Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

måndag 1 oktober 2012

Lugn och ro.....VARFÖR?

Flygande start på veckan! Min goa chef tyckte idén var god att stänga biblioteket för att jag skall få var ifred med mastodontjobbet med registreringen. Vad händer? Jo, vikarier behövs, pronto! Vikarier är ju prio ett, såklart. Bara att glömma registreringen och pussla, pussla, pussla, fråga, ringa, vänta...Ja, herregud, så det trssslar till sig ibland. Lunchen kände jag knappt smaken på. Kändes som jag åt halvt stående. Otacksamt att laga mat till såna som mig!!! Kunde lika gärna ha gett mig fil och flingor. Men i morgon har jag tänkt sitta ner och äta i LUGN OCH RO så det så! Då är det fisk. Gött! Jag har på gamla da´r börjat äta fisk från att ha varit helveggare i ca 25 år. Konsistensen är det avgörande. Ungstekt lax och tonfisk är bäst. De är ju fasta i köttet. Ett etiskt dilemma för mig är att jag äter fisk, som också är levande varelser, men inte kött från boskap. Är fiskar mindre känsliga för människornas behandling? Jag skulle aldrig kunna börja äta kött från vilt eller tamboskap igen! Jag kan inte för mitt liv förstå hur nån kan ta död på en levande varelse och dessutom stycka det!!!!!!! Och sen äta det!!!!!!! Samtidigt som man kan förfasa sig över om nån schoppar upp sin gubbe eller fru! Det är ju samma sak för mig...Ja, om man bortser från att man inte hade nån närmare relation till älgen eller rådjuret då. Men kossan Rosa, eller grisen Sixten har man ju träffat titt som tätt i
lagår´n. Och alla gulliga små lamm...och deras mammor, Ulla, Stina, Karin, Solveig...Nej, nu får jag sluta.

I morgon är en annan dag. Jajamen. Då skall det bli andra bullar...Förresten...den här veckan är det kanelbullens dag. Den 4/10 minsann. Om man kanske skulle baka bullar? Eller inte...Vi får se...
I morgon skall mattes goseklimp Vaski lämnas in till Solstaden för en undersökning av specialistvetten. Matte är jätteorolig, på riktigt! Vaski har haltat sen i somras trots vettebesök och medicin. Hans humör har blivit sämre, morrar efter sina dagiskompisar! Han som är världens snällaste. Hoppas det inte är nåt allvarligt...
Hm, idag tog jag nog 1:a priset i grubblerier!
Sån är jag och har varit i alla år, så det får ni dras med, kära läsare!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar