Det långa inlägget om ditt och datt...

Så var man med ny dator då! En liten, snabb och snygg Acer. Fast att gamle "Hårdbrödsamlaren" inte ens gått till sista vilan.
Allt grundar sig i att jag ibland, under tidiga morgontimmarna utbrustit "Men jävla datorjävel, VARFÖR är du så SEG? (förlåt alla svordomar, men det är verkligheten i vårt hushåll...tyvärr)
Inte för ett ögonblick har jag tänkt att Gubben känt en viss trötthet på detta klagande. men så har tydligen varit fallet.
Att han vill ha min gamle Hårdbrödsamlare till andra uppgifter tror jag inte har med saken att göra....Hmmmm... Om man vill vara naiv så är det ok...80% snällhet och 20% egenintresse är nog en bra analys.

Det har inte blivit nåt bloggande på några da´r...
Jag har ju haft fullt upp med att hitta in i detta underverk! Windows 8 är inte att leka med men nu har jag minsann efter många om och men fått ordning på saker och ting. Och då jag på eget bevåg installerade Google chrome så var jag hemma igen! Laddade ner den medan Gubben sussade sött i morse.
Min käre man har annars varit i min omedelbara närhet sen i torsdags, då han kom hem med presenten.
Han känner sin Gumma, han...

Men nu är jag riktigt kaxig då jag surfar runt! Ja, herregud, så overkligt det känns med denna sprillans nya dator!!

Nåt som är spooky är att då jag råkar svänga iväg med "pekaren" lite hur som helst, så dyker det upp saker i vänster eller höger...eller BÅDA marginalerna där det står grejer som jag inte fattar nåt av. Men om jag orkar strunta i detta så försvinner de efter en stund.
En bra träning att coola ner...

Så till dagens övningar. Lördagar är inga bra dagar att köra nåt på träningsmeckat. Det passar inte vår lördagsrytm nåt vidare.
Efter städning och inköp blev det istället långpromme med Vaski och Klinga. Gubben tog Lummi på värsta spåräventyret. Hon var görnöjd då hon kom hem. Fick en riktigt god gnagis, som belöning.
.
Innan jag gav mig iväg med vovvarna så gjorde jag klart lördagens middag till Gubben-pulled pork!
Har aldrig gjort denna supermoderna rätt, men nu var det dags. Själv äter jag inget som har diat eller fått leva i en liten binge och inte ens kunnat röra sig under sitt korta liv....Nä, det tillåter jag inte att min Gubbe äter heller! Tvi vale, för sånt!! Köpte ekologiskt griskött och hoppas på att grisen levde ett gott liv så länge det varade...Och att den inte behövde åka slakttransport
 över hela Sverige tillsammans med sina olycksbröder/systrar, som en "GrisGolgata".

Trots att jag inte är nån militant vegetarian så får jag ändå ibland funderingar över varför man kan äta kött. Vad är grejen, liksom? Kött smakar ju ingenting utan kryddor. Och då kan man ju lika gärna skippa köttet och äta miljövänliga och nyttig föda såsom rotfrukter, grönsaker och baljväxter.

Som liten åt jag det som bjöds, det fanns inget alternativ, liksom. Så skall det ju vara, såklart. Jag var en frisk men tjock unge. Grönsaker fanns bara i form av frysta grönsaker. Och i bagaget har jag en cancerbakgrund....
 Min pappa dog i magcancer vid 50 års ålder...Hans favoritmat var fläsk och potatis, punkt slut. Grönsaker var bannlyst, möjligen funkade stekt lök....

Då han dog, efter år av svåra plågor, ordnade han att jag och min bror skulle kollas var 3:dje år på sjukhuset. En undersökning som gjorde mig panikslagen! SÅ himla smärtsam men ändå nödvändig eftersom han inte ville att vi skulle gå igenom samma plågor som han för att ändå dö i slutet! Jag har genomgått detta helvete under många år, men efter ett genombrott i forskningen under senare åren behövde jag bara ge ett blodprov för att de skulle se om jag hade den felande genen. Det hade jag inte. Och därmed var min dotter också immun. Det var det bästa av allt!
Men det jag alltid har fått höra av läkarna är att det har varit bra att jag är vegetarian eftersom kött lägger sig i tarmarna och täpper igen dem för att, om man har otur, utveckla sig till tarmcancer. Mycket enkelt val för mig i alla fall!!
 
Men jag hade verkligen velat ha kvar min pappa i livet mycket längre. Att man kunde dö av dålig kost fanns inte på hans livskarta.

Men köttet har aldrig varit det viktiga i min kost. Jag gillade mest potatisen och såsen. Och denna egenhet har tydligen gått vidare till min dotter. Hon har alltid beställt potatis och brunsås då hon varit på besök hos mig.  Eller pasta och grönmögelostsås...

Men i mitt huvud har ändå djurens välmående varit det viktigaste. Och det blir viktigare och viktigare för varje år. Om man nu MÅSTE äta kött så är har man ett ANSVAR för djuren! Man behöver inte smocka i sig kött i massor. Om man tycker det är dyrt, köp mindre men svenskt. Och helst ekologiskt. Tallriksmodellen är inte helt fel, trots allt...
Kvalitet framför kvantitet, hävdar jag. Vad är grejen annars, kan man undra? Moläta, kallar jag det. Man köper en bautahamburgare och smäller i sig den fort som satan utan att ha den minsta hum om när man är mätt. Sen har man köpt pommes som tillbehör...

Jag är ju inte dummare än att jag förstår att många inte kan vara utan kött i sin kost, men jag önskar att alla TÄNKER EFTER innan de går och handlar sitt kött. Att man verkligen kollar att köttet är från ett djur som haft ett värdigt liv innan de ödesdigra slutet. Det kan man genom att köpa ekologiskt eller på en gårdsbutik med hemslakteri. Man har ett ansvar som människa, tycker jag.
Jag kommer aldrig mer att köpa utländskt kött till Gubben. ALDRIG!
Om det svenska köttet skulle ta slut så skulle han få äta kålrötter istället!
Nu har vi frysen full av älgkött så han kommer inte att lida köttbrist och om man tänker efter så led inte älgen nåt vidare innan den dog. Förhoppningsvis...
'Den behövde inte åka djurtransport över hela Sverige...eller hemska tanke, över en kontinent för att i slutet av resan, på ett brutalt sätt, fösas in i en fålla tillsammans med sina olyckssystrar och bröder för att i trängseln invänta slutet tillsammans, kanske få ta emot hugg och slag för att sen höra ångestskrin allt eftersom... Nä, fy faan!
Vi är ju ett intelligent släkte, sägs det. Hur kan NÅN då överhuvudtaget stå ut med tanken att äta kött som härstammar från ett djur som i livets slutskede har lidit nåt oerhört bara för man skall äta en halv hamburgare och sen slänga resten??
Och att resa till Kina och vara överlycklig över att få köpa en fuskCanadagoosejacka för halva priser...Då har man verkligen skyddslappar över både ögon och öron!

Som sagt, det är vi som är den intelligenta arten...men ibland undrar jag...

Och nu for min Gubbe iväg på eftersök IGEN! Häromkring finns så mycket klövvilt att man inte kan förstå att folk kör så himla fort. Det finns även väldigt många människor utan reflex också...

Man kan undra om vi kommer att ha några vilda djur om några år. Vi människor verkar ju köra vårt rejs utan att ha den minsta tanke på vår omgivning. Och det värsta är att vi överför detta till våra barn! Vi har väl alla hört om då småungar plågar igelkottar. Det kom de inte på av sig själv. Om man inte från början får lära sig av sina föräldrar hur man värnar om andra, människor och djur, så kan man ju inte veta vad som är rätt eller fel, eller hur? Och det har inte med nationalitet att göra, som en del vill göra gällande. Det gäller oss alla, oavsett var vi kommer ifrån.

Hur har det blivit så? Att man tar allt för givet. Man låter bilen gå på tomgång fast man lätt kunde skaffa en motorvärmare istället för att skita ner miljön för alla andra. Eller tvättar bilen stup i kvarten på garageuppfarten och förstör grundvattnet, bara för att man inte orkar åka till bilhallen och, hemska tanke, BETALA för att tvätta bilen. Slänger skräp omkring sig utan en tanke på hur länge det tar för naturen att bryta ner det, om det ens går....

Just nu ligger Skrållan på bordet precis framför mig. Hon håller helt och hållet med mig.
Vissa människor tycker det är äckligt då man låter huskatten klampa omkring på bordet hur som helst.
 Ingen av oss har någonsin blivit sjuka av att katterna vistats på bordet. Däremot har vi smittats av allehanda infektioner från andra människor....
Tvärtemot så har katterna gett oss en sån glädje att vi säkert lever mycket längre tack vare nöjet av att ha dem i familjen. Det är ju konstaterat att husdjur sänker blodtrycket och ger människan en lugnare tillvaro.
Det håller jag med om! Och Syrran också, som nyss gjorde Skrållan sällskap på bordet...

Då vissa inte förstår får man tala klartext

Hör nu här Mr Hälsporre, eller vad du kallar dig, nu är jag faktiskt väldigt trött på att ha dig hängande i hälarna(!). Jag vill inte verka ohyfsad men ibland måste man ju vara mycket TYDLIG för att få vissa att förstå att de inte är önskvärda. Du har faktiskt våldgästat mig sen i söndags. Nu är det dags för dig att kila vidare, tycker jag, typ till nån som ändå inte har nån känsel i fötterna...

Du måste väl ändå förstå att du inte är välkommen längre? Jag menar, varje dag smörjer jag dig flera gånger med Voltarengel och ni gillar INTE varann ni två, det har jag märkt(till min stora glädje).

Ändå envisas du med att komma tillbaks, likt den vidrige grannen Ove i Solsidan.
VARFÖR? Vad har jag gjort mer än att ha gått långa promenader med vovvarna? Är det förbjudet, kanske?

Idag fick jag nog! Körde ett Tabatapass för att kolla om du orkade hänga med. Under dagen har du ju verkat haft annat för dig så nu tog jag chansen att kolla.
Jo, tjena, din drethög, där kom du tillbaks då vi skulle börja värma upp medelst språng.

Tror du att det var så attans kul att stå i ett hörn och göra höga knän då de andra sprang runt som stövare i älgskogen? VAAAA!?!?!
Jag skämdes som bara den, kan jag meddela. Men det var väl meningen, antar jag. Antar att du straffade mig...
Naturligtvis var det folk som stod och TITTADE in då jag stod i skamvrån med dumstrut på hövve och sprattlade så gott jag kunde utan att du skulle hacka mig i foten.

Nä, nu får det vara nog, faktiskt! Ge dig iväg!

Bara så du vet, i möra skall jag köpa en NY TUB MED VOLTAREN och sen köra intervallspinning så det ryker om pedalerna.

Skadeelände

Då var det dags för en ny skada, eller ny och ny, en nygammal skada - hälsporre. Började känna av det då jag gick ur bilen vid KMTI för att köra ett powersteppass igår. Det kändes inget i början så jag tänkte det var nåt som kommit i kläm bara.
 Men i slutet av passet knöt det sig i hälen och attans så ont det gjorde! Och gör fortfarande.
Nu har jag kört intervallspinning och det funkade så länge jag inte stod rakt upp, i 2:an som det kallas.

De stackars vovvarna fick ingen kul promenix idag då matten var sur som ättika, bara för den eländiga hälsporrens skull. Nu skall jag sätta mig i TV-soffan och klämma på det onda. Man skall göra det säger de vise, så då gör jag så. Det här vill jag verkligen inte dras med!

Annars är allt jättebra.....

Efter regn kommer solsken...

Efter mycket tandagnisslan och ett stort antal svordomar så har jag nu fått ny färg på bloggrubriken.
Till sist insåg jag att det faktiskt inte var så illa ställt med min hjärna som jag först trodde. Det gick helt enkelt inte att byta färg på den mallen, den var vit, och skulle så vara, tydligen. Men skam den som ger sig! Jag bytte hela mallen och TADA, då gick det att byta färger hur mycket som helst!
Men däremot gick det inte att ändra storlek på beskrivningen....Men man kan inte få allt här i världen.

Då jag ändå höll på med färger så passade jag på att färga min utväxt också.

Ni anar inte så krångligt det var att ta den här bilden...

Lite pyssel och sömmande har jag hunnit med den här helgen. Tunikan gjorde jag redan i torsdags, men nu är kjolen på gång. Den skall göras färdig i eftermiddag, har jag tänkt. INNAN powerstepen, för efter den är jag nog tömd på energi för resten av kvällen, om jag känner instruktören rätt....

Sen måste jag visa de nyaste tyginköpen! Föll som en fura då jag såg den...Även om det ena ger yrselkänsla. Tänk då jag kommer gåendes i den klänningen, ha ha! Folk kommer att trilla åt höger och vänster!

Rött är inte min färg egentligen, men den
här är helt ok, tack vare det svarta

Volangtyg till detaljerna.Resten av det skall  bli en kjol .

Håll i er då ni kollar på det svart/vita!
Men det är ju sååå snyggt!
Det skall bli en 70-talssommarklänning, har jag tänkt.
Lite Gunilla Pontén, liksom

Det här är sammetsvelour. Blir nog en klänning
av det med...vet inte riktigt än...

Glömsksyndrom

Jag måste ha nån sorts diagnos, antagligen inte upptäckt än, men jag KAN inte, VILL inte vara ensam om detta speciella syndrom. Jag har blivit glömsk och dessutom kastar jag om bokstäverna då jag skriver. Vaaa sa ni? Finns det redan? Men va faan! 

Varför har ingen varnat mig om detta så jag kunnat utveckla strategier? 

Tyckte mitt foto på fb var lite gammalt och slitet så jag lade in en nytt. Inga problem. 

Så tänkte jag samma om min blogg. Men hallå, detta har jag ju gjort flera gånger, men minns inte. Nu har jag kryssat runt i "inställningar" för att lägga in det nya fotot. Krångel, krångel, krångel...

Så helt plötsligt såg jag den lilla rutan "redigera" på det gamla fotot... Men herreguuuud, jag är ju störd som inte ens kan LÄSA!!

Och där satt fotot som en smäck. Men så dumt, texten var ju vit mot vit bakgrund. Hmmm......Och nu blev det riktigt knepigt, för det där med att ändra färger gjorde jag ju för jättelängesen och tyvärr så slog mitt otroligt ovanliga syndrom in just idag och faktiskt,  är det som mest utvecklat just nu. 

Men ni 2-3 stycken som brukar läsa min blogg vet ju ändå vem jag är så ni kanske inte bryr er, men så slår ett ANNAT syndrom in, mitt "ordningssinnesyndrom(autism light)". Jag VILL ha ordning på detta annars kan jag inte sova i natt! 

Nu har jag bestämt att jag nog överlever detta, trots motstånd i vissa delar av hjärnan, för jag har just fått ett mycket större problem.

Då jag och Gubben bytte mobiler fick vi Spotify i ett år helt gratis. Otacksamt till mig som bara vill ha det tyst omkring mig. 

Men idag fick jag en vision om att tappa upp  ett bad i vårt sorgligt bortglömda badkar. Måste ha musik då, annars vill jag gå upp ur badet efter typ 5 minuter. 

Ok, nu jävlar, skall jag kolla spottan! Ehhh...Fattade ingenting! Sådär såg det ju inte ut då jag senast var ute! MYCKET STOR SUCK...Då jag går in på spottan så kommer Lalehs senaste album upp. Inget fel på Laleh men jag vill inte bara höra hennes musik . Har försökt göra en egen spellista men jag FATTAR INGET!!! Inget ser ut som då jag hade spottan på datorn för ca 2 år sen. Jag är 56...snart 57 men känner mig som 100 just nu. Fan, fan ,fan! 

Dessutom hade jag faktiskt tänkt göra ett helt annat blogginlägg idag...faktiskt. Om mysiga saker som att pyssla, och ta långa vovveprommisar, men det jäkla syndromet tog över! 

Fast då det var som värst så gick jag upp till mitt pysselrum och pysslade ihop lite grejer. Jag hade lite grejer kvar som blev ratade som julklappar. Nu är det lugnt, jag kan göra vad jag vill med allt pyssel som blivit över. Fann några tråkiga IKEA ölglas som jag sprutmålat med vitt- ett färdigdekorerat(halvkasst) och ett vitmålat. Det vitmålade tog jag tag i idag. 

Ja, ni får hålla till godo med en mycket basic variant på blogg just nu, för jag måste nog få info från nån MYCKET pedagogisk person som undervisar mig om det jag kunde för inte så länge sen...

De passar ju inte ihop för fem öre, men jag provad i alla fall...

Tillsammans med orkidéen kan jag kanske passa...

Men här kommer dagens femetta! Jag är jättenöjd med
resultatet!