Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

söndag 21 april 2013

Rabatter, mer eller mindre...

Det är vid den här tiden som jag slås av tanken att jag kanske skall lägga ner några rabatter. Har städat tre rabatter och dessutom den stora blomlådan med liljor och vildvin i, jättekrukan med en buskros och funkia, och lite annat smått och gott. Det märks inte...Det ser lika skräpigt ut ändå eftersom det stora flertalet är ostädade än. Jag har ju haft tokdille på att anlägga rabatter under många år och vid den här tiden på våren får jag bekänna färg. En rabatt skall i alla fall bort har jag bestämt. Den under köksfönstret med dagliljor och brudslöja och lite annat krafs. Där skall det läggas plattor. En liten berså till mammi och pappi skall anläggas där. Tänk så praktiskt att bara öppna fönstret och hiva ut och in lite fika. Några krukor med blommor skall dock få stå under fönstret. Sen skall det bli ett nytt staket runt tomten, det vi har nu är för glest. Varenda boll slinker igenom. En grind skall det också bli. Inte för den hundrädda ungarnas skull, utan för att de barnrädda hundarna skall få vara i fred.
Sen skall väl egentligen den trekantiga, skitstora rabatten framför altanen grävas om. Vi planerar att riva hela altanen och bygga en ny, men orkar vi i år? I så fall behöver jag ju inte gräva om rabatten...
Det finns lite att göra...




Tänk då detta vissnat ner...Jag låter det ligga kvar som
skydd under vintern.

Här ligger det numera grus. En trampstig av cementplattor skall
det bli och längst bort skall vår berså ligga. 
Tänk att det var så mycket lättare att köra två träningspass än att städa trädgården. Pilates först och spinning sen. Gôtt! Kände mig lite slö efter pilatesen och var lite rädd att jag skulle få tvinga mig igenom spinningen, men bara Petra drog igång musiken och hojtade åt oss att köra på...då körde jag på. Ja, hon sa ju det! Sen blev det tre raska hundprommisar av bara farten då jag kom hem! Kvalitetstid med varje hund, var och en för sig.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar