och ringde upp ägaren. Kan ni förstå hans glädje? Vi for och mötte honom för att överlämna hans Skandiakort. Han sa att han skulle ge oss en stjärna i himmelen! Vi väntar och funderar på när denna stjärna skall få verkningar för oss...Äsch då, vi känner oss bara nöjda med att han fick tillbaks sitt bankkort. 

Julen... 

Ja, nu är julhelgen överstökad och förhoppningsvis är mellandagarna en enda härlig vila. Vår jul är lugn och vilsam efter alla år med skjutsande och hämtande av våra ungar till höger och vänster, ja så som livet ofta är då hyfsat mognad man och kvinna träffas och barn finns med som extra bonus. De har ju sina vanor från sina "tidigare" liv som man skall försöka tillmötesgå för att göra livet så ljust som möjligt för dem. Då får ens egna liv stå tillbaka tills de är vuxna och gör sina egna val. Taxi Abborrvägen 91 lade därmed ner sin verksamhet då våra ungar fick egna boenden. 

Vi saknade dock att få rå om våra ungar i lugn och ro utan stress över att de skulle vidare ...

Så...

Därför startade vi en tradition att bjuda våra barn med respektive och deras barn, dvs Göbbens barnbarn på julfrukost för att få ha dem samlade hos oss för att äntligen få rå om dem, det hade vi ju inte haft möjlighet till under alla år då de skulle fira hos sina andra föräldrar och släktingar. Jag gjorde en kontinental frukost eftersom inte alla gillade julens alla rätter. Men också risgrynsgröt på mitt sätt då den var önskad av bonusdottern och hennes pojkar och gubbens barnbarn, för den där köpegröten är inte ätlig, enligt mig💀

 Så himla mysigt det var och vi såg fram emot detta inför varje jul!

Men...

Tyvärr så har denna tradition fått utgå hos oss. Min bonusdotter har numera tagit över julfrukosten och då är vi tillbaks på ruta ett, eftersom Göbben har sitt jouruppdrag på eftersök under julhelgen sen alla år så vi kan inte åka hemifrån då han kan bli utringd när som helst. Han kan inte ha bössan liggandes i bilen i ett bostadsområde eftersom detta naturligtvis är förbjudet och att dessutom ha nån av våra hundar liggandes beredda bak i bilen. Och hur skall jag ta mig hem om han behöver åka iväg? Så oerhört ledsamt, men så är livet😥Att strunta i ett påkört djurs lidande finns inte i varken hans eller min värld! Men...jag tänker så här, det finns ju hur många dagar som helst att träffas på för jag saknar att få ha alla samlade hos oss💓

Så...

Med förhoppningar om att vi i fortsättningen skall kunna träffas hos oss på Fiskvik!

Glittra med sina valpar hälsar God Jul!

Snön har vräkt ner och jag är hyfsat nöjd eftersom jag antagligen blev född i fel kontinent. Tyvärr fattade inte mina föräldrar detta... HUR kan nån hamna i detta snöhelvete? 

Vår böbbelköpp har också lagt ner. Ärligt...jag är såååå jävla trött på denna böbbelköpp som följde med huset att jag kan spyyyy! Vi har redan lagt ner 30 000 på detta lyxbadkar och för mig är det hyfsat onödigt att fortsätta fixa och dona för att ligga och böbbla titt som tätt. Min känsla, ta bort helvetet och bygg igen hålet efter den! Och vet ni, i källaren finns änu ett böbbelbadkar! Har aldrig ens provat! Det finns ju dusch! 

Men...

Vid eftertanke...det är allt väldigt gött att ligga där i böbbelbaljan...i månens sken med goda vänner efter en god middag och att bara bubbla och må gött...Hmmm, det är allt gött dä😁

Så efter att göbben haft kontakt med böbbelköppens enda servicegöbbe i hela Sverige så har vi fått instruktioner vad felet kan vara. Och tänk, det var rätt! Men för faan, hur skall man veta? Böbbelköppen ingick ju i huset och inga instruktioner finns att finna. Men vad tusan, att få guldkant på tillvaron som  hårt arbetande arbetare under hela sin yrkeskarriär är väl inte så fel, eller?

Nu har jag lugnat ner mig och kan tänka mig att bubbla vidare...men jösses vilken koll jag har på displayen...som jag försöker förstå...😳

Sen annars...jo, men just det! Nu är det dags att börja så chili och tomater...åh hå, där försvann de flesta följare. Nåja, man kan inte passa alla...

Men hör ni, mina godingar...Ha det så himla vilsamt inför det nya årets utmaningar!

Kraaaam på er!

             

Lite allt möjligt och men också en hommage till en fantastisk person...

 Gokväll, mina godingar! Nu är julen väldigt nära och vissa stressar livet ur sig för att få till den perfekta julen. För vem, kan man undra? Förstå mig rätt, jag har varit nere i julhetsträsket under många år då dottern och senare mina bonusbarn var små. I början av december började jag drömma mardrömmar om att jag totalt glömt bort att det var jul och därför inte köpt varken julmat eller julklappar! Denna dröm återkom under många år. 

Men om jag rannsakar mig själv...BAD nån om en perfekt jul? Och vad är en perfekt jul? Såklart vill ungar ha julklappar, vilken unge vill inte det, men nånstans på vägen har önskelistor övergått till beställningslistor...och var kommer då de glada överraskningarna in? Och om man får en julklapp som kanske inte faller en i smaken, vad gör man då? Då jag var liten tackade man och höll god min även om julklappen sög. Edward Blom är min mentor då det gäller julvett😁 I övrigt har vi inget gemensamt.😊

Ni har säkert märkt att det snöat. Här på landet i Fiskvik har jag numera en nyreparerad bil med fyrhjulsdrift som jag älskar över allt annat! Att få den reparerad var dock inte helt enkelt. Vi köpte den i oktober och jag var så rädd om den att jag knappt vågade trycka på gaspedalen efter att våra sista veckor med min hackande och hoppande Ford var i mina tankar. Då vi äntligen fick tag på en perfekt bil så var lyckan total! Vi hämtade vår Tiguan i Skara och JAG var den som skulle köra den ända hem! Min stressmage sa nejnej men jag fick ge mig för vem skulle annars köra den hem annars? Vet ni, jag överlevde trots stress i hela kroppen!😅 Har aldrig ju haft en så ny bil!

Men...

En dag hörde jag ett litet, morrande ljud som inte funnits från början. Blev helt stel av oro. Göbben kontaktade försäljaren och han sa; lämna in bilen på en märkesverkstad så står vi för alla kostnader. Vi lämnade därför bilen på Lecab. Och därefter hände INGENTING på två veckor! Min gubbe fick därför skjutsa och hämta mig varje dag.

Sen fick vi meddelande om att det var vattenpumpen som var kass men att de behövde skicka en offert till försäljaren innan de kunde åtgärda problemet i februari! Både vi och försäljaren höll på att trilla baklänges! Försäljare Marcus sa att vi var fria att söka vilken verkstad som helst för att åtgärda problemet. Vi googlade järnet på bilverkstäder och fann till slut en verkstad som kunde åtgärda problemet onsdagen under veckan därpå, dvs denna veckan. I tisdags stod min man och väntade på mig invid skolan. I vår Tiguan!

TACK, Skåre bil AB! Kommer att rekommendera er till alla jag känner!💓

Nu till det jobbiga...

Idag har jag tagit adjö av en människa som har kommit att bli en mycket kär person, en människa med ett stort hjärta, stort sunt förnuft och till på köpet en FANTASTISKT BRA CHEF! Tack, Maria för den du är! Jag kommer att sakna dig i korridorerna, på kontoret, på teams, på sms. Och jag tror nog att jag talar för alla på skolan!

Jag höll dock tårarna under kontroll tills jag satte mig i bilen...😭

Livet går vidare för oss alla, ett nytt år stundar med nya utmaningar. Men ibland önskade man ju att vi hade sluppit denna speciella utmaning samtidigt som vi måste låta vår nya människa på posten få bli bekväm i rollen som vår nya chef. 

Men...

Jäklar så svårt det är att släppa vår alldeles egna Maria från posten som rektor!!!💝

Nä men gokväll, mina godingar! 

Nu är det kallt men snöfritt, gudskelov!  Jag förbereder Humle för kylan med att sticka tröjor till honom så stickorna glöder. Just nu har han två tröjor men en tredje är på gång. Fann två perfekta garn på Rusta i veckan, ett mjukt, luddigt och ett med reflex i. 

Restgarner

Motvilligt modelejon

Han behöver ju också värmetäcke och tänkte att det är ju en enkel match men hej vad jag bedrog mig. Till våra änglahundar sydde jag täcken men de hade ju päls på benen, det har ju inte Humle, därför behöver jag göra en overall med ben på men jädrar så svårt det är att få tag på ett mönster som är pedagogiskt utformat. Har nu laddat ner mängder av mönster av privatpersoner som har halva beskrivningen kvar i huvudet men inte kan förmedla den på beskrivningen..inget ont att säga om dem, jag är ju likadan då det gäller saker JAG KAN. Man tror att folk skall begripa...

Jag har INTE begripit NÅGOT av de mönster jag laddat ner så jag är antagligen dum i huvudet för jag fattar verkligen INGENTING! Jag har haft dessa mönster i huvudet varje dag och då minsann funkar det, men så kommer jag hem och försöker pussla ihop mönstret och då kör det ihop sig. 

Här kommer bilder:

Del 1 är jag okej med men del 2 är heeeeelt bort i stöll!

Är det nån som fattar hur detta skall bli en hundoverall? Hör av er i så fall, jag kommer att upphöja er till "mönstergudarna"! 

En sak till som förmörkat mitt liv under en tid. Mina november och julkaktusar har ju varit vresiga sen vår flytt. Min fråga till er är; Hur mycket kan man fjäska för sina vresiga växter för att de skall visa uppskattning? Har en som visar sin bästa sida. Men resten då? 

Kolla! Jag är så lycklig!
Massor av blommor!

Livet med hundar. Ibland finner vi brasveden strimlad över hela vardagsrummet. Vem som gjort vad är omöjligt att veta så nu har gnistskyddet kommit till användning. Hade totalt glömt bort det där gallret som stod lutad mot väggen...Får se om det funkar för enträgen lappis...

Fyllt till brädden med ved
och gnistskyddet framför.

Jag har en återkommande dröm som ibland är oerhört obehaglig. Den handlar om att jag har kaniner i vårt stall men glömmer bort dem! Då jag kommer ihåg dem är de döda allihop! Jag vet inte varför jag drömmer denna dröm. I natt drömde jag om kaninerna igen men då tog jag hand om dem allihop, gav dem mat och gosade med dem. Men rätt som det var så var de kattungar som rymde utomhus och jag fick jaga dem så de inte skulle hamna på vägen och bli påkörda! Jag fångade kattungar och kaniner om vartannat. Det var gött att vakna, kan jag säga.

Det är helg, det betyder lite extragott för alla. Vovvarna har fått sina helggnagisar. Har inte tagit tid men de har oehört olika gnagtid...

En som har kvar och en som gjort slut på sitt...

Vissa tycker säkert att det är konstigt att en veggis och en jägare fattat tycke för varann. Jag vet inte jag, men jag föll för en fantastiskt karl för ca 25 år sen och att han råkade vara jägare var i bakgrunden. Jag är ingen militant vegetarian, har aldrig varit, det funkar inte att tvinga på människor en annan åsikt oavsett vad det gäller. Att få människor att inse det poitiva med att äta vegetariskt kan aldrig bli genom tvång! Min Göbbe äter gärna vegetariskt och tycker det är gott. 

Just nu  sitter jag och kollar tv-n samtidigt som jag stickar på en ny tröja till Humle. Hans tid på jorden skall vara den bästa i världen, oavsett åsikter om att han är i stort sett  naken så mår han oerhört bra just nu och då skall han få den bästa hjälpen av oss tvåbentingar. För oss är han den klokaste lilla vovven som finns. Han bror Dumle har mycket att lära...

Dumle har smockat i sig sin gnagis med Humle har sitt 
kvar...

Nu är det kvällen och då är det gosestund med vovvarna enligt gammal tradition hos oss så ha en trevlig kväll, mina vänner! 

Sjukstuga med julstämning

Gokväll, mina godingar! 

Vet ni, nu har jag verkligen gått i från mina principer gällande jultraditioner och satt upp alla våra julslingor i trädgården! Och inte nog med det!!!! Jag har kompletterat med nya!!!

 Förstår ni vilket oerhört trendbrott detta är? Men om man bor på landet som vi så blir det mörkt, väldigt mörkt i vissa delar av tomten trots Biltemas rörelsevaktljus...jo, angående den har man mycket övrigt att önska...😜

Men vad tusan, jag är 65 år och har varit stenhårt principfast i hela mitt liv så nu är det dags för rebellen i mig att rucka på vissa traditioner. Min make har ännu inte lagt in nån protest likt den han lägger varje år vid första advent då han hävdar att det är för tidigt att pynta på fredagen då första advent alltid är på söndagen. 

Jaja...

Men ett som är säkert är att jag aldrig, jag säger ALDRIG kommer att julpynta inomhus innan första advent!! Julgranen klädes kvällen före julafton, BASTA! 

Senaste veckan har fortfarande varit sjukstuga. Jag har hasat mig fram på jobbet medan min göbbe hamnat i framstupa viloläge. Men som den stönige göbbe han är så har han ÄNDÅ gått ut på eftersöksuppdrag i skogen som resulterat i fortsatt svår mancold. Och den är faktiskt på riktigt! Fick därför avboka ett sen länge och efterlängtat inbokat besök av våra fd grannar Sabina och Stefan från tiden på Abborrvägen. Finaste människorna!💓Utan dem hade vårt liv på adressen varit helt fruktansvärt! De var verkligen vår livlina inna vi fann vårt paradis. Det känns så gött i hjärtat att vi fortfarande har kontakt med dem. 

Idag hävdar min Göbbe att han mår bättre så därför har vi gjort den sedvanliga resan till kyrkogården för att tända ljus hos mina föräldrar och mormors småpojkar som jag inte hann lära känna innan de gick vidare till Himmelriket, återvinningen med allt skräp, affären för komplettering av allt vi glömt att köpa och sist men inte minst Systembolaget för kvällens hejbaberiba tillsammans med min fd svägerska Sussie med sin sambo Anders. 

Det är en ynnest att fortfarande ha en så fin kontakt med mina fd svägerskor, svågrar och även min fd sambo. Tänk så många som inte kan gå vidare i livet utan när bitterhet och rent hat mot sin fd. Så onödigt att slösa energi på nåt så fruktlöst.