Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

söndag 31 mars 2013

Påskhelg, del 2

Men kära vänner, så härligt det är att leva just nu! Vårsolen skiner varje dag och man vill bara vara ute. Jag, som lätt blir melankolisk vid grått väder, känner livsandarna komma tillbaka och energin flöda.
Hundarna mår gött, katterna mår gött, och vi tvåbentingar mår gött! Under senaste tiden har jag upptäckt att Skrållan minsann kan busa och säga ifrån till Syrran så det smäller om det! Det är bra. Hon jamar fortfarande under natten, men då under vägen upp till vår säng. Förr fick man hämta henne för att få tyst på henne! Nu hoppar hon upp i sängen och fyller ut den sista tomma platsen. I går morse vaknade jag av att jag hade ena benet utanför sängen. Varför? Därför att en katt låg där mitt ben hade passat utomordentligt väl. Men jag är tydligen även i sömnen en stor djurvän...Nåja, inget synd om matte och husse. Livet är härligt då man kan vakna till en, två, tre, fyra....fem ulliga husdjur som trängs för att få gosa morgonen med matte och husse. Herregud, tänker säkert ni som inte är djurägare. Är de riktigt kloka? Men, jo det tror jag att vi är faktiskt. Alla har vi olika toleransnivå på saker och ting. Olika intressen och egenheter, men för den skull kan vi ändå tolerera varann. Jag försöker hela tiden. Att tolerera människor med annorlunda intressen, alltså. Det är inte alltid så lätt att förstå sig på människor som kan stå ute i skogen och vänta på en rallybil som svischar förbi på en tusendels sekund, eller de som kan finna nöje i att titta på en curlingmatch, men va faan, vi har säkert andra gemensamma intressen och åsikter som kan ge oss en möjlighet att acceptera varann. Men om någon KLANDRAR mig(oss) för att vi har våra husdjur i sängen eller att de får gå på bordet då blir jag förolämpad! Jag kan väl för bövelen städa som alla andra!
Nä men nu blev jag riktigt irriterad, det var ju inte meningen när livet är så otroligt härligt.
Härligt är att Gubben har kommit igång med sin träning igen. Och dessutom att vi ibland kan träna tillsammans! Och idag var det särskilt härligt eftersom Anna-styvdotter var med på samma pass! Det är såååå kul att hon har börjat träna. Och så duktig hon är! Det ligger i släkten, tror jag! En massa jävlar anamma, helt enkelt. Min Gubbe hade inte tagit ett löpsteg, än mindre cyklat på 20 år då jag träffade honom. Eftersom jag var "träningsmissbrukare" så blev han nyfiken en gång då jag skulle ut och springa. Han hade ett par gamla skor och en träningsoverall som man rodnar över...men jäklar så duktig han var att springa! Värst var att han höll jämna steg med mig...som hade löptränat i flera år! Ja, där ser man vilken släkt man gift in sig i. Man får slita och släpa för att hålla jämna steg med dessa genetiskt perfekta människor, he he.
Idag var vi på ett" överraskningspass" kan man kalla det. En gästinstruktör var på plats för att trötta ut oss. Inga större fel på passet men inte heller nåt utöver det som de ordinarie instruktörerna kan leverera. Passet var tydligen ett "macdonaldspass" som jag kallar såna pass vilka är regisserade av nån tjomme, som är anställd av nån fitnesskedja som vill att alla i hela världen skall träna på samma sätt hela tiden. BLÄÄÄ, säger jag åt sånt. Nä, tacka vet jag mitt favoritgym KMTI där instruktörerna får utrymme för egna ideér och får utveckla sina pass lite efter eget huvud. Såklart finns riktlinjer, men ändå märker man skillnad mellan instruktörerna.
Nu är vi lagom mosiga i benen för morgondagens pass. Gubben skall cykla racer 14 mil och jag skall köra bodysculpt för en av mina favoritinstruktörer Petra. Ja, jäklar, det blir rollator inför arbetsveckan.




lördag 30 mars 2013

The ultimate easter

Det bästa med påsk är att den förebådar våren. Och årets påsk hör väl till den mest perfekta genom tiderna! Att vakna upp och solen skiner in genom persiennen är det bästa jag vet! Så var det idag. Inga problem att gå upp då. Det har funnits påskhelger då det snöat och regnat om vart annat. Fy för den lede!
Vi trotsade påskkärringarna idag och tog våra hundar på en riktig tur på Hammarö golfbana. Lummi snöbadade som en tok och Vaski gjorde en raid som satte hjärtat i halsgropen på husse och matte. Tänk om muskeln hade gått sönder igen! Men puh, det gick bra! Och tänk så lycklig han var då han hade fått springa av sig, gullegoingen. Klinga fick springa lös och var som en helt annan hund då hon fick härja runt och få upp spår på vilda djur. Annars är hon en fegis men då vi är ute i naturen blir hon tuff. I över en timme var vi ute och både hundar och tvåbentingar var rejält slitna då de kom till bilen. Att pulsa i snö är inte det lättaste. Men vilken härlig utflykt!
Så här bart och torrt såg det ut på vissa ställen...

Men mest såg det ut så här, med rejält djup snö på vissa ställen och packat på vissa. Hundarna sprang ju ovanpå medan Gubben och jag fick pulsa ordentligt. Ibland blev det dock ett godisstopp...
Uhhhh, så trötta vi är nu!


Sen var det dags för en kärringskock vid dörren. Tre halvstora kärringar, torftigt utklädda stod på trappan och gav mig tre påskbrev. Jag bad dem vänta och gick efter påskhönan med godis. De två minsta kärringarna tog varsin godis, medan den tredje, som var störst, drog i hela näven i skålen som en grävskopa! Stopp, stopp fick jag säga, tänk på att de andra skall ha också! Men f-n så ungar kan vara, bara roffar åt sig utan att tänka på andra! 
Hungriga som vargar var vi efter utflykten så jag drog igång påskmiddagen medan Gubben dammsög övervåningen. Sen fick vi kärt besök av styvsonen Anders med sin Liam och styvdottern Anna med Melvin och Neo. Jag var lite orolig att Lummi inte skulle klara av barnen utan kanske skrämma dem med sitt skall, men det var inga som helst problem. Hon trivdes som fisken i vattnet precis som de andra vovvarna. Hon överraskar oss hela tiden med sitt pillemariska kynne. Den som var mest reserverad var Syrran, som vanligtvis regerar över alla här. Nu var hon inte så tuff. Och Skrållan, den gamla tanten, kom fram och gosade med Anna, som om ingen tid hade gått sen Anna flyttade hemifrån! 
Godishönan fick lyfta på övervåningen och bjuda de små på sitt innehåll, ja inte bara de små, visade de sig...
Nu har vi stoppat magen full med mat, Gubben har paltkoma i soffan med fjärrkontrollen bekvämt vilande i handen och en öl i omedelbar närhet. Hundarna ligger utslängda lite här och var i soffan medan jag sitter här och skriver. Livet är gött! 







fredag 29 mars 2013

Lååååångfredag!

I går fick jag ett samtal vid 10-tiden. Dagisfröken Linn meddelade att Lummi hade bajsat inne(de hade inte hört hennes gnäll, eller rättare sagt, hon gnäller så ofta att man inte bryr sig) och sen till råga på allt....ÄTIT UPP SKITEN!!! Isch, så äckligt! Sen hade hon såklart spytt 100 gånger också...Jag tipsade om att de inte skulle pussa på henne...
Som den primadonna hon är så repade hon sig snabbt. The show must go on, you know. Vad hon satt i sig för att bli dålig i magen står skrivet i stjärnorna, men ett hett tips är väl att hon gjort ett besök i kattlådan på morgonen...
På kvällen var hon ok i magen. Men i natt vaknade jag av att nån av djuren hostade nåt otroligt. Vaski har ju alltid hostat mycket, men det här var inte likt honom. Jag tände lampan och där stod Lummi vid sängkanten och hostade så hon kiknade! Stackar´n! trött som jag var funkade inte hjärnan direkt utan jag trodde hon satt nåt i halsen. Men efter en stund så insåg jag; kenneljävlahosta! 


Host, host, host! Jag ser på hockey tillsammans med husse.
Om inte matte skramlar i köket för sjukare är jag inte än att
jag rusar dit och kollar om det är nåt smaskigt på gång!
Så insåg jag också att Klinga inte är vaccinerad för i år. Jag har ju bestämt att byta veterinär men jag har inte fått tummen ur att boka tid hos den nya vetten. Fy på mig! Det får bli till veckan om hon inte redan är smittad för då är det kris! Jävlar i så fall...
Som vanligt då det är nån helgdag så glömde Gubben att ställa om alarmet. I morse ringde det därför i vanlig tid, 6.30. Men det var inte hela världen, jag var ju redan halvvaken av Lummis hostande och dessutom kan det kännas riktigt gött att inse att det är helg och bara vända på sig och somna om. Och det gjorde vi! Gubben skulle åka till Arvika för racercykelpremiär med sina kompisar och jag tyckte att jag hade sovit nog så vid 8-tiden gick vi upp. Så gött att vara uppe i tid. Rastning av hundarna och sen softa vid frukostbordet. Gubben for iväg och jag satt och surfade på datorn och loggade in på fb. Såg att min goa styvdotter hade lagt ut att hon skulle träna två pass(hon är jätteduktigt) och då insåg jag att; vafan, skall inte jag också träna! Klockan var ju bara 10.00 och då jag loggade in på KMTI så fanns det platser kvar på mina favoritpass! När hände det senast? 11.00 var jag på plats i spinningsalen och en timme senare på Corebollpasset. Trots 4(!) glas vin igår så gick det lätt att träna.
 Det finns nog inget i hela världen som kan få mig så bra till mods som att träna! Det gör underverk med en sån som mig! Då jag kom hem tryckte jag på stående fot i mig lite mellanmål och sen drog jag ut med husets tikar. VI gick en promme på 40 minuter och sen var herren i husets tur...Nä, inte Gubben alltså utan Vaskiböbb. Han har ju haltat de senaste dagarna så det fick bli en 30 minuterspromme idag. Men den hunden är min favorit! Ja, jag vet, man får inte ha favoriter varken bland sina barn eller sina djur, men jag erkänner villigt och tar mitt straff(om nån nu önskar utföra detta). Finns inget roligare än att gå på promme med Vaski. Vi har ett band mellan oss som tyvärr inte finns mellan de andra och mig, Husse har ju ett starkt band med Klinga och Lummi kommer att få ett med mig i sinom tid...men Vaski....Han är min ögonsten! Ibland tänker jag förbjudna tankar. Om den dagen då han inte längre orkar med jordelivet och jag måste ta beslutet att....nej, för bövelen, inte tänka på det nu! 
Men ärligt talat, denna dagen har verkligen varit låååångfredag! Efter träningen och hundprommisarna tvättade jag fönstren i köket och träningsrummet. Sen upp med de nya fräscha gardinerna i köket. Jäklar, så bra det blev! Och dessutom var de hur billiga som helst, endast 99:-! I v-rummet fixade jag till det i går. Också dretbilliga gardiner! Snyggardinera jag köpte då vi gjorde om v-rummet var jättedyra, nästa 1000 spänn, och jag älskar dem, men inte bara jag, utan även Syrran The cat, som har dragit trådar ur dem så de är alldeles skrynkliga nertill. Så är det att ha husdjur och man får inte klandra dem utan bara gilla läget, även om det svider...

Tänk att jag fick tag på färdigsydda gardiner i min favoritfärg för en mycket billig peng, endast 99:-!

Jag är så nöjd med dessa gardiner så det är inte klokt.Tyvärr så är Syrran också väldigt nöjd med dem...Då är det skönt att veta att priset på dem bara var 199:-.
Nu har Gubben kommit hem och vi skall softa vid TV-n en stund. Fast nu tror jag det snarkar i TV-rummet, hm....Han har kört 13 mil på racer idag, men goa Gubbe, så jag tror att kvällen blir kort. Men det gör ingenting för i möra ä en annan da! 
Ha dä gött kära vänner! och ta vara på glädjeämena i livet för ni vet aldrig då det är slut! Här och nu är ett hett tips!

tisdag 26 mars 2013

Teknikens under

Idag har jag baske mig laddat ner en smileyapp i mobilen! Det hör ju till det viktiga i vardagen...(här hade jag velat ha en blinkande gubbe, men till bloggen finner jag inga gubbar att lägga in). Nu har jag gått igenom massor av information i Blogger men inte har jag funnit var jag kan få tag på smileys, inte. FAN! Men ni som brukar få sms av mig kan bereda er på att få massor av roliga smileys HELA tiden, ha ha! Min Gubbe har just fått 7 st! Herregud, är jag 55 år, eller?

Som om det inte var nog med Gubbappen, jag har placerat om alla appar i mobilen också, så de jag använder mest är lättillgängliga. Jag känner mig som ett riktigt tekniksnille nu! 

Träningsfritt idag, benen är som stockar efter en intensiv träningsperiod. Jag får se om jag vilar i morgon också, har inte bestämt mig än. Ett corebollpass skulle inte vara fel i och för sig...Sen är det ju det där med min frisyr, eller "ickefrisyr" snarare. Det gick inte att spara ut håret den här gången heller. Jag får ge upp mina försök och boka en akutklipptid(blinkande gubbe) i morgon. 

Allt som stökade till sig igår vilket sånär gav mig tokspel, har jag idag fått ordning på och det redan på förmiddagen. Tänk, så bra det är med lite träning och vila emellanåt. Idag har jag varit i fas hela tiden, instruerat vikarier i lugn och ro, hunnit skoja med ungarna en stund och dessutom hunnit sitta ner och prata med mina arbetskamrater. 

Snart är det påsk men här kommer det inte att bli nån större förändring. Påskris och sånt krafs är inget för mig och Gubben. Jag köper ett gäng tulpaner och plockar fram de två hönorna som man har godis i, sen får det vara färdigpyntat. Man skall inte gå till överdrift...Kvasten står utanför dörren och kärring får jag vara själv. Får se om jag tar mig en tur...(jätteglad gubbe)


måndag 25 mars 2013

Stressen och jag

Usch, såna dagar som idag vill jag inte ha alltför ofta. Jag har sprungit omkring som en skållad råtta för att få till det så bra som möjligt på jobbet, men jag är inte nöjd för fem öre. Om jag inte hade min gudabenådade praktikant så vete tusan hur det hade gått! Har inte tagit en minuts paus mer än lunch i en kvart sen var det full fart igen. Till slut kände jag att kroppen sa stopp, resultatet var huvudvärk och lätt tryck över bröstet. Som tur var hade jag bokat tidig spinning. Det är helt fantastiskt hur bra det är att träna då man är stressad och slut i hövve. Det tog inte mer än 5 minuter så hade jag lagt bort alla funderingar som for runt i skallen på mig. Utan träningen skulle jag inte kunna hålla på som jag gör. Även om saker och ting är otroligt roliga så finns det en gräns hur mycket man orkar.
Nä, nu skall jag sätta mig och titta på Djurakuten, det är min bästa avkoppling. Gubben är på sitt sista styrelsemöte i Svenska cykelförbundet. Han har också insett att man inte kan göra ALLT för då blir inget bra. Nu är han "bara" med i Skoghalls CK :s styrelse, nånstans måste han ju vara med och bestämma...Nu kan han börja koncentrera sig på träningen igen, den har blivit sorgligt eftersatt pga alla styrelseuppdrag. Han mår också bäst då han får träna, precis som jag, nu har vi börjat träna tillsammans igen och det är ju dubbelt så kul!