Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

söndag 5 april 2015

Påskpyntsinferno...nåja...

Till slut slog de ut
 Jag har aldrig varit så mycket för påskpynt så därför chockade jag mig själv ordentligt för en tid sen, då jag fann mig själv i färd med att köpa påskkycklingar av alla de slag i min favoritbutik i närheten av jobbet.
Jag kunde heller inte motstå en vaxduk med barnsligt kul påskfigurer.
Några nagellackslyktor har också sett dagens ljus(häpp!) och inte att förglömma, orangea köksgardiner.
Däremot finns inte påskris med fjädrar så långt ögat når. Påskfjädrarna kan ha ryckts från levande fåglar och sånt betackar jag mig för!!
Usch, så mycket lidande för att pryda ett fång kvistar!!

Jag knipsade istället av några äppelgrenar och satt i vatten. Det skulle visst bara ta nån dag så skulle de slå ut, sa nån trädgårdsmästartjomme på Äntligen hemma.
Tur att jag var ute i tid, knipsade dem för två veckor sen, och bara för någon dag sen slog den första blomman ut!
Papegojtulpaner, dä ä mitt liv dä se!

Tulpaner, är och förblir min favoritblomma bland snittisar.
Synd bara att jag ofta lyckas köpa dofttullisar som jag nyser nåt kopiöst av....
De senaste doftisarna jag köpte, åkte ut på vår glasaltan i rödaste rappet då de stank som attan men var himla snygga.
Att jag aldrig lär mig att lukta på blommorna(Hm, där lät jag som Ferdinand) innan jag köper dem....


Ja, vår glasaltan, ja. Nu är den i det närmaste färdig. Gubben kom hem med soffan på skärtorsdagen.
Jag drog igång med gardinsömnad och var så upp i varv för att bli snabbt färdig att jag inte märkte att jag vänt den upp och ner. I mönstret fanns text, nämligen....
Detta märkte jag inte förrän jag hade satt upp den.
Klantmaja!!
Bara att ta ner den, vända den och sy en ny kanal.
Upp med gardinen igen, denna gång var texten rätt och så dit med snörena som man skulle hissa dem med.
Men....
Tiden backade mig till 80-talet i ett enda andetag.....
Det såg inte alls ut som i jag tänkt mig.
Detta var en ryschhistoria som gav mig rysningar längs ryggraden.
Gubben tyckte dock att det var jättesnyggt, men ju mer jag såg på den jädra gardinen, ju mer illa såg det ut.
Nä, sa jag, det där ändrar jag allt i möra.
Och så blev det.
Nu är jag nöjd.
PUNKT.

Hit blev de deporterade, doftbomberna.
Visst passar dessa färger bättre på ljuslyktorna
än på naglarna?



Uhhhhhh!!! Rysch, rysch, rysch.....

Sådär ja. Det är mer min still, lite slarvigt sådär. En gardinvajer sitter i
nederkanten på gardinen. Då solen lyser in så är det bara
att dra ner gardinen hur lätt som helst. Och lika lätt är det att slänga
upp den över gardinstången.
Fast......då de är  överslängda såhär, så kommer texten upp och ner....
Kunde inte motstå dessa färgklickar.
. Ser lite knäppa ut.

Fräna trådpippina! Men
 attans så svårt det är att få dem att stå upp!

Men här har vi hönornas höna, i alla fall!
Nån ordning får det väl lov att vara.
SÅ här skall en RIKTIG påskhöna se ut. Hon har fått heders
platsen på fönsterbrädan . 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar