Med vässade horn....

Igår var det då dags för Kärringen på Abborrvägen att ringa det fjärde samtalet till försäkringsbolaget.  Och denna gång fick inte inspektören tala till punkt en enda gång! Jag är otroligt förvånad över att jag vid min ålder kan jobba upp en sån ilska att jag gott och väl kan jämföras vid tonåringarna som finns runt omkring mig på arbetet. I deras värld blir man förbannad, gör nåt åt det och sen går de vidare. Kanske är min ilskeutveckling helt deras förtjänst? Tack, ungar!

För efter mitt utbrott Grande, så fick min Gubbe ett samtal från Byggare Bob där han kröp i stoftet och med ömklig stämma körde några bortförklaringar sin vana trogen, men sen lovade att den jämrans platonmattan skulle börja läggas pronto.

Trodde så lagom på detta för igår var det stiltje i vårt hus. Det vet vi med bestämdhet eftersom Gubben var sjuk och därför hemma.
Men i förmiddags började det hända grejer! Då dök minsann en gubbe upp i vårt hus. Sen dök två rörmokare upp. Dessutom de som vi har engagerat. Bobsingen måste ha bokat in dem i rena förskräckelsen för den där hemska draken i huset. De har nu grejat i huset hela dagen och baske mig, det SYNS.
Bildbevis:

Den omtalade och skitdyra platonmattan

En brädhög

Gjuten brunn i grovköket

...och i badrummet