Värmande brasa och spirande dagliljor

Nu är den ultimata tiden för en vinterhatare som mig. Ljuset har återkommit och växtligheten börjar spira så sakteliga. Men samtidigt kan det vara attans skitkallt och då kan man minsann göra en brasa i kaminen också. Det har jag gjort nu.

Våra dagliljor börjar titta upp!

Förra året fick jag en fin present av mina svärföräldrar. Eller inte bara förra året, jag brukar alltid få fina presenter av dem, men den här var lite annorlunda och otippad. Ett presentkort på Kusten var det. Alltså inte kusten som Smögen eller nåt, utan Kusten på Hammarö, ett ställe där man kan få lite fejksommar under en timme. 

Jag ställde kortet i vitrinskåpet för att tas fram under mörka hösten. Och glömde bort det. 

Det var väldigt synd för jag hade verkligen behövt det då....

Det var inte sista gången!

Nåja, förra lördagen hade jag ju tjejfest och fick städdille dagarna innan. Och där stod det, presentkortet! Och gällde t o m min nästa födelsedag den 14 mars. Jag bokade fort som attan och i går var dagen D. 

Jag hade inga jättehöga förväntningar, hade svårt att förstå hur man kan ersätta en solig sommardag men där blev jag glatt överraskad! Det kändes precis som då jag sitter i solstolen på soldäcket på baksidan av huset. Förutom alla småkryp....Efter en stund rann svetten av mig och jag var tvungen att byta stol till en där det var lite svalare. 

Men gött var det!

Vår lilla Lummistump har ju haft besvär med sina tänder och i måndagskväll var vi därför till Ulvsbys smådjursklinik för en koll. Vetten Martin fann inget konstigt så vi fick en ny tid där hon skall sövas så han får kolla ordentligt. Det blir på tisdag nästa vecka. 

Stackars Lumpan som inte kan gnaga på gnagisar eller äta torrfoder. Hoppas det löser sig efter tisdag.

Här sitter hon och väntar på att få komma in till Martin

Eftersom Gubben for till Sälen MYCKET tidigt i morse så har jag och alla djuren haft dagen för oss själva. Och som vanligt vaknade jag jättetidigt....Så typiskt det är att vara klarvaken då man äntligen kan få sova länge. Hundarna sov som stockar så varför gå upp. Jag tvingade mig att blunda en stund till, fick sällskap av Syrran som gärna vill ha en gosestund. 

Men vid 8-tiden orkade jag inte längre. Det kändes som om jag skulle få liggsår om jag låg kvar. Kan tillägga att jag fick väcka Lummi...

Även om vädret inte varit så strålande idag, det har blåst ordentligt, så har det blivit nästan två timmars hundprommar. Det behövdes verkligen. 

För mig. 

Efter sjukdomstiden och slarv med maten så känner jag bilringen över byxkanten hela tiden. Nåt jag avskyr. Känner mig riktigt obekväm med det.

Träningen har ju varit lite hipp som happ sen jag var sjuk.

 Har haft riktigt ont i kroppen och inte kunnat boka nåt muskelpass som jag så väl behöver. Spinning har jag i alla fall kunnat börja med och då prickat in mina favvisinstruktörer som kan konsten att piskrappspeppa mig. Och i onsdags fick jag t o m Gubben med mig! Han har inte kört ett enda pass på fyra veckor. Så blev han också seg i benen dagen efter....

Tvärkom på att det var dags för frösådd av chili, tomater, aubergine och paprika. Uhh, vilken tur! Förra året var jag för sen och därför hann inte bl a auberginen utvecklas ordentligt. Tror det hann bli två stycken...

Snålmaja som jag är så använder jag inga färdigköpta
frölådor. Nä, varför det? Man har ju hur många bra
grejer i köket som man sen kan slänga i sopsorteringen då plantorna
har växt till sig.

Och som vanligt under helgen blev det ett surdegsbak. Jag har verkligen snöat in på surdeg. Har fortfarande en kvar i frysen. Det är den som skall bli ämne till nästa gäng surdegar. Är lite osäker på det där....men det löser sig väl. Annars får jag väl köra en ny en. Det tar 5 dar...

Så där hel är den inte längre...Det var alldeles
för gott för att vara bra för mig och min bilring...
Tre tjocka skivor har nyss landat i min valk...Uhhh va gôtt!!!