Ännu en jul är överstökad...

 Go en helt vanlig vardagskväll, mina godingar!

Har ni haft svårt med veckodagarna, eller? Då är ni inte ensamma. Samma sak, varje julhelg. Idag är första dagen som jag har koll eftersom återvinningen var öppen enligt schema.Vårt nöje sen måååånga år!😁 

I år firade vi en jul-och nyår i Glimmas tecken. Och min inflammerade käkled med följdsmärtor i nacke och bröstrygg. Jojomensan, varför inte ta hela baletten då man ändå håller på? 

Glimmas problem är en separationsångest de luxe + en möjlig kennelhosta, mina är mer konkreta, typ stressrelaterade tandpressande. Jag kämpar på med ett stretchprogram och Gubben har tryckt bort mina låsningar i bröstryggen titt som tätt. Beställt bettskena på nätet. Väntar otåligt.

Glimmas separationsproblem kämpar vi med just nu eftersom vi är lediga ett tag till.  Vi är helt novis på detta problem efter att ha haft sex hundar innan henne som aldrig haft detta problem. De har ju alltid haft sällskap av varann men för Glimma räcker det inte trots att hon har både Glittra och Dumle som sällskap. Hon tuggar sönder de mest konstiga saker som man inte ens i sin vildaste fantasi skulle tänka att man behövde hundsäkra och kissar inne trots att hon är är rumsren sen länge. Dessutom verkar det som hon har fått kennelhosta, dock inte konstaterad än men hon hostar så hon spyr slem, särskilt på natten, adjöss nattsömn för matten men Lilla Gumman har det värst!💓För kännedom; hon har en vettebokad tid på torsdag efter nyår.

Inför min julledighet hade jag likt ALLA tidigare lov planer för att läsa, sy, sticka( återkommer till det senare i inlägget), baka matbröd, träna alla hundarna, tvätta och dammsuga bilarna, vara en vänlig och godmodig maka till min Göbbe(frågor till honom)

Nr 1; Läsa bok; Har börjat på Denise Rudbergs första del i serien om Marianne Jidhoff; Ett litet snedsprång. Går sådär...Är inte lika imponerad av denna bok som av hennes fantastiska serie Kontrahenterna, för att inte tala om Dancing Queen och Killer Queen. Men jag dissar inte hennes serie än. Hon får en chans till.

Sy; HAHAHA!! 

Sticka: Där har jag ett projekt på gång.

 Under Humles sista tid hos oss( åhhhh så svårt det är att skriva om detta men jag gör det ändå😭) )så behövde han ju kläder eftersom hans päls föll av pga hans livsviktiga medicin. Jag stickade därför tröjor och benvärmare till honom för att han inte skulle frysa då det under hans sista tid i livet behagade att bli den mest kalla och snörika vinter sen länge. 

Humle i sin favoritpyamas

Humles sista vecka,
jag försökte göra den så fin för honom
som jag bara kunde för jag visste ju
när hans tid jorden skulle vara över💗

Hans favorittröjor finns i hans minneslåda men de andra som han inte hann bära har jag kvar och tänker att de kanske finns andra vovvar som behöver skydd från kyla. Jag är medlem i flera djurräddarorganisationer men den jag värnar extra mycket om är Black Dog Foundation-Seniorhundarnas fristad. Grundaren av seniorfristaden heter Sandra Tigerlind och hon är en eldsjäl för alla övergivna seniorhundar. Gå in på hemsidan så ser ni hennes oerhörda arbete för övergivna hundar och framförallt är seniorer. 

Humle, mattes älskling, hann bara vara modell för den här tröjan😢

Humle finns inte mer på jorden och sorgen finns konstant hos mig även att den mildras allt eftersom...

Men...

Jag kan inte sluta sticka hundtröjor! 

Humles behov blev en sån stor vana att jag inte kan sluta sticka hundtröjor! Utan hans tröjor skulle han inte kunnat ha gått utomhus under kylan och för mig var hans behov det viktigaste i livet!

Sååå...Här kommer ett axplock av de tröjor jag hunnit sticka.

Stl pytte, typ minivovve

Stl S

Jag tänker att om nån vill köpa en hemstickad tröja av mig till sin hund ger de till köpesumman, minst 200:- till denna organisation. Att bidra till ett bättre liv för övergivna hundar ger mig en oerhörd ro i själen. 

Tyvärr kan jag inte skapa fred i världen men kanske för några övergivna gamla vovvar.

Mitt hjärta värker för alla hjälpande i hela världen men jag måste välja, det är fruktansvärt att inte kunna hjälpa alla men det är ju omöjligt, tyvärr. Jag önskade att jag vann på de där postkodslotterna jag haft i massor av år, för då skulle jag kunna hjälpa många fler. 

Glimma hälsar att dräkten
är jättefin men väldigt varm...

Såååå, mina bästisar, för min skull, ge ett bidrag till någon av alla seriösa organisationer som ni värnar om! De behöver oss för att överleva!

Kram och nospussar från oss alla, två som fyrbentingar!

Med tappad haka...

Gokväll, mina godingar!

 Så var det fredagskväll igen. Och ingen vanlig fredag utan fredagen den 13:de och dessutom Lucia. Undrar om detta otursdatum har inverkat på något luciatåg? Är skeptisk, faktiskt. Olyckor händer ju varje dag så varför skulle fredagen den 13:e vara ett undantag? 

Själv vet jag inte med mig att jag haft någon särskild otur just den dagen...Oturen har infallit vid de mest skilda tidpunkter. Såsom min första biltur i en gammal Simca med ett pinfärskt körkort i plånboken. Fick punka i Bergviksrondellen. Detta var tidigt 90-tal innan mobiltelefonernas tid och en onsdag. 

Under en tid har jag haft stigande smärtor i vänster käke. Har misstänkt en tand som spökat under många år. Igår morse fick jag nog och ringde min tandläkare och fick tid på eftermiddagen, Efter en noggrann undersökning så hävdade tandläkaren en inflammation i käken och dess muskler beroende på att jag pressat ihop tänderna. 

Efter en mycket stressig period under hösten då jag inte haft tid att ha koll på varken kropp eller själ så var det en hyfsat träffsäker diagnos. Fick en skyddande beläggning på den specifika tanden och ett stretchprogram för käkmusklerna. Detta program kommer jag att följa slaviskt vilket innebär att man kan överraska mig då jag övar med hängande haka eller storgapande käft. Skall försöka göra dessa övningar i lönndom men jag förvarnar för säkerhets skull. 

Jag är inte lagd för att beklaga mig men...det är inte kul att ha så ont i käken att jag inte orkar vara med på vår julfest! Att få umgås med mina medarbetare under trevliga former är en lyx och en återhämtning för oss alla. 

Men...

Jag tänder massor av ljuslyktor i hela huset för att mysa med min Göbbe och alla mina pälsklingar och...tar en Ipren och två alvedon.

Ha en Fin luciakväll mina godingar!

November...

 Gokväll, mina vänner! 

Det var ett tag sen men nu har jag fått nån form av extraenergi, den kan försvinna hur snabbt som helst så nu gäller det att smida medan järnet är varmt! Hmmm, det där var väl ett uttryck som är okänt för våra unga? 

De har mycket att lära, de där ungdomarna😄

November...värsta månaden för mig. Alla vackra höstfärgade löv har fallit av träden, fukten träffar en som en smäll på käften varje morgon då man behöver gå utomhus. De sista ruttna äpplena behöver krattas upp och slängas i skogen så rådjuren inte kommer på besök i vår hage.'

 Kommer ALDRIG att glömma det lilla rådjuret som fastnade med huvudet i staketmaskorna och jag behövde lirka loss det. Hur jag orkade dra isär maskorna i nätet fattar jag fortfarande inte! Men de ögonen...finns för evig i mig💔 Den lilla behövde gå vidare till Regnbågslandet och springer nu på de gröna ängarna tillsammans med alla vår pälsklingar. Jag vet, är inte dum eller nåt medium, men som djurägare så måste man ha en ventil för att kunna hantera sin sorg och saknad. Det gäller inte bara djur utan även människor. Såsom mina två barnbarn...💔💔

Advent är min räddning för då kan jag plocka fram alla ljusstakar och stjärnor, tomtar, ljuslyktor och ljusslingor för att skina upp det konstanta mörkret. 

Så har det inte alltid varit. 

Som liten unge var jag bara förväntansfull inför julen, att mamma slet livet ur sig för att koka, steka, sylta och baka hade jag ingen aning om. Ingen av oss tre ungar var bortskämda med massor av julklappar. Det var inte vanligt att överösa ungarna med julklappar på den tiden. Önskelistor hade inte uppfunnits, i all fall inte i vårt arbetarhem. Mina föräldrar, rättare sagt mamma, hade koll på vad vi önskade och om vi hade tur så fick vi vår önskan uppfylld samma år eller nästa.... Av detta lärde jag mig att hantera motgångar. 

På den tiden...😕

Men så jävla gammal är jag väl ändå inte?

Joo, det är du ju! Men du är ju inte sänkt bara för det, eller?

Hmm...

Där fick ni nåt att fundera på för nu, mina godingar, skall jag ta helgen tillsammans med min gubbe och våra pälsklingar! Brasan är tänd, likaså alla värmeljusen, maten står på spisen. Inte riktigt som på mammas tid men nästan...om det inte vore för att göbben sitter och surfar på mobilen...vet inte vad min pappa gjorde då mamma stod vid spisen 1969...

Nu backar jag 50 år bakåt i tiden och ser min pappa sittande vid vår Telefunken kl 18.00 då sändningarna började med nyheter. Efter dem var det middag. Sen umgicks vi. Ibland visades nåt intressant eller spännande program och då låg jag under vardagsrumsbordet,(redan då fruktansvärt närsynt)och kollade tills jag somnade. Sen vaknade jag i sängen morgonen därpå..

Ja, herregud, så tiderna har förändrats, både på gott och ont. 

Just nu är det gott, hoppas detsamma för er!

Äppelkriget

Då var det fredag igen, mina vänner. Hoppas ni har nåt kul på gång och kan fokusera på annat än regnet som smattrar på rutan. 

Oktober står ju för dörren och naturen börjar lägga ner sin sommarverksamhet för säsongen. Jag är tudelad då det gäller hösten.

En lunchpromenad

 Jag älskar de vackra höstfärgerna och den syremättade luften men avskyr fukten, dimman, regnet, mörkret och vetskapen om att det bara kommer att bli värre ända fram till vårkanten.

Men...

Samtidigt så älskar jag att tända i braskaminen, tända värmeljus i mängder, mysa i soffan med en evighetslång serie på tv tillsammans med Göbben och alla djuren. Hösten och vintern är ju också helt kravlös för mig eftersom trädgården ligger i vila och betongverkstaden ligger nere för säsongen.

Brasan äslkas av oss alla

Fast i januari startar ju förstås odlingssäsongen igen med frösådder av chili, tomater., oregano, timjan, aberginer, paprika och eventuellt nåt annat spännande...

Hösten är ju också ransakningarnas tid för oss på landet. Vad hann vi inte med i år som vi skulle ha gjort, kanske redan för typ tre år sen? För det finns ALLTID nåt som behöver skötas om, repareras eller bytas ut. 

I år hann jag inte med att gjuta rabattkanter till rosenrabatten, det får jag sota för nu. Jag löser det med att inte titta åt det hållet. Ogräset är snart frodigare än rosorna...

Sen blev inte golvet till vår pergola verklighet, det löste vi mycket enkelt med att ställa ut vårt vingliga caféset där, lätt att flytta vid gräsklippningen dessutom lätt att flytta till skuggan då solen var som hetast i somras. 

Vad gjorde vi inte mer då? Åhh, att jag inte kom på det direkt! Organiserade garaget!!! Jag har gjort det tydligt att jag ICKE kan beträda detta garage i dess nuvarande tillstånd utan att behöva psykiatrisk läkarvård direkt efteråt😵

Ordning och reda är ju mitt ledord i livet, både i kaffekoppshyllan som i skruvlådan. Det vet alla som känner mig😄

Fast det där med ordning och reda är inget som jag är född med, långt därifrån. Jag har ändå lärt mig nåt under mina 66 år på jorden och det är att hålla ordning på mina saker för att allt i skallen skall få ro. Det funkar, jag lovar!

Den här helgen är jag gräsänka vilket innebär att jag planerat in hur mycket som helst...som jag inte kommer att göra. Det är jag helt säker på! 

Men nåt som jag vet att jag kommer att göra är att kratta äpplen!

 Vad är det för fel på våra äppelträd? De är för gamla, planterade på 50-talet, för att ge gigantiska skördar men det skiter de tydligen i.

Krattade igår, såg detta imorse...

Mat till rådjuren och älgarna

 Förra året gav de inga äpplen, knappt kart på marken ens. Nu krattar vi fallfrukt som galningar, går upp i skogen och lämnar till rådjuren och älgarna. Äpplena är ju heller inga ätäpplen, jag smakade på ett och det stramade långt upp i pannloben av syran, och då skall ni veta att jag gillar surt och beskt,..men enligt grannarna är de mycket goda att göra mos av. Bara det att varken jag eller Göbben äter äppelmos. Vi är inga syltmänniskor, helt enkelt. Eller mustmänniskor, heller för den delen.
Har gjort fyra äppelpajer till jobbet, det märktes knappt i äppelskörden. 
För mig är det viktigast att inga klövdjur hoppar in på tomten och skadar sig på stängslet runt trädgården. Glömmer ALDRIG rådjuret jag fann med huvudet genom stängslet i julas!!!Så förfärligt!
Hämtade posten idag, Göbben hade glömt...i brevlådan fanns ett mjukt kuvert där avsändare var Svenska kennelklubben..fast överstruket. Blev såklart dretnyfiken! I paketet fanns en pipleksak i en annan färg än Glimmas och jag fattade såklart vem som var avsändaren! 
Det var ju Glimmas förstamatte Marie som tyckt att Dumle behövde en egen pipleksak då Glimma och han tampas om hennes! Fina människa!💖 Jag blev såklart tårögd! Så fint av Glimmas förstamatte att bry sig om vår Dumle!

Till Dumle💓

Dumles lekis

...och vem snodde den direkt?

Så kom det sig att de parkerade sina pipisar intill varann.

Lekisparkering

Mina mål att klara under helgen

Ha nu en fantastiskt trevlig helg!

Livet rullar på...

 Go fredagskväll på er mina godingar! Jag hade tänkt börja skriva nåt intressant om min vecka men just nu är jag inne i en nysattack delux! Har just nyst den 17:de gången...vet inte om eller när det kommer en ny...men NU verkar det ha lagt sig...Kanske...pausar lite och snyter mig...

Det där med mina nysningar har varit en ständig källa till glädje i vår familj. Ungarna har alltid vetat att jag ALDRIG nyser bara EN gång utan minst 21 gånger. Vete tusan varför jag blivit överkänslig för vissa ämnen i vuxen ålder? Nåja, så länge jag tål pälsdjur så är det lugnt. Märkligt ändå, då jag var ung så hade jag ingen allergi. Hade inga vänner som hade allergier heller. Vi var häpnadsväckande friska, helt enkelt! Jag lämnar över till experter att fundera ut varför vi var friskare förr. 

Nu så, har jag slutat nysa. Äntligen! Känner inte den minsta retning i näsan så nu kan jag nog fortsätta mitt blogginlägg. 

Jo, så här är det, jag har haft vår valp Glimma med på jobbet under två veckor och tänk att en liten valp kan göra att en hel personal börjar prata småbarnsspråk och ligga på golvet för att busa med valpen! 

Jag hävdar att hundar eller husdjur över huvud taget är gott för människans själsliv! Människor som inte tycker om hundar, katter eller för all del alla husdjur..Varför gillar de inte djur? Är de rädda? Är de(gud förbjude!) oempatiska eller bara inte vana vid husdjur? Skit samma, våra hundar har varit en källa till glädje för vår personal då jag har haft dem med under elevfria dagar. Vår skolhund Leja har en annan uppgift och skall inte busa runt hur som helst bland folk utan vara ett stöd för våra elever som behöver det. Det är hon suverän på! Lilla Gumman som gör så mycket gott!💓

Annars...

Så är det lite vemodigt att gå runt i trädgården och se alla växter som vill gå i vila men samtidigt känna den där friska, härliga morgonluften då man släpper ut vovvarna på morgonkiss 06.05. Ja, jag vet, det är tidigt men jag har inga problem med att gå upp tidigt, är ju på väg till ättestupan(pension😜) och att sova en hel natt utan avbrott har inte funnits sen....................kommer inte ihåg. 

Skit samma!Nu verkar det bli en solig och fin helg och då är det ju bara att NJUTA!

Ha en trevlig helg!

Don´t mention the war...

 Förra sommaren gjorde jag en formation av tre pallkragar i vår stora hage och sådde blomsterängsblommor i dem. 

I våras tog vi bort dem och där de stått blev det såklart märken efter pallkragarna. Det växer igen, resonerade vi. Men icke, det märktes tydligt var pallkragarna stått men vi brydde oss inte nämnvärt...tills jag en dag gick en promenad på vägen utanför vår hage med en av våra hundar och såg märkena i gräsmattan. Det såg ju för tusan ut som ett hakkors!!! Jääädrar så oskönt!

Så satt jag och Göbben en kväll på vår glasaltan och hyresgästerna till våra grannars stuga dök upp. Tyska skyltar på bilen...samtidigt blickade vi ut över vår hage och hakkorsmärkena efter pallkragarna och vår spontana tanke kunde inte bli nån annan än Basil Fawltys: Don´t mention the war, I did i once but I don´t think they notice😂 Är man Fawlty Towers fan så är man...

Igår morse såg jag tydligt märkena efter pallkragarna men då jag gick ut under kvällen och skulle ta foto på eländet så fanns inga märken kvar....Har herr H kommit upp från h-vetet och raderat sitt bomärke, han var ju känd för att sabotera för vanligt fölk under många år...eller är det bara en naturens nyck?

JAG ser ju tydligt hakkorset men det är antagligen
för att jag har kvar bildminnet...

Men hör ni, ha nu en trevlig söndagskväll!

Kram

Från Fiskviks Basil Fawlty

Utan mattor på golven...

 Hej hopp, mina godingar! Förhoppningsvis har ni haft en fin ledighet trots varannandagsväder. För oss med egen brunn välkomnar vi dessa dagar. Tänk så mycket man lär sig av att bo på landet och att inte vara ansluten till kommunalt vatten.

Men...

Man vill ju ändå ha vackert väder med sol och endast små molntussar som seglar förbi på himlen. 

Men en dag då regnet stod som spön i backen så tog jag äntligen tag i den översta boken i min bokhög, De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser, han är en av mina favoritförfattare och han kommer att fortsätta vara det även efter den här boken. 

Ja, det där med att läsa böcker...jag har läst böcker sen jag var liten unge. Ingen av mina föräldrar propsade på att jag skulle läsa, men vår lilla bokhylla var ändå fylld av böcker. Det kan ha berott på att min mamma en gång i tiden jobbat på ett bokförlag och fått en massa böcker. då de lade ner. verksamheten. Där fanns inga barnböcker så jag högg direkt in på Moa Martinsson, Harry Martinsson ,Wilhelm Moberg, Per-Anders Fogelström men även en massa mindre kända författare som jag inte kommer ihåg namnen på.

Men...

Om ni frågar mig om min absolut bästa läsupplevelse så säger jag, Ingen tobak, inget halleluja av Eric Lundqvist. Om missionären Algot Svensson som kommer till Nya Guinea för att frälsa papuafolket till kristendomen. Hans vedermödor för att få dessa "vildar",att skyla sitt underliv med svarta kalsonger istället för penisfodralen som alla män bär som enda plagg är bara en av alla dråligheter i denna fantastiskt underhållande bok. 

Jag har läst massor av fantastiskt bra böcker både före och efter denna berättelse men just den här sitter som ett positivt klister i mitt minne.

Tycker synd om dagens unga som inte har förmågan att uppskatta en historia i skrift och dessutom att till på köpet få ett bildminne, så torftigt att bara titta på färdiga bilder hela tiden...Nä, nu generaliserar jag för visst finns det ungdomar som läser böcker och varje gång jag träffar på en tonåring som söker en specifik bok så blir jag så himla glad! Har jag den inte i bibblan så säger jag att jag beställer den på direkten! Mama mia, ungar som läser!

Här på Fiskvik har tiden haft sin gilla gång med ogräsrensning, reparationer och valpsäkring inför den nya valpen Glimma. En liten brun lappistjej, söt som socker som vi hämtade i mitten av juli. 

Diskussionerna om vi skulle skaffa en ny hund efter att vår finaste Humle fått somna in böljade fram och tillbaka under våren. Vi sörjde och sörjer fortfarande honom, men samtidigt så kändes det som om tomrummet efter honom behövde fyllas, INTE att han skulle ersättas, hell no! Det går inte! Humle var Humle och hans minne finns för alltid hos oss. Men skulle vi ta en omplacering som vi har gjort fyra gånger tidigare och vet utmaningarna ELLER satsa på en valp som kommer att leva ca 15 år? Vi är ju inte lastgamla men blir ju heller inte yngre(vem blir det?😒).

Det fick bli en valp.

Så den 18 juli for vi till Skogsgläntans kennel i Alingsås kommun för att hämta lilla Glimma(Skogsgläntans Wilma). Ett riktigt litet yrväder som varken räds att tampas med store Dumle eller katten Blixten med vassa klorna! Ja, Blixten ja, han får numera gå ut på egen tass för att slippa alltför många överfall av den där bruna odågan Glimma. Då jag ropar, Blixten, vill du gå ut? så kommer han springandes och sätter sig i hyllan på altanen för att få sin gps runt halsen. Sen spatserar han sakta ut, sätter sig på plattgången och tvättar sig, tar ett varv och går sen till sitt favoritställe under altanen, där han kan ligga i timmar. 

Glimma och lekisarna

Vid hans gpspremiär var hans matte hyfsat orolig och stod på altanen med mobilappen öppen för att se var han höll hus, då hon inte är nåt tekniskt snille, ej heller fena på kartbilder så blev hon ytterst fundersam då hon verkade stå på katten! Då hon med egna ögon såg att detta inte var fallet så trillade talgdanken ner att han befann sig UNDER altanen precis under hennes fötter. Ja, jädrar...

Bästa gps:en!

Blixten💖

Ja, livet med valp förändrar livet ganska radikalt så i vårt hus lever vi numera mattlösa och golven har väl aldrig varit så välstädade som efter den 18 juli😄, vi turas om att sova med valpis i gästrummet i källaren, den andra sover i sovrummet med de andra två hundarna, eftersom de väcker henne då de byter sovplats flera gånger under natten. Detta märkte vi ganska raskt de första nätterna då vi sov allihop i gästrummet där det är svalt under värmebölja, det blev inte många timmars sömn för oss då Glimma tyckte att hon sovit färdigt vid 03-tiden...😵😵 

I år har jag också gjutit den allra sista formen i vår plattgång! Nu behövs det bara fogsand...det blir väl nästa semester...

Spänningen stiger...

LIvet på gården

Hej hopp, mina godingar! 

Men herreguuud, tänker ni säkert, är det ingen hejd på hennes skrivande? Har hon inget annat att göra?

Jodå, visst har jag det. 

Jag har vilat mig medelst spade, räfsa, hacka, ogräsjärn, gasolbrännare(dööööö, jävla ogräs👿) skottkärra, betongblandande, gräsklippare, trimmer, vattenkanna...hmm, tror jag har fått med allt. Återkommer om jag kommer på nåt mer.

Har lyft alla kantsten och fyllt på rabatten med
brunnen hästskit från grannen, alltså inte GRANNENS
skit utan hästarnas😆

Samma här

Den här rabatten var inte att leka med då jag inte

hållit efter den sen "brutna fotens" tid förra sommaren.

Den har nu genomgått samma behandling som de andra 

rabatterna och dessutom har jag gjutit resten av "kantstenarna".

Det blev två dagsetapper av gjutande, orken tröt...

Första etappen

Idag har jag ändå tagit mig tiden att bara vandra runt i trädgården och njutit av alla blommor som precis slagit ut, det har varit lite segt med blomningen i år, tycker jag. Men idag upptäckte jag att vissa dagliljor och asiatliljor börjat slå ut. Älskar dem! Och sen jag grävde upp alla liljelökar och tvättade dem så har liljebaggarna lyst med sin frånvaro. Det kan de fortsätta med.

Den här är sååå vacker!!!

Lammöronen som jag fått av vår vän Inger, blommar så
snällt trots att Dumle springer i rabatten titt som tätt.

Daglilja som jag såklart har glömt namnet på. Är inte så noga
med sånt, viktigast är att de är vackra.

Får jag presentera vår Flammentanz! Den mest kärvänliga
ros jag vet! Hugger tag i en då man vill passera genom portalen.
Stört omöjlig att hålla efter trots nyinköpt sekatör. Klematisen
på andra sidan är mer återhållsam med kontaktyttringar. Tur det😅

Snart slår vi ut

Snyggingar!

Väldigt blyg blomning av denna vackra daglilja

Här rådde rena växtgangsterkriget! Ett löjtnantshjärta
förde rena gerillakriget mot en stackars pion, en
uppstammad syrén och en akleja. 

Men här drog ÖB in dvs JAG och styrde upp konflikten!
Det bråkande löjtnantshjärtat är numera förflyttad till
grannen, samma granne som förser oss med hästskit. 
Ge, sa Bill, och ta, sa Bull😉

Löjtisen

Men jag har allt hunnit med lite socialt nöje också. Som att gå hundpromme med min vän Karin och hennes hund Hedda. Vi försöker besöka olika promenadplatser varje vecka och denna gång blev det Vedspelet i Skoghall, en lummig allé där pulsen sänks direkt man börjar gå. Där finns också ett sommarcafé som är hur mysigt som helst. Vi tog en fika och hade med våra hundar, en otrolig källa till gemenskap. Att sitta i lugn och ro, utomhus med sina hundar och samtala är för mig den bästa energiboosten. 

Vackra hundar men vem tusan är den där
crazy donnan i vänster bildkant?😕

Min vän Karin, Hedda och Dumle. Ett tips:
Karin är författare och har skrivit massor av böcker.
Mina absoluta favoriter är: Finnbygdspredikanten; en sannsaga,
Hej, mor, När första stenen fallit men hon har skrivit
många fler titlar. 

Glittra är inte bortglömd om ni skulle tro det, vi tog
en promme i allén igår och hon blev som en ny hund!
Pigg och allert som hon var före alla ledsamheter.
Dessutom träffade vi min svägerska Susanne som kom cyklandes.
Vi hade en trevlig pratstund i godan ro.

Vad vore livet utan vovvar och speciellt en sån här pajas som Dumle?
Vi har börjat säga MORBROR Dumle om honom inför nästa fredag..
tror inte han fattar nåt...

                             

Men så kunde jag ju inte hålla mig ifrån lite mer kroppsarbete...Efter rensning av ogräs mellan plattorna så vräkte jag ut 5 säckar fogsand och sopade ut. Nu återstår "bara" att fixa snygga kanter....

Ja, detta är livet vi valde och som vi älskar det! Vill inte byta det för allt i världen!

Nästa fredag börjar en ny etapp i vårt liv. Då hämtar vi vår nya valp hos Marie Hansson, Skogsgläntans kennel i Sollebrunn,  Alingsås kommun. Alltså inte hos Inger Möckelind som våra tidigare hundar kommit ifrån. Som blivande "föräldrar"så har vi valpsäkrat de luxe, köpt ALLT en valp behöver trots att vi redan har alla saker sen länge men inte skall väl valpen behöva ärva allt? Som en sån där 17-barnsfamilj där den siste aldrig får något nytt? Nä då, här skall lilla Glimma få nytt och fräscht!

På tal om namnet, vi hade ju tänkt att hon skulle heta Glimra, men då jag kollade på Google så var Glimra en automatbiltvättsfirma...

Inte faan skall väl vår hund ha samma namn som en biltvätt!😨 

Valet av namn skall alltid höra ihop med våra andra djur. Människonamn är därför bannlysta hos oss!

Men vet ni, nu sitter jag och skriver, klockan är 20.40 och min ansiktsfärg är fortfarande högröd! Det är länge sen jag var i tipptoppform för kroppsarbete under 8 timmars solsken. 

Nu stundar en oerhört vilsam kväll där kroppen förhoppningsvis kommer att inta standbyläge.

Semestervila...

 Nä men hej där, mina godingar! Nu har ni fått vila från min inlägg bra länge så nu tänkte jag att det är dags igen. Varning; dert KAN bli långt...vet inte ännu, har precis börjat...inser också att det var länge sen jag satt vid datorn, finner knappt rätt tangenter!😂 Och jag som använder datorn i jobbet som rörmokaren använder sitt...äh, skit samma, ni fattar va? 

Jsg har nu haft semester i två veckor. Har jag vilat? Har jag läst en enda av de böcker jag har tagit med från mitt bibliotek? Eller läst utkastet till min vän Karins senaste bok? Har jag sytt nån ny kreation av de tyger jag köpt för flera år sen och tänkt att då jag får semester då skall jag fixa nån ny läcker trasa? 

Svaret är nej rakt av.

Vete tusan vad jag har gjort😕 

Jo, nu vet jag! Jag har rensat och rensat och rensat och rensat OGRÄS! Och då regnet stått som spön i backen har jag hållit mig inomhus och styrt med...ja ni vet, matlagning, tvätt och städning och då regnet upphört har det j-a ogräset dykt upp igen!

Nä, det här låter ju för trist! För vissa kanske, men för oss är det ju livet!

Nåja, att rensa ogräs behöver man inte om man bor i lägenhet men i övrigt då? För mig och Göbben är ett liv i lägenhet eller villaförort helt uteslutet(villaförort har vi ju provat😱) och att bo här ute på landet med allt positivt det innebär såsom lugn och ro, grönska, att se vilda djur inpå husknuten, friheten för både oss och djuren, goda grannar som ger en hjälpande hand då vi "villaförortsskadade" stöter på problem. Och vi ger tillbaka det vi kan och har kunskap om. Som idag då jag svor högt över kranen till utevattnet som bara sprutade åt alla håll från utkastet. Vår granne Kjell-Åke hörde mina svordomar och kom kutandes och frågade vad som var fel. Min göbbe var hos en annan granne och hjälpte honom att lägga tak så då ryckte så klart Kjell-Åke in. Så har vi det här ute i Fiskvik. 

I övrigt då.

Mina problem med axlarna är kvar men nu har jag bestämt att rehabträna varannan morgon och dessutom ta med magträning i schemat. Alltså, jag hatar muffinmage! Det har jag nu men den skall bort innan semestern är över. Var så säkra! Jag är en stönig jävel, då det gäller! 

Humle💔

Han finns i mitt hjärta hela tiden, ibland som ett minne på fb där han spelar nåt spratt, "pratar" som han alltid gjorde men också här i huset som då jag skulle duscha en dag och fann hans Humletvål...jag storgrät under hela tiden jag duschade. Och i perioder resten av dagen. 

Humle finns i mitt hjärta, men inte bara i mitt utan också hos husse och hos djuren. Glittra har inte varit sig själv på länge. Inte så konstigt då hennes kompisar Cissan, Klinga. Lummi och sonen Humle försvunnit under kort tid. Hon har varit låg till sinnet, inte varit pigg på lek med Dumle.

Jag tror att hon är lika ledsen över Humles och hans kompisars bortgång som jag. 

Messömmer

 Nä men hej mina godingar!

Årets midsommarafton är nu historia. Vackert väder, god mat och dryck och böbbel både som dryck och i badköpp. Natten avbröts dock av ett eftersök för husse och Dumle. Efter vandrande i midjehögt timotej så kunde göbben konstatera att rådjuret klarat sig helskinnat. Så skönt! Blöt hund och husse återkom till hemmet typ 05.30- Då sov matte, katterna och Glittra.

Idag har makarna Ahlborg haft ytterst svårt med veckoedagarna. Makan var helt säker på att hon skulle jobba i morgon, och efter koll med maken så hade han samma funderingar. Helt plötsligt fick vi en extra ledig dag!😂

Nu sitter vi på glasaltanen och hör regnet smattra på altantaket. Det är vilsamt. 

Om fyra veckor kommer det en nykomling till vår familj, en liten lappis som våra hundar skall lära allt de kan...Jo, tjena, det kommer att bli tufft!

Kram på er!

 Go lördagskväll, mina godingar!

Att bara öppna en kran och det kommer vatten är ju en gudagåva som inte alltid är verklighet hos alla. Hos oss, med egen brunn, får jag tänka efter, om jag dragit igång en tvättmaskin, diskmaskin och SAMTIDIGT satt igång bevattningen så tar vattnet slut JÄTTESNABBT! Då blir inget över till trädgården/hästhagen. Nu regnar det samtidigt som solen skiner...Jag sitter ju säkert eftersom jag har en glasaltan.

Men...

Tänk de som bor i Gaza, Ukraina eller i alla delar av världen där det pågår konflikter/krig...Att gnälla över dålig bevattning i trädgården borde ju vara näst intill straffbart, enligt mig. Bara så ni vet, jag har gjort mitt och röstat i EU-valet. 

Livet efter Humle har inte varit lätt för mig, hans minne är så levande och kommer alltid att vara. Vissa dagar kan jag minnas honom med glädje som den glada lilla hund han var trots sin sjukdom, hans egenheter och alldeles speciella personlighet. Andra dagar kan sorgen komma helt plötsligt och vara helt övermäktig, som då jag duschar ligger Humles egen tvål på hyllan, tvålen som han behövde för sina spruckna trampdynor, då jag öppnar en skåpdörr så finns där alltid nåt som påminner om honom och idag fann jag hans första lekis😭 Igår kom på fb minnet upp om då han kom hem till oss. Så glatt och samtidigt så oerhört sorgset. Vi var så oerhört lyckliga över denna lilla valp och var helt ovetande om vad som skulle komma. 

Humle, du var vår fantastiske
och personliga vovve!💓
Dumle har tagit över ditt uppdrag
vid tandborstningen, bara så du vet. 

Men...

 För att fylla tomrummet efter Humle så kommer det i mitten av juli en liten lapphundstik till oss. 

Men...

Att ersätta Humle är det inte tala om, INGEN kan ersätta honom! Och detsamma gäller alla våra pälsklingar som gått över Regnbågsbron. 

Ja, just det trädgården ja...ehhh, bortglömd😂

Sommar och friheten som kommer med den

Nä men hej mina godingar! Hoppas ni känner samma befrielse över att vintern är över och sommaren står för dörren, nej förresten, den står ju i farstun, nästan på väg in i köket. För nu jädrar händer det grejer! Solen har värmt upp inte bara oss vinterbleka och frusna människor utan också all växtlighet! Har redan klippt gräsmattan två gånger och den tredje är i faggorna den här helgen. Men inte just nu...

För...

Jag är just nu gräsänka tills i morgon. Under dagen har jag planerat att göra massor av saker då jag kommit hem, samtidigt som min logiska "med fötterna på jorden" sida varit helt klar över att ingen av planerna kommer att genomföras. Och här sitter jag nu, med datorn i knät och bloggar istället för att sy en nya tisha, piffa lite i rabatterna, köra trimmern i alla rabattkanter, så grönsaksfröer i pallkragarna, ställa ut alla jul-och novemberkaktusar i skuggan, dammsuga och dessutom piffa några glasburkar med glasfärger. (Har i alla fall vattnat blommorna och gett djuren mat)

Och...

Som tjuren Ferdinand, kanske inte luktande på blommorna men skrivande på tangenterna så är jag såååå lycklig!

Det finns också nåt mer som gör mig såå lycklig, nåja, inte bara mig utan också min Göbbe. Vet inte om jag skall avslöja nåt än...hmmm

Nu är det svårt...för hemligheter är ju till för att hållas, eller hur? 

Nej, nu har jag bestämt mig!

Ni får tåla er! Inget är som väntans tider, eller hur?

En annan sak som gör mig lycklig är att båtfan är såld och borta ur min åsyn! Efter två båtturer med en fruga som krampaktigt höll sig i kanten på båten(kanten har säkert ett sånt där namn som sjökunnigt folk kan rabbla i sömnen) så begrep Göbben att han ALDRIG skulle göra en sjöbjörn(inna?) av henne. Är man en landkrabba sen födsel så är man. Det slog honom till sist och jag tror han innerst inne är glad över att vara av med den där badbaljan. Mindre bekymmer är alltid av godo. 

Förra helgen hade vi kära vänner på besök. De sover alltid över ty vi bor ju långt bort i stöll och då alkoholhaltig dryck kan förekomma så bör bilkörande avstås.

De bor då i vårt gästrum i källaren. Där finns en källardörr som låset är kasst på. Man kan låsa upp men inte låsa den igen inifrån. Vår ena gäst blev akut röksugen under natten och gick då ut via denna dörr. Hon gick in igen och somnade. Under förmiddagen märkte hon att källardörren stod på vid gavel och var nära hjärtattack! Hennes första tanke; var är katterna? Syrran mötte hon på väg uppför trappan, då var det Blixten kvar att finna. Vi letade och letade, ropade och ropade. 

Ingen Blixten.

Så for de hem under eftermiddagen och hon var så himla orolig över vart Blixten var och om hon varit skyldig till att han smitit. Jag gick runt och ropade både ute och inne men ingen katt. Han brukar alltid komma på inkallning nämligen. Av en händelse slängde jag en blick över glasaltanen och såg då...

Tyst, jag söver!

Efter jobbet på tisdagen möttes jag av en katt på vår nedfart, jädrigt lik Blixten, faktiskt. Den stirrade storögt på mig och drog sen som en avlöning! Jag parkerade och bar in mina grejer, insåg sen att det faktiskt VAR Blixten som var på utetass! Sprang ut och ropade och fick snabbt ett högljutt MIAUUUUU under trappan. Där kom han, bösig av allt möjligt och hoppade upp i min famn. Tänkte att han nog lyckats fälla upp kattluckan baklänges och låste den därför.

Jag for sen på ringträning med Dumle och på väg dit fick jag ett samtal från grannen att hon funnit Blixten på uppfarten! Men va f-n!!! Och husse hade åkt ut i ett ärende. Hon lyckades locka till sig kissen och släppa in honom eftersom vi har bytt nycklar med varann. Hon noterade också att källardörren stod på glänt så den tryckte hon igen ordentligt...Husse hade trots mitt samtal om detta under dagen inte hunnit låsa dörren innan Blixten pyst iväg.

Nåja, allt gick bra, ingen platt katt på vägen av alla bildårar. Så hände det sig att jag idag såg Blixten vandra runt på kanten av altanfönstren och som av en händelse fick han ett redigt tag på fönsterhandtaget, fick upp fönstret och hoppade rakt ner på marken! Jag rusade ut, ropade och fann honom där han alltid brukar ligga då han är ute i lina, under en rosenpraktrybuske. Ropade på honom, han kom som vanligt på inkallning, hoppade upp i min famn och vi gick in. Jag pysslade med nåt i köket då jag såg att han än en gång stod vid altanfönstret med tassen i högsta hugg för att öppna!!! 

Det är den lyckade utbrytningen som är det viktiga, inte friheten, sa Blixten. 

Tänk på det , mina vänner!😉

Han är inte så fisfärnäm, Blixten

Kram och trevlig helg, mina vänner!

Lördagsfunderingar...

 Helt plötsligt lyser solen, WOW! 

Men varför lyser den igenom vår mörkläggningsrullgardin? 

Och...

VARFÖR kan inte min inre klocka 06.15-06.30 stängas av automatiskt mellan fredag 00.00-söndag 00.00 då min mobil kan det? 

Och...

VARFÖR kan inte katten Syrran ha samma tidsintervall? 

Men...

Att vakna 06.15 en lördag med en högt brummande Syrran-katt liggande intill mig, redo att dregla/stryka sig mot mig/ge mig kärleksbett lite varstans gör uppvaknandet ändå himla gött. Ofta är dock mina ben förlamade vilket betyder att Blixten har lagt sig tillrätta på mina ben och är omöjlig att väcka, så man fortsätter gosa med Syrran tills Glittra inser att hon är förbisedd av katterna och behöver uppmärksamhet! Och som av en händelse...så vaknar husse till sist😁 Vad vore livet utan dessa pälsklingar? Om inte de fanns så skulle jag vara värsta morgonmonstret ever! 

Vet ni hur gött det är att få frisyr igen? Jag brukar alltid få en akuttid på min favóritsalong och som alltid även denna gång. Maja på Glada Saxen har idag fixat att jag kan visa mig bland folk igen. 

Trots mina trasiga axlar så har jag försökt fixa lite i trädgården men...det suger rejält att inte kunna använda sina axlar mer än nedåt...jag, ni märker så dumt. Men hjälp från sjukvården är helt omöjligt. Tro mig, jag har försökt de mesta kanaler. fortsättning följer...

Fast...

Man kan inte lägga sig platt och förtvivla utan bara köra på och se det positiva i livet. 

Som att...

 Uppleva pellisarnas uppvaknande! Jag ÄLSKAR pellisar! Och jag tror att de älskar mig också för de visar sig från sin bästa sida bara jag byter jord på dem och vattnar dem. 

Pellisarna levererar!

Då jag som nyfriserad kom ut från Glada Saxen(smygreklam😉) såg jag en skylt om Loppis. Jag ÄLSKAR loppis! Tyvärr var skylten vilseledande då den gällde morgondagen? Röda Korset var dock öppet och tänk så fina grejer de har! Fyndade "braåhagrejer" för 70 spänn. Och kära svärmor Ann-Mari, du kommer att vara stolt över mig då det står Rörstrand under fatet.😉 Förut  har jag aldrig ens funderat över att kolla...😁Fatet passade himla bra på bordet i vårt gästrum i källaren. Men tånk om det är värt en massa pengar? Hmm....HUR viktigt skulle det vara för mig? Jag har ju ingen relation till fatet men har fattat tycke för det för dess färg och design. Hur mycket är det värt för mig om det skulle vara värt typ en massa pengar? 

Funderar fortfarande...

Föll som en fura över detta fat
och den där lilla
 skålen

Vet ni, idag har vi första spadagsdagen efter att ha fyllt på vatten och kört reningsprogram! 

Ibland är livet ändå riktigt gött

Kraaaaam på Lördagen!