Vilodag, nänä...

Här blev det en tidig morgon. Närmare bestämt 07.05 gol tuppen, eller rättare sagt Lummi som var väldigt kissnödig, så kissnödig att hon flåsade. Jag trodde först i min enfald att det var för att hon inte trivs i sin skämsbyxa, men sen fattade jag. ÄNTLIGEN, sa Lummi! Sen var det de andras tur och efter alla kissåbajsturer så var jag pigg. Efter den vanliga proceduren med mat till alla husdjur, började det stöka på övervåningen. Gubben, som kom hem sent i natt var på gång ner för trappan. Snart insåg jag varför; Vasaloppet började ju 08.00!
Själv är jag inte ett spår intresserad av sport på TV så efter frukost blev det en långpromenad med Vaski. Vädret har ju varit härligt idag! Det är så skönt att han börjar kunna gå ordentligt utan att halta alltför mycket. Det är på rätt väg.
Mitt ben däremot, är inte okej än. Det fick jag nyss erfara, då jag provade ett powersteppass. Det första sen  skadan. Nja, är summeringen. Jag får hårdköra TNS:en i kväll. I morgon blir det ett hederligt spinningpass, det har ju gått bra de sista gångerna.
Nu har vi äntligen fått mat i magen så nu väntar soffläge för att ladda för en ny arbetsvecka.

Det luktar Anjas bak på Abborrvägen, del 2

Tjoho, dagens andra blogginlägg! Här har frua fått nån knäpp och blivit huslig helt plötsligt. Hon har gått sta och bakat bullar, minsann. Både kanelbullar och vaniljbullar. De skall så snart de svalnat förpackas och tryckas in i frysen för att tas fram vid behov, dvs då det kommer besök. Inte då vi är sugna på nåt sött. Vi är söta så det räcker...i alla fall de lurviga 5.

 Inte varje dag som såna här ser
dagens ljus i vårt kök! Nu har jag bestämt mig för att bli en
riktig husmor. Hur länge det håller är en annan sak...

 En av de lurviga är jäkligt trött på matte just nu. Matte envisas med att sätta skämsbyxor på henne! Har ni hört så dumt? Lite blod på golvet är väl inte hela världen...

Lummi, löperskan med skämstrosan

Snart är det dags för Andra chansen på LLA. Jag skall väl bänka mig vid TV-n, antar jag. Inte för musikens skull, utan för att kanske få se ett svep över publiken och kanske känna igen nån. Lite har jag dragit på munnen åt alla föräldrar som varit där på genrep igår eller skall dit i kväll, då de skyller på sina barn. Ungefär som man säger att autografen är till barnen fast man egentligen är mest intresserad själv...Musiken är ju helt ointressant för mig. Jag bryr mig inte ett skit om vilken som vinner, allt är ju bara ett enda ståhej. Men i lilla Karlstad behövs det lite ståhej då och då. man är väl en sann patriot!
Jag och Gubben har bara sett första omgången, mest för att vi var nyfikna på hur Gina och Danny klarade av presentationen. De var okej, tyckte vi så därför har vi struntat att se resten. Men nu är jag ensam representant från familjen då Gubben just nu står upp till knäna i skidvalla i Sälen! Jag får helt enkelt lov att offra mig så han får ett referat då han har vaknat ur sitt skidvallekoma nån gång i morr´n eftermiddag.
EFTER mellon kommer så äntligen mitt favvoprogram, Mr Selfridge, och det kommer att bli MIN höjdpunkt på lördagen!

Veckan som gått

Nu sitter jag i godan ro och äter frukost, såhär på lördagsmorgonen. Försöker summera veckans händelser medan Syrran brummar och hävdar sin rätt att klappas NU!!

Gubben är i Sälen och vallar skidor till självplå...skidåkarna i morgondagens Vasalopp. Kommer hem i morgon bitti, så jag får försöka klara mig utan honom, tihi. Det har ju funkat de andra 10000 gångerna han varit bortrest så det skall nog gå bra nu också. 

Lördagsmorgon och frukost i lugn och ro, gött!

Kan vi få smaka? Schyssta då!!!!!!

Nästan en hel vecka har gått sen jag bloggade. Veckan har rusat förbi och jag har haft fullt upp både på jobbet och hemma. Låter som jag är värsta karriärskvinnan,  men faktum är att detta är vardagslivet, i alla fall för mig. 

Eftersom det varit sportlov för skolungarna så har vi som jobbar haft en vecka på oss att rensa och slänga massor av skräp inför flytten. Jäklar så mycket skit man finner. Jag har också flyttat hela vårt lager av förbrukningsmaterial till ett annat rum(puh) för att ha nuvarande rummet till skräpdepå innan skräpcontainern kommer 1 gång i veckan. Jag kommer INTE att beställa nämnvärt mycket material resten av tiden...Tar pennorna slut så får man väl låna av grannen, eller bryta en mitt i tu...

Och tänk vilken orgie i bokslängeri jag haft! Herregud, vissa böcker har aldrig öppnats sen de hamnade i hyllan. Inte en tår föll på min kind då Grottbjörnens folk åkte i containern, inte heller Exodus del 1 och 2 av Leon Uris. Lavar och mossa i skog och mark kommer nog inte heller att toppa lånelistan i biblioteket i framtiden så den fick följa med till den sista vilan. 

Sen har jag ju mitt vanliga jobb att sköta också. Precis som alla andra.

Och då det är skollov brukar jag också passa på att träna på lunchen. Det är görgött! Sen köper jag en sallad på Mollys, trilling är min favorit,varmrökt lax, räkor och kräftstjärtar, bulgur och massor av goda grönsaker! Sen en chilivinägrett på det.Fatta vilket gött liv!! Och sen tillbaka, jobba några timmar och sen är kvällen min. Eller min och min...några pälsbollar propsar ju på uppmärksamhet, åh, javisst ja, Gubben också...jag säger väl såhär då; Sen är kvällen VÅR! 

Jag har tränat varje dag utom onsdag, då jag hade en djävulsk träningsvärk! Evas lift it var boven i dramat! Min vad har bara gjort sig påmind en aning. Men bara jag inte slarvar med stretchen så sköter den sig. 

Här hade jag tänkt skriva ett långt inlägg om att Skrållan har slutat kissa bredvid lådan. I onsdags köpte jag nämligen en ny kattlåda utan huv och ny kattsand. Dessutom en gummimatta att ha under lådan i fall det skulle skita sig. Och det har det gjort...Då jag nyss kollade så fann jag en pöl, suck. Men det funkade i tre da´r i alla fall. Jag får nog följa min ursprungsplan, fast den kostar mer än en ny kisslåda och sand, typ 950:-. En utredning hos Hanna Klinkenberg, den enda beteendeexperten på husdjur i hela Sverige kostar så. Som tur är har hon sin klinik i Deje, så jag slipper resa över hela Sverige i alla fall. Vad gör man inte för sina godingar. De skall ju må bra! Och som tur är så mår fyra av fem bra. Vaskis skada verkar ha läkt och nu gäller det bara att han inte drar upp den igen. I går kväll var det nära. Då husse släppte ut vovvarna för kvällskiss så stod det ett rådjur mitt på tomten! Som tur är kan husse busvissla så det skär genom metall och det behövdes, för Vaski rusade efter och var sånär på väg att hoppa över staketet efter en smaskig rådjurssadel! Då kan jag lova att hans bröstmuskel hade rykt. 

En öppen toalåda skall få Skrållan att ha vidvinkel
så hon kan se om Syrran ligger i bakhåll, den andra
lådan kan hon välja om hon vill...Mattes plan
var nära att lyckas. Fortsättning följer...

Annars är jag pratsam och kelig som vanligt,
hälsar Skrållan.

I torsdags var det dags för flocken Vallarjäntans att få finbesök av sin Förstamatte Inger. besöket började med att vi åkte och hämtade upp hela flocken. Först till Hussemor och Hussefar för Klingahämtning, sen till Tassarnas hunddagis där Vaski och Lummi stod på tur för hämtning. Synd bara att inte Malva var där den här dagen. Hon är ju också en Vallarjäntanslappis.
Inger fick också se Bullen och Percy, dagisets Albert och Herbert!

Gosegrisarna

Sen blev det en trevlig stund med fika och prat, prat och prat. Tror baske mig att Lummi kände igen sin Förstamatte, hon hoppade upp i knäet och lade sig tillrätta direkt!

Idag skall det bli några rejäla hundpromenader i det vackra vädret. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; Utan hundar skulle jag inte få luft och ljus mer än till och från bilen under vintern! Jag har dem att tacka för att jag mår så bra!! Tack, tack!!

Idag har jag tränat! På riktigt!!

Är det månne så att jag skall vara skadefri hädanefter? Idag körde jag spinning för tredje gången efter min skada. Den första höll på att sluta i förskräckelse, den andra kom känningen efter 15 minuter, men idag, Heureka! Kändes ingenting! Jag vet varför jag fick ont efter första spinningpasset, och det var att jag slarvat med stretchen efter att rehabträningen gått så attans bra hela tiden. Då det knappt kändes nåt glömde jag bort att stretcha, helt enkelt. Slarvmaja! Så efter det har jag tokkört min TNSapparat på vaden då jag sett på tv på kvällen. 30 minuter varje gång. I fredags körde jag popspinningen, åhh, så kul det var att få köra ordentligt! I 15 minuter funkade det innan smärtan kom. Men då kom jag på att trixa med foten lite, avlastade genom att peka lite nedåt med tån och se där, det släppte! Sen stretchade jag ordentligt och då jag kom hem, gissa? TNS-apparaten på!
Så idag, var det spännande. Skulle muskeln hålla? Och JAAAA det gjorde den! Jag är så jäkla glad så det är inte klokt! I morgon blir det lunch lift it! Jajamen!

Då man vill sova...

Då man har partajat till sena natten är det skönt att få sova lite längre...men icke. 07.25 hördes ett litet gnäll. Jag är ju som ni vet lättväckt, så jag kisade mot fotändan på sängen och där stod Lummi glatt viftande på svansen. Shit, tänkte jag. Hon är säkert dålig i magen, det var hon ju igår, bäst att snabba sig ut med henne. Hon brukar inte gnälla för att gå ut på morgonen. Normalt ligger hon under täcket på morgonen och tittar yrvaket fram då alarmet hörs.

Jag kan inte påstå att jag hade den snyggaste outfiten då jag staplade iväg med henne. Gröna plyschmysisar med en vit målafärgsrand snett över röven(efter nåt måleriprojekt), knallgul reflexjacka, bruna kängor, vit mössa och lila vantar.Snyggvor.... 

Med sömngruset skavande i ögonen staplade jag längs gångvägen bakom vårt hus med en Lummi som inte alls var bajsnödig, nej då, däremot var hon jäkligt sugen på att rulla sig i snön! Hon for som en grävskopa genom snön och tittade på mig som om hon ville säga: Kom igen nu matte! Tillbaka fick hon dock bara en trött suck. Så äntligen gjorde hon morgonhögen så vi kunde gå in igen...och där stod två andra med benen i kors. Deras morgonritual gick som tur var efter mallen, kissa - bajsa - gå in. Och då de hade varit ute så skulle de ha mat. Alla tre satt vid köksbänken och såg förväntansfullt på mig. Glöm att jag skulle kunna gå upp och lägga mig igen. Lika bra att äta frukost. Kaffe, och en macka, sen gjorde John Blund övertid! Jag gick in och satte på TV-n, Animal Planet och drog upp filten till hakan. Syrran kom och lade sig på armen, alla hundar packade ihop sig i soffan och zzzzzzzzz.
Nu är vi utvilade allihop. Jag har gått tre långpromenader, med en hund åt gången. De behöver vara utan varann nån gång också.

Dagens andra snöbad av Lummi

Jag lovade ju att lägga ut receptet på efterrätten igår. För skojs skulle lägger jag ursprungsreceptet också...

Semifreddo med mandel
3 dl vispgrädde
4 ägg, delade
85 g florsocker
3 msk Amaretto
80 g skållade mandlar rostade och hackade
8 amarettikex, krossade
färsk frukt eller extra Amaretto

*Vispa grädde  till den är fast, täck den och ställ kallt
*Täck en brödform med plastfolie, lämna lite överskjutande folie på bägge långsidorna.
*Vispa äggulorna och florsockret i en stor skål tills det blir vitt och krämigt.
*Vispa äggvitorna till fast skum.
*Rör ner Amaretto, mandlar och kex i äggsmeten.
*Vänd sen försiktigt ner grädden och äggvitorna och blanda noggrant.
*Häll försiktigt ner i formen och ställ i frysen i 4 timmar. Servera med frukt eller en skvätt Amaretto över.

Semifreddo utan mandel, på mitt vis...
3dl grädde
4 ägg, separerade
85 g florsocker
100 g 70%-ig  mörk choklad med hallonsmak, grovhackad
8 Bragokex, stötta
Hallon vid servering
*Jag följde faktiskt receptet till punkt och pricka förutom att jag tog bort kex, mandel och Amaretton. Jag var inte säker på om en av gästerna var allergisk mot mandel. Sen hällde jag massan i en pajform istället för en brödform.

Hallonen var slut så idag fick det bli druvor till istället.
Det var lika gott!