Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

lördag 9 september 2023

En gräsänkas funderingar en helt vanlig lördag

 Go eftermiddag, mina godingar! Hoppas ni tar vara på dessa härliga, syrefyllda och färgrika dagar innan den vidriga vintern. Jag bävar i vanlig ordning över den förbannade vintern med sitt mörker och snön som kommer "på tillfälligt besök" och snabbt ersätts av slask. 

Jag har ju tidigare sagt att jag inte skall gnälla och klaga men det är kört från och med nu!

Så här är det:

Jag kör samma väg varje dag till och från jobbet. Vid en specifik vägsträcka finns stolpar med ljusindikatorer som skall påkalla bilisternas uppmärksamhet via blinkande ljus. De har ALDRIG funkat! Dessa stolpar dök upp efter att en man hade blivit ihjälkörd på ett av dessa övergångsställen. Jag felanmälde dem redan 2016 då vi bodde på Hammar och jag passerade dessa övergångar vid varje hundpromenad. De funkade aldrig! För att göra det ännu värre för BÅDE fotgängare och bilister så sattes det upp stängsel mitt i vägbanan för att förhindra att folk sprang över vägen för att hinna med bussen. Det gjorde ju  att sikten blev skymd!

I onsdags körde Gôbben mig till jobbet och vid ett av dessa övergångsställen kom en liten kille cyklandes från höger och maken saktade därför in i god tid, killen vinkade tack samtidigt som vi ser en bil i motsatt riktning komma i full fart! Gôbben var blixtsnabb med att blinka i hjusen och den mötande tvärnitade! Om inte vi hade varit där så hade lillkillen blivit påkörd! 

Igår lyckades jag få kontakt på en vägingengör i kommunen. Heja mig!

 Jag berättade mina iakttagelser under många år och upplevelsen med lillkillen. Jag märkte direkt att han var en man som gärna pratade i munnen på andra men det brydde jag mig inte om. Men det han ändå kunde erkänna som lojal kommunanställd var att dessa ljusstolpar har varit på agendan länge. Man kan undra hur många möten som behövs för att agera? Jag tipsade honom om att ta bort stolparna DIREKT! De är ju oerhört vilseledande för bilisterna samtidigt som hastighetsbegränsningen är 60 km/tim. Hans undanflykt var att bilister har skyldighet att ha uppmärksamhet vid övergångar. Min replik var såklart: Men om det finns teknik som skall varna vid passerande av fotgängare eller cyklist och det inte blinkar, då fortsätter man ju i tillåten hastighet, eller hur? Fick ett luddigt svar. Jag avslutade med att hävda; ta bort dessa stolpar innan någon blir ihjälkörd för det vill ni väl inte ha på ert samvete? Hans svar kan ni väl gissa? Detta är bara en kort resummé över vårt samtal. Det höll ändå på i ca 20 min. 

Att tillägga är att bilen som vi mötte hade Hammarö kommuns logga...

Igår gick en man med sin hund över det ena övergångsstället. Blinkningen kom då han passerat och var ca 50 m från övergångsstället. 

Då jag åkte där idag så blinkade ljusen utan att någon person över huvud taget hade passerat, bara bilar.

Undrar hur många möten det behövs innan detta blir åtgärdat? Eller någon blir skadad?

Över till nåt helt annat som att jag sen kl 12,35 idag är gräsänka t o m i morgon. Då jag fick info om detta så drog min hjärna igång med att planera mat(som bara jag gillar) och att fixa grejer som jag behöver vara ensam att göra. Hmmm, hur lät det där? 

Men...

Vissa saker behöver jag vara ensam för att kunna koncentrera mig på såsom att sy, teckna, pyssla, läsa, träna ja, allt som jag behöver fokusera på. Ett störande ex är att jag sitter och läser och gôbben kommer och frågar; vad läser du? Är boken bra? Vad handlar den om? Då är det helt kört! Eller om jag sitter och tecknar eller målar och nån kommer fram och kollar liksom bakom ryggen... Men tjena så störd jag blir!

Lugn och ro. 

Visst är det nåt näst intill ett utplånat begrepp, eller? Sen vår flytt ut på landet så har vi ändå fått uppleva de ljud som finns i naturen, fåglar, rävar, hjortar som rör sig i vår omgivning. Grannarnas får, höns och ankor är bara trivsamt, även tuppen tidigt på morgonen. Trafik kan vi tyvärr inte värja oss ifrån...Vissa bilister fattar inte att det bor folk och djur i husen invid vägen...

Just nu sitter jag på vår glasaltan och skriver detta medan hundarna och katterna ligger runt omkring mig. Middagen är överstökad för oss alla och vi bara har det lugnt och skönt. Utomhus är det inte möjligt att vara pga de attans myggen så vi håller oss inomhus. Eller utomhus...Hmmm, vad är en inglasad altan, ute eller inne? Det kan ni fundera på!

PS:orkar inte lägga in bilder...😅

Ha en fantastiskt fin lördagskväll, kära vänner!

Kraaaaam/gräsänkan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar