Jag tror jag blivit fartblind. Helt plötsligt är det onsdag...men vart tog måndag och tisdag vägen? Jag skulle nog vilja att det lugnade sig nu...lite i alla fall. Som tur är har jag hunnit träna och det är min livlina. Att få "stri" med likasinnade är en lisa för själen! Precis som jag vill ha det. Jag är ju inte så social även om många tror det, utan trivs mycket bra med mitt eget sällskap. Jag har ett socialt arbete och får utlopp för min sociala ådra under dagen och senare under träningen. Den övriga tiden vill jag inte dela med fler än min man...och våra djur såklart! Och som ni vet, ni som läser min blogg, så är Göbben ofta bortrest på cykelgrejer eller jakt. Då får jag möjlighet att verkligen få vara för mig själv. Då kan det bli storverk gjorda, eller inte...Men det är gött att bara vara för sig själv för en stund, fast utan "Norrlands guld" för den tycker jag är äcklig.
Det är nog så att frun i huset börjar känna av den förhatliga hösten/vintern och det bådar inte gott.
Vår lilla Klingeling har mått dåligt sen husse och hon kom hem från älgjakten. Spyr och bajsar illa.Vaski är fotfarande halt. Det känns lite tungt just nu....Men efter regn kommer sol...:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar