Så lider veckan mot sitt slut och tänk så mycket jag har fått gjort! Känner mig verkligen i fas inför nästa vecka då lärare och elever kommer tillbaks.
Våra ungar har haft tråkigt och avreagerat sig på skolans möbler....Varför? Vem vet? Inte dei alla fall...
I morgon jobbar jag hemifrån med en massa beställningar och min som alltid ömma tå; biblioteket. Skall läsa en hel hög med ungdomsböcker, märka upp dem med ryggsignaler för ämne, plasta in dem och till sist registrera dem i biblioteksprogrammet.
I veckan såg jag i facebookflödet ett inlägg om att köpa vackra muggar designade av bästa Petra Nyman i samarbete med Bröstcancerföreningen, Värmland. Jag nappade direkt! Att kunna gynna ett bra ändamål via nåt vackert är verkligen en vin-vin situation! Muggarna överträffade verkligen bilderna! Jag, som har svårt med såna där stora baljor som rymmer bort emot en halv liter dryck blev sååå himla lycklig då jag öppnade paketet och såg den perfekta storleken på muggarna.
Efter jobbet fanns det en liten lucka och bästa Inger-hundarnas förstamatte kom på visit. Vi hann med en fikastund innan det bar iväg till vetten med Lummi och Humle. Lummi har en envis och jobbig hosta som stört både hennes och vår nattsömn under några veckor och Humle skulle kolla sina vita blodkroppar inför medicinbyte. Inger tog hand om Lummi och jag om Humle. Undrar hur många hundägare som har en sån fantastisk uppfödare och inte att förglömma VÄN som vi har? Fick en burk hemmagjord(säger man så?) honung av henne. Nu kommer det honungsgrillade att stiga i vårt hem.
Lummipummi, vår goa gammeltant, ehhh förlåt Lummi, menar såklart äldre dam💓 |
För två veckor sen fick vi ta adjö av vår kära kollega Camilla, som har tagit tag i sina drömmar och sökt och kommit in på en konditorutbildning. Sorgligt var det att ta adjö av henne samtidigt som man ville önska henne lycka till!
Sååå...
Kom då dagen då vi blev medvetna om att vårt energiknippe, fantastiska vän och medarbetare Jenny gjorde sin sista dag hos oss! Men på riktigt, som hon brukar säga!
Jenny som drottning av böbbelköpp! Tyvärr kunde inte Camilla vara med i vår böbbelfest. |
Att sakna nån på riktigt har fått ett helt nytt ansikte för oss och den som kommer ersätta henne får inget lätt jobb. Vill INTE byta med den stackar´n..
Två fina medarbetare på två veckor är verkligen för mycket! Vi tänker att de bara är på en liten utflykt...
Det där med att fina medarbetare går vidare i livet på andra arbetsplatser blir värre och värre för varje år. Om inte alltför många år kommer jag att gå i pension. Hoppas att NÅN kommer att sakna mig då...
Men hör ni, till helgen kommer den där förhatliga Halloween samtidigt med alla helgons dag. Jag kommer att hedra mina hädangångna föräldrar, mitt lilla barnbarn Filip och min dotters farfar med en tanke och ett ljus för var och en av dem här hemma och på gravarna. Halloween fär hålla till nån annan stans!
Mys i höstmörkret mina godingar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar