Rabatter, mer eller mindre...

Det är vid den här tiden som jag slås av tanken att jag kanske skall lägga ner några rabatter. Har städat tre rabatter och dessutom den stora blomlådan med liljor och vildvin i, jättekrukan med en buskros och funkia, och lite annat smått och gott. Det märks inte...Det ser lika skräpigt ut ändå eftersom det stora flertalet är ostädade än. Jag har ju haft tokdille på att anlägga rabatter under många år och vid den här tiden på våren får jag bekänna färg. En rabatt skall i alla fall bort har jag bestämt. Den under köksfönstret med dagliljor och brudslöja och lite annat krafs. Där skall det läggas plattor. En liten berså till mammi och pappi skall anläggas där. Tänk så praktiskt att bara öppna fönstret och hiva ut och in lite fika. Några krukor med blommor skall dock få stå under fönstret. Sen skall det bli ett nytt staket runt tomten, det vi har nu är för glest. Varenda boll slinker igenom. En grind skall det också bli. Inte för den hundrädda ungarnas skull, utan för att de barnrädda hundarna skall få vara i fred.
Sen skall väl egentligen den trekantiga, skitstora rabatten framför altanen grävas om. Vi planerar att riva hela altanen och bygga en ny, men orkar vi i år? I så fall behöver jag ju inte gräva om rabatten...
Det finns lite att göra...

Tänk då detta vissnat ner...Jag låter det ligga kvar som
skydd under vintern.

Här ligger det numera grus. En trampstig av cementplattor skall
det bli och längst bort skall vår berså ligga. 

Tänk att det var så mycket lättare att köra två träningspass än att städa trädgården. Pilates först och spinning sen. Gôtt! Kände mig lite slö efter pilatesen och var lite rädd att jag skulle få tvinga mig igenom spinningen, men bara Petra drog igång musiken och hojtade åt oss att köra på...då körde jag på. Ja, hon sa ju det! Sen blev det tre raska hundprommisar av bara farten då jag kom hem! Kvalitetstid med varje hund, var och en för sig.

Men nu är det väl vår, eller?

Nu så är det gjort. Ja, att skola om plantorna, alltså! Jädrar, så många basilikaplantor det blir...om de tar sig, vill säga. Chili blev det också, inte riktigt så mycket men så det räcker både till mig och andra. Jag brukar tycka det är kul att ge bort en planta då och då. En enda planta timjan blev det, hoppas den tar sig för jag gillar verkligen timjansmaken. Tomatplantor blir det både till Vaski och mig. I år tror jag vi kan frossa, Vaskiböbben och jag.
Igår var jag låg till sinnet efter en tung vecka. Men tänk vad en nypa solsken kan göra. Gubben for iväg tidigt i morse för att hämta en stor, jädrigt stor lastbil med flak(manligt så det förslår) för den stora balunscykeltävlingen nästa helg; Hammarö tredagars! Som vanligt vaknade jag före hela flocken Ahlborg-Lindeberg vid 5-tiden i morse. Varför skall man nödvändigtvis vakna så tidigt då man är ledig och kan sova längre än vanligt? Tankarna började snurra; har Gubben ställt alarmet och om han har ställt alarmet, har han ställt det på rätt tid? Under tiden jag låg där och funderade märkte lilla kissen Syrran att matte inte var avslappnad utan tog då tillfället i akt att få sig en gosestund genom att bita matte i näsan, kinden, hakan och till slut i läppen. Funderade på att putta på Gubben och fråga om han ställt alarmet men avstod eftersom det skulle varit dumt att väcka honom om han hade det, för då blev ju hans sömn avbruten....
Jag fick äran att rasta tre(3) hundar i morse. Då var frågan; skall jag rasta ALLA samtidigt eller skall jag ta dem en och en eller två och en? Och vilka skall jag då passa ihop? Hm....Jag tog alla! Inte världens bästa lösning men det funkade hyfsat ändå med 2/3 bajshögar.Båda hundarna satt sig med rumporna mot varann och klämde. Matte sparade därmed en bajspåse. Klinga-the Princess vägrar bajsa i annans närvaro och avstod därmed.
En långprommis med alla vovvar har det blivit i eftermiddag. Gubben fick vila efter den lilla åkturen från Tidaholm till Karlstad och sen blev det en vovveprommis på Hammarsudde. Ja, jädra så glada vovvarna var! Som vanligt mötte vi en muppig hundägare med noll koll på hur man gör vid hundmöten. Den här kärringen+pudel fick sig en tankeställare av Gubben. Då vi såg att hon kom lallandes med sin Pudel, såklart med flexikoppel, så gick vi åt sidan från den smala grusvägen och satte våra hundar. Då kärringen var jämsides med oss STANNADE hon eftersom hennes lilla, lilla hund gjorde det! Hon frågade Gubben, som stod närmast vägen; Får de hälsa? Nää, det tycker jag inte, sa Gubben och jag fyllde i med; Nääää! Fan, så knäppa människor det finns! Hon borde ju ha fattat att vi inte stod en bit ifrån vägen med hundarna sittande på kommando utan orsak. Våra hundar skall inte hälsa på andra! Finns ingen anledning, liksom. Men annars var det en härlig dag!
Grilla blev det ju inget av med eftersom gasolen pyst ut och grillkolen har blivit fuktiga men so what, inget att hänga upp sig på. Vi sparar det till längre fram. Har bokat pilates och spinning i möra. Min favvis Petra kör. Ha en attans jädra go lördag på er kära vänner!

Hela fönsterbrädan full i krukor. Var skall nu Syrran sitta och
spela persienn?

Let´s Dance...zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Undrar hur många vuxna i Sverige som tillbringar fredagskvällen sovandes i TV-soffan? Jag och Gubben hade bestämt att se Let´s Dance igår. Inget vi brukar göra men just igår var en av instruktörerna från mitt träningsmecka med och det ville vi inte missa. Bänkade oss med mattallrik och vinglas precis i tid för att se, hm...hon curlingkvinnan ni vet, bli vallad runt på dansgolvet av en hårt kämpande proffsdansare. Ja, sen kom de en efter en, mer eller mindre kända personer, för att avlägga dansprov. Gubben och jag väntade...och väntade. Det blev reklampauser och så ett, tu tre....vaknade vi 01.30 i natt. Nu har jag sett klippet på datorn istället.
I kväll är det TV-fri kväll har vi bestämt. Vi skall nämligen inviga grillen!

Soligt och fint väder på Hammeröa idag. Det betyder att det blir en tur till återvinningscentralen. Tänk att skräphögen till återvinningen är lika stor varje år! Men hallå, det borde ju bli tomt nån gång eftersom vi inte köpt nåt speciellt att fylla ut med...eller har vi?
En långprommis med vovvisarna blir det också, som vanligt. Matte får luft och ljus samtidigt, välbehövligt som attan. Kratta tomten....får vänta ett tag till. Men plantorna som skulle ha omskolats av mig i veckan, men inte blev det, skall bli det idag - ni är mina vittnen nu, annars lär det inte bli varken chili eller tomater.

Ingen gymträning idag. Igår fick jag ingen plats och lördagar vill jag alltid vara träningsfri.

Kan bara bli bättre...

Har haft en för jävlig vecka. Men det är nog inget mot vad min chef har haft! Det har ju såklart haft inverkan på hela personalen. Men ibland undrar man om djävulen styr över oss! Och det säger jag som inte ens tror på varken gud eller djävul...Men veckans avslutning kunde inte blivit värre än den blev, tror jag. Tidningsrubriker, en hätsk attack på vår rektor, och många frågor som har hängt i luften hela dagen. Man har tydligt känt att personalen - tillika mina goa arbetskamrater, har delats upp i olika små grupperingar, viskat med varann, säkert funderat på vilken "sida" man står på. Usch, jag hatar sånt här! Hela min kropp är i uppror. Men ni som inte vet vad som hänt får faktiskt leva i ovisshet. Min tystnadsplikt sträcker sig långt bort om rimlighetens gräns. Det är gött. Jag berättar aldrig nåt för min Gubbe om intermezzon på jobbet. Jo, kanske att något hänt, men aldrig namn eller situationer som är avslöjande. Nu låter jag som Präktfia men det är ett sätt att överleva. Man har ett liv utanför jobbet. Det har jag ofta sagt till min Gubbe som ibland har svårt med detta. Men visst, man skall ju såklart ge varann en bild hur det är på jobbet, men då skall man nog inte jobba på en skola, som jag.

Idag har varit en ovanlig dag i den bemärkelsen att jag fick ta med jobbet hem. Det gör jag aldrig annars.

Jag är med i en grupp på facebook som vänder sig till oss som har anknytning till samma uppfödare av lapphundar, Vallarjäntans kennel. Igår såg jag en avisering därifrån och kollade. En tjej undrade om man hade tips på hur man får sin hanhund att sluta revirkissa i hennes säng. Jag har ju en kastrerad hane så detta har jag aldrig varit med om, men heller inte hört om såna problem från hundägare med okastrerade hanar. Döm om min förvåning då jag såg denna kommentaren:

 Eyla var helt inskolad på att sova i mitt rum, men numera så sover hon kopplad vid sin säng i vardagsrummet med en vattenskål bredvid sig på nätterna. Det går jättebra! Lite gnäll var det de första nätterna, men sen vande hon sig. Jag måste ha dörren öppen så att jag hör om sonen vaknar, och jag blir väckt om hon kommer in i sovrummet och vankar omkring och försöker hoppa upp i sängen. Det är så skönt att hon numera vet att sovrummet är off limit så att jag slipper ha sängen full i sand och hundhår!

Jag mår fysiskt illa av såna människor! Att BINDA sin hund inomhus är dessutom förbjudet enligt lag! Har människan inget hjärta över huvud taget? Kan hon inte tänka sig vilken vanmakt hunden känner? Att från början få göra en sak och sen bli förhindrad genom att bli bunden är ju över allt förnuft. Vem kan stå ut med nåt sånt utom en hund? Såklart den vänjer sig, vad har den för val? Herrejävlar, så arg jag blir, och ledsen för hundens skull, som dessutom är vår Klingas mamma. Ägaren är dessutom uppfödare!!!!!! Och ger tips till en okunnig hundägare....Jag lägger mig  ner och dööör snart! Fast det hjälper ju inte hunden, förstås....INNAN man skaffar ett husdjur så får man tänka till MÅNGA gånger. Och om man är pedant eller inte gillar att städa men ändå inte gillar lite skit i hörnen, då skall man avstå från djur. Jag har vänner där nån i familjen har allergi, därför får inte vovven vara i soffor och sängar. Men för den skull har de inte BUNDIT hunden! Herregud, man kan väl träna hunden till det man vill med sunt förnuft och hundkännedom...om man inte tar till maktmedlet att man är människa. Den lättvindiga lösningen! 


Nu ni kära människor, tar jag helg!

Vååååååren!

Minsann om jag inte börjar ana vårens ankomst. Om inte annat för att jag har ont i halsen och nyser...Igår körde jag spinning för Jeff. Jag gillar hans måtto; *Mjölksyra har ingen dött av*. Hans pass är enkelt, inga ruscher, jumps eller så, utan lägg på belastning och KÖÖÖR med en tjurskalles envishet. Sen är det kul med en manlig instruktör som omväxling. Näää, tänk nu inte att jag börjar bli tänd på manlig ung fägring, usch och fy så fisigt tänkt, ha ha! Nej, men det är skillnad på manliga och kvinnliga  instruktörers pass. Vet inte riktigt vad, kanske att de manliga sällan har några "krångligheter" utan mera; kör på tills du spyr, sen ÖKA...De kvinnliga har mera komplicerade pass, ruscher, jumps, intervaller m.m. Det händer mer och man får vara mer allert i huvudet. Jag älskar att kunna få den variationen av pass! Fast igår var det segt som attan i benen. Kom inte igång men svettades floder. Kvittot kom ju idag med halsont och allmän hängighet. Skulle kört ett kul pass med Karin idag men det kändes inte som det skulle bli värst kul för mig idag med mina sega ben så jag avbokade.

Nä, idag blev det istället en raid på pensionärskuvösen. Skakade mattor och sopade bort allt skräp efter vedförvaringen. Löv och bôs som flugit in genom springor. Kan ni förstå hur de hittar in? Torkat av gasolgrillen och möblerna. Nu skall jag skola om chiliplantorna och tomatplantorna, har jag tänkt. Tyvärr verkar inte timjan(et?) ha tagit sig nåt vidare. Att städa tomten får vänta tills det torkat upp lite mer. 

Inne har jag städat braskaminen. Torkat glaset skinande rent och tömt ut all aska. Då Gubben kommer hem skall han få äran att dammsuga bottenvåningen. 

Åhh, ja visst ja, tre hundar väntar på bajspromenader. Det gnälls nåt alldeles oerhört just nu så det är väl dags!!