Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

lördag 3 augusti 2019

Resume av sommaren..hittlills


Hej hopp, mina vänner! Hoppas ni har det bra i solen och värmen. Jag njuter i fulla drag, ja. Förstår ändå om vissa var besvärade av den otroliga värmen som inföll förra veckan. Men jag tänker så här ja, snart är den förbannade vintern här och dååå snackar vi klagomål från min sida😀

Jag och Göbben har ju "valpat" under sommaren d v s varit valplediga, Göbben under 5 v och jag i 4 med en gemensam vecka. Så är det då man har småttingar i familjen. Lilla Humle är en riktig liten solstråle men OERHÖRT svår att få rumsren. Då är han husses hund....😁

Här är han mattes pöjk

Nä, skojade, vi delar mycket rättvist på bajstorkandet under natten/morgonen. Fast jag får väl lov att säga att min näsa är likt en stövarenos och upptäcker, även i sömnen, den odör som en riktig bajshög kan förmedla. Den näsan har inte husse. Tyvärr....


Orsaken till att mina blogginlägg lyst med sin frånvaro är att jag likt en duracellkanin grävt rabatter, ropat på Humle, dragit upp ogräs, ropat på Humle, vattnat, ropat på Humle, flyttat växter, ropat på Humle, blandat betong, ropat på Humle....för att upptäcka att Humle grävt upp det jag planterat, bajsat där jag just satt min foppabeklädda fot...
Och så var det det där med att ändra om efter inflyttningen. Jag har möblerat om, satt upp tavlor..som trillat ner(😡)
Men i stort så är vi på rätt väg att få perfekt ordning...
Perfekt...jo, jädrar!😂

Detta kommer att bli en otroligt vacker rabatt...
om ett år

En present till snälla människor
som gett oss en massa tomatplantor.
Älskar att gjuta!

Från början fylld av stora ruggar av ogräs.
Efter stor möda har vi äntligen
fått bort alla maskrosor mm.
Dyker det upp minsta lilla så åker gasolbrtännaren fram.

Här har jag gjort en liten oas

Som vanligt har mitt härjande straffat sig, såklart, så är det alltid men mitt måtto är att jobba hårt för sitt eget välbefinnande, det är bästa gymträningen. För så är det, jag har ju fått lika många skador från min gymträning under mina många år som träningsidiot år som nu, att härja omkring i vår trädgård. Men mina utgrävningar i trädgården ger ju en stor synlig tillfredsställelse och de kroppsliga krämporna som jag vet kommer att komma är bara att stå ut med.
Så ärrä mät!

Måste berätta en grej.
Var på vår lokala bygg-och fixaffär här på Hammarö för nån dag sen. En kund före mig hade nåt ärende som den kvinnliga expediten inte kunde fixa. Hon gjorde allt för kunden men tyvärr...
Hon hänvisade då mannen till sin chef ifall han kunde hjälpa. Vet inte vad det handlade om men då jag kom till kassan och väntade på min tur så sa kunden till chefen: Men du vet, hon ville ju inte ställa upp och gå ut...blink, blink. Den kvinnliga expediten stod alltså vid kassan intill redo att betjäna mig.
Då säger chefen: Men, fruntimmer ställer väl alltid upp på allt?
Så lyfte han blicken och mötte min....den var inte humoristisk, om jag så säger. Tur för honom att jag inte behövde berätta min åsikt om dylika åsikter och kommentarer eftersom han gjorde en tvärvändning och försökte krångla sig ur sin dumma kommentar då min blick sa allt.
Kände mig trots allt nöjd. Tycker dock synd om kvinnan som behöver jobba med denna neanderthalare...

Våra bästa grannar Sabina och Stefan från Abborrvägen har varit på besök. De gjorde vår tid på adressen uthärdlig under lång tid. Fina människor som värnar om varandra, sina barn och medmänniskor. Såna människor har jag lärt mig, växer inte på trän!
De kom cyklandes en kväll och vi hade det himla trevlig med mat, dryck och bubbelbad. Men på nåt sätt verkade det ändå som att det var HUNDARNA som hade gäster....😆

Finaste människorna Sabina och Stefan

Alltså, man undrar vilka som hade besök...

Lummi fann sin själsfrände i Stefan

Flabb och flams är vårt liv dä se!

Att bo här på vischan har gjort att folk vill komma på besök. Det är så himla kul! Hundägare, vänner och släktingar har dykt upp titt som tätt.
Och våra grannar, sen....
Bästa, fina grannarna!
Som igår tex, vår granne Kjell-Åke, kom för att klappa vovvarna, han älskar våra vovvar, och sa sen att hans fru fyllde 70 år och bjöd in mig på fika. Jag slingrade mig lite, sa att jag KANSKE skulle hinna komma. Ville ju åka och köpa en present först, såklart.
Såååå....
Jag valpsäkrade soffan och for till stan för lite inköp. Fann finaste orkidén och se där, det slank med en liten fjärilsbuske till mig ogg. Så det kan bli...Min man vet INGET så säg inget, för bövelen!
Vi hade en mycket trevlig kväll, både människor och djur. Dagens hedersgäst blev nog lite trött efter allt ståhej men hängde i så länge hon orkade.

Jag försöker verkligen att inte tänka på om vi hade haft detta paradis långt tidigare...inte tänka...inte tänka....inte tänka. Så där ja, borta!

Nu, då min semester lider mot sitt slut så har jag fått upp ångan då det gäller pyssel. Har en förkärlek för glaskonst och sparar på massor av flaskor och burkar ifall andan faller på. Och det har den...
Fick idag ett paket från skapamera med massor av sprayfärger. Åhhh, så roligt! Nu har jag alla möjligheter till allt som faller mig in.
Latex för formar och sprayfärger
för...allt möjligt

Pysslat lite ogg...har tänkt
att sätta ljusslingor i dem...
fast först skall de säkras med
lack.

Bland alla besök så har jag haft ett som känns särskilt i hjärtat. Min kollega kom och lämnade en hel kasse med hundgrejer. Hennes hund behövde få somna in i början av juli och matte ville att alla saker skall komma till användning. Så sorgligt men samtidigt så fint att tänka på andra behövande.
Jag kommer att lämna alla saker till hunddagis i vårt område. D v s de saker de vill ha.

Måste bara visa mina rosor i min nyanlagda rosenrabatt.
Där skall bara finnas rosa, rosagula, vita eller rosavita rosor.
Nu har några börjat blomma trots att de är nyplanerade.
Therese Bugnet

The fairy

Getingar. Ja, just det. Getingar. Har aldrig haft nåt speciellt dåligt förhållande till dem...förrän i sommar. Avskyr verkligen att behöva döda naturens innevånare, men då de ger sig på oss utan provokation så är det för mycket. Tidigt under våren satt jag upp bruna papperspåsar här och där för att getingarna skulle anse sig stället vara upptaget. Det sket sig. Antagligen hade drottningen redan flyttat in, eller så tyckte getingjävlarna att det funkade perfekt med en nybyggd lägenhet.
Såååå...det blev krig.
Radar inköptes och sprayades i hörnet där de huserade. Kändes verkligen inte triumferande men nödvändigt.
Nu har släktingarna kommit. Vi har märkt av dem under några dar. De har antagligen svåra alkoholproblem. Två stycken låg i Göbbens kvarglömda ölburk och söp ihjäl sig. Idag hann jag inte ens ut med mitt glas rosé innan en geting låg och guppade i glaset. Den dog drunkningsdöden. Trots allt dog den en fin död ty rosén var riktigt god.
Att drunkna i rosévin är tydligen grejen...
På måndag börjar jag jobba igen. Är inte ångestladdat alls. Jag mår bra av mitt jobb. Har världens bästa jobb. Tror jag, har ju inte provat så många men jag är nöjd med det jag har.
Mycket nöjd.
Ta hand om er, mina vänner och sola med förstånd!

Kraaaaam på er!!











onsdag 10 juli 2019

Att gå vidare...

Gokväll, mina vänner!
Idag är en dag av återhämtning efter gårdagens sorgliga tankar. Jag vaknade inte som en solstråle imorse men sakta men säkert så har jag återfått min normala sinnesstämning allt eftersom. Vaskis minne kommer dock aldrig att blekna.
Men...
Livet fortsätter juh, eller hur? Sorger och motgångar följer oss ju genom livet och får oss att bli starkare. Vad har vi för alternativ, liksom?

Idag har jag och lille Humle varit på bilträningsrunda. Han är ingen anhängare av bilåkande, kan tilläggas. Men matte har ett trollerimedel som heter adaptil Transport och jädrar ni, så bra det funkar på lille Humle. Han lägger sig som om han vore drogad av typ heroin...eller nåt.

Första anhalt var till mitt jobb. Där blev han anfallen av mina kollegor som helt plötsligt började prata småbarnsspråk! Och föll ned på knä....
Ja, jädrar, hur folk blir med en valp i närheten!
Efter att ha blivit gosegoad tills han föll ihop och somnade så var det dags att åka vidare för inköp av hundsmask. Där blev det mer gosegos...Livet som valp är riktigt ansträngande!

Trots semester så blev det lite stressigt idag eftersom jag var lite seg i starten.
Hade ju bokat med dottern...
Det blev ju en aning försenat pga min semesterseghet men tillslut fick jag träffa mina bästisar i världen, mommos David och Junia.
David var mycket nöjd med mommos bullpåse, Junia att få göra sugmärke på mommos haka...nåja, olika är våra nöjen här i världen...
Hoppas dock att Junia förfinar sitt uppförande gentemot random människor inför framtiden...
Sugmärken är ju inget som ger plus på c;vt...
Nåt att tänka på för oss alla!

Trevlig kväll, mina vänner!





tisdag 9 juli 2019

Ett år sen...

Idag för ett år sen var dagen då du tog dina sista, vacklande steg på vår jord, min vackre, fantastiske Vaski.
Du var den vackraste hund jag nånsin träffat,
och du blev min! Nåja, husse också, men mest min💓
Vid just den här tiden drog du dina sista andetag och du fick frid för att gå vidare till Regnbågslandet och träffa alla dina nära och kära utan smärta i i kroppen. Matte insåg att det var dags efter vår sista promenad i skogsdungen utanför vårt hus. Du orkade knappt gå och dina ögon bad om nåd.
Matte sa till husse; Ring nu, och det gjorde han. Vår planering kring din sista stund på jorden gick om intet då du hade alldeles för ont. Vår planering var att du skulle få gå ett litet, litet spår och sen skulle en veterinär komma och ge dig den sista sömnen. Men det gick om intet eftersom hon var på semester då det var dags.
Du fick en smärtstillande spruta
och kunde äntligen sätta dig ner utan att skrika av smärta.
Så skönt för dig, min vackre pöjk!
Matte och du passade på att ta en selfie. Sista chansen, liksom...😭

Äntligen kunde du lägga dig ner och vila i husses famn!

Vi var skyldiga dig tjänsten att låta dig gå in i den eviga vilan trots att våra hjärtan brast, men det var ju DIG det handlade om. Inte oss, för vi hade från början tagit på oss den tråkiga delen av att älska en hund, och inte vilken hund som helst utan dig Vaski, vår vackraste, finaste, lurigaste och lydigaste(till slut).
Du somnade in med mattes lugna
röst i ditt öra. Äntligen fick du sova den eviga vilan utan smärta.
Husse och matte talar ofta om dig, minns dina stordåd, goda och busiga egenskaper och hyss med värme, men matte har det tufft ibland. Som idag, på din ettårsdag av din vidarefärd.
Jag har fortfarande svårt att se ditt hunddagis då det var din favoritplats under många år.
Innan vi flyttade så grät matte många gånger då jag rastade dina "syrror" eftersom alla vägar påminde om dig.
Nu har vi flyttat men då tänker jag ofta på hur härligt du skulle ha tyckt om att få rusa runt i vår stora hage.
Ja, du vet, din gråtmilda matte kommer alltid att sakna dig, det skall du ha klart för dig, och husse också, fast han är inte så gråtmild som matte. I alla fall inte då nån ser...
Min älskade Vaski, jag saknar dig så hjärtat värker men jag vet att du har det bra nu.

Massa kramar från
Matte, Husse, Lummi, Klinga och Glittra


måndag 8 juli 2019

Första semesterdagen...

Fick sovmorgon av mitt hjärtas Göbbe!💓
Är inte helt säker på att det var för min skull han gick upp vid 07.00... utan att han vaknade av en valp som hotade med kiss och bajs...
Tänker för min skull, jag😘
Nu var det redan kört, bajskörven låg där så fint ihopringlad på golvet.😁
Nåja, sånt är livet med valp i huset.
Humle är ju trots allt så gullig...

Saken är den att då man gått upp, fått på sig morgonrock och släppt ut hundarna för rastning så möter man morgonluften och efter en kort stund så är man pigg trots den tidiga timman.
Och vet ni så härligt det är att sitta och tomglo en tidig morgon?
Det ger energi för en hel dag!

Då det är vackert väder...

Vi började min semester med en otroligt välplanerad dag, Humle-den lilla ligisten,  fick sällskapa med hussefar och hussemor medan vi for runt som oljade blixtar för olika inköp. En dränkpump på Jula var det viktigaste. VI har en JÄTTETANK som vi skulle vilja kunna koppla en slang till men se där gick vi på pumpen(Fyndigt, eller hur😆).
Utan pump gick vi vidare på upptäcktsfärd på Välsviken, ett dåligt utforskat ställe för vår del.
Och se där, ÖoB!
Min själs älskade Göbbe ville kolla och det var en positiv upplevelse, enligt honom. Dock inga inköp.

Vidare till Coop. Där fick vi feeling och handlade helt onödiga saker såsom färdig potatisgratäng(skäms lite nu...) men min förklaring var att färskpotatis inte är god att göra gratäng på(fast det funkar ju helt perfekt eftersom jag lagat det för några år sen, men säg det inte till nån)

Grillbestick var sen på agendan. Min själs älskade Göbbe hade en önskan om stekspade med lååångt skaft efteratt ha fåt fingrarna svedda av våra nuvarande bestick. Tror våra förra grillbestick försvann i vår hysteriska rensning inför flytten...
Och tänk, vår lokala butik Bygg och Fritid kunde leverera passande stekspadar á 79;-/st!
Göbben nöjd!

Då jag satte mig i bilen så kände jag att mina favoritbyxor nog hade gjort sitt. Kände att min vänstra skinka ramlade ut ur en lång reva! Så går det då man inte är hågad till klädinköpsrundor titt som tätt...

Ok, får väl ta tag in klädinköpen då.
Kan ju inte gå med trasiga kläder offentligt. Kan ju inte gå med rava utanför, eller hur?  Nån måtta får det väl vara!

Igår fick vi äntligen träffa våra fd grannar från Abborrvägen! Goaste människorna som finns! Vi var lite rädda att vi skulle tappa kontakten efter flytten men igår kom de, äntligen! Så himla kul!
Vi har redan planerat fortsatt kontakt! På torsdag blir det grillkväll, kommer att bli så kul!

Valpdags:
Liten Humle har numera fått högre ben och kan ta sig upp i soffan. Finns inga bildbevis eftersom han gör det i lönndom, den kanaljen.
Fast han är ju gullig...

Att vara gullig är dock ett övergående stadium, ni vet det där då folk blir lite löjliga och börjar prata bebisspråk och valpen inte behöver lyda det allra minsta.

Vi har planerat valpkurs och diverse andra viktiga kurser för denna fantastiskt gulliga hundligist.
Till hans försvar finns ju moster Lummi, hans mentor och gosemoster. Hon har lärt honom det viktigaste hon vet; att skälla vid alla situationer såsom vid matdags, förbipasserande fotgängare/cyklister/bilar/mopedister/hästekipage...
Inte riktigt vad vi planerat...

Nåja, de tränar vårt tålamod.

Ha det gött, mina vänner!










lördag 6 juli 2019

Oj oj, nu ligger jag efter i bloggandet...

Nä men tjena, gänget! Är ni redan här?
Då får jag väl skriva ihop nåt i hastigheten så ni blir nöjda.

Börjar NU!

Vi har nu bott i Fiskvik i 4 månader. Energin att få allt perfekt har sakta men säkert sjunkit till långt under medelperfekt och dessutom har ännu en underkategori tillkommit, "perfekt inom en 10-årstidsperiod med möjlighet till förlängning".
Det tog ca 1 månad innan tavlorna kom upp på trappväggen. Jag var omåttligt stolt då jag fick upp dem utan hjälp av maken. Jag kan om jag vill, men det är gött om han gör det...
detta kallas kvinnlig list och bör ej hojtas högt om framför allt inte med män inom hörhåll.
Fast ibland är det på på riktigt omöjligt för mig att göra saker som jag vill ha gjort snabbt då Göbben inte är hemma. Mycket irriterande att inte kunna hålla fast, ta i eller bryta upp saker.
Men det är en annan sak...
Tillbaka till tavlorna.
Förra veckan ropade min själs älskade Göbbe på mig i från övervåningen. -Anja, kom, hojtade han.
Lät som det var viktigt så jag gick upp.
Nu är det upp till er att upptäcka vad Göbben upptäckte!

Rätt

Fel


Ett litet steg på vägen mot det perfekta hemmet är ändå att vi har köpt en ny tv så vi kan utrusta vårt gästrum med tv(framför allt då husse vill se idrott där han inte orkar hålla truten på sig) men också
för våra framtida gäster som kan roa sig i lönndom om vi som värdar är tråkmånsar. 
Jag som alltid haft en något negativ inställning beträffande tv på väggen överraskade mig själv med att föreslå detta!
Har ni hört, va? Ibland häpnar man över sig själv😀
Men med ett barnbarn i värsta klåfingeråldern så känns det säkrast för alla om tv-n sitter fast på väggen. Sen kommer barnbarn nummer 2 att vara i den åldern inom en snar framtid..
Som en liten parentes kan jag meddela att jag har försökt återställa radiokanalerna efter lille prinsens förra besök. Det var inte helt utan problem...

Nu tillbaks till väggställningsbestyret.

Göbben högg direkt, han har lobbat för detta under lång tid och for som en oljad blixt för inköp av väggställning till 2 stycken tv-apparater. 
Min Göbbe är tyvärr väldigt förtjust i Biltema...
Svordomarna har varit många och osande vid uppsättande av dessa ställningar! 
Skruvar som varit för korta mm, mm. Men efter grejande och trixande av min eminente handyman så sitter nu 2 stycken tv-mackapärer på väggen och dessutom fungerar de båda två. 
Perfekt/Check
I gästrummet då svordomarna osade
 som mest
 I min mobil är hund- och kattbilder överrepresenterade, även barnbarnsbilder förekommer. Men mest våra lapphundar och röda huskatter.
Men nu skall ni får höra...eller näää, läsa menar jag ju, om en jätteknäpp grej!
Den 2 juni skulle jag överföra några bilder från mitt galleri till min mejl. 
I mitt galleri fanns då en bild på en liten hund som jag aldrig sett!
Igår kollade jag galleriet igen och där dök det upp 3 foton av en för mig heeeelt okänd kvinna!
Hur är detta möjligt?
Nu är min fråga, är det nån som kan se mina bilder från mitt galleri? 
Är i och för sig inte så orolig, har inga nakenfoton eller prekära bilder där, det är inget som ligger oss varmt om hjärtat om jag säger så, men det känns ändå lite...vad skall jag säga, oroväckande på nåt sätt. 
Idag har det hänt en historisk händelse på Fiskvik 210. 
Frua bakade kanelbullar! Det är ingen ständigt förekommande företeelse, men då vi väntar kärt besök i morgon så gjorde jag mig till lite extra. 
Vilka som kommer? Är det av intresse för er? Ni är nyfikna, alltså?
Nåja, jag får väl stilla er nyfikenhet då, vi får besök av våra bästa grannar på Abborrvägen. De som gjorde att vi härdade ut så länge som vi gjorde. 

Åhh, en grej till innan ni stänger ner datorn och drar igång grillen; Jag hade så himla vackra vallmo på Abborrvägen och de jag grävde upp och tog med överlevde inte. 
Har försökt få tag på vallmo i flera trädgårdswebbar men icke. Våra lokala trädgårdscenter är ju blaha. 
Men så har jag en dotter som kan konsten att snoka reda på bra webbsidor och grupper. Hon har alltså funnit en kvinna som säljer vallmofrön av de mest fantastiska färger och presentat mig dessa frön. Nu har de tagit sig alla utom en sort, och tänk att jag sörjer dessa outvecklade frön nåt så otroligt istället för att fröjdas över de som kommit upp. 
Jag borde ha stryk, eller hur?
Kolla så de gror! Utom i en kruka😭 
Nä nu får jag ge mig, ni har väl annat att göra än att läsa min blogg.... men det känns som jag glömt nåt...
Hmmm...det kommer snart...tänd grillen nu men använd ingen tändvätska, det är mycket bättre med matolja i en pappersbit..men nu tror jag att det börjar klarna för mig.
NU kom jag på vad jag skulle skriva!

Jag har ju SEMESTER i 4 veckor!

Men hör ni, sola med förstånd i regnet!😆

Solregniga kramar till er godingar!😎