Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

fredag 7 mars 2014

En vecka äldre...och eventuellt visare

Ännu en vecka till ända på livets motorväg. Swwossch liksom, så var det fredag. Och varje fredag så tycker man; åhh, va gött, äntligen fredá!
Men det man inte tänker på är att det är en veckas åldrande man har längtat till...

Jag har känt av mitt åldrande hela tiden så det har aldrig varit något problem för mig men kanske för andra, det är dock inte mitt problem, ni vet det där med hur kort kjol man skall ha etc...Att åldras är ju också en viktig kompetensutveckling, tycker jag. Sen är det ju inte säkert att den mentala och kroppsliga biten går hand i hand....

Jag har ibland svårt att tackla hur gammal jag är i mötet med så många människor i olika åldrar. Alla vikarier jag bokar och senare möter, till exempel. De är för mig lika gamla som mig, Dags för terapi, eller?
 ICKE! Jag har ett enormt utbyte av alla människor runt omkring mig och ser det som en förmån att träffa så många intressanta människor varje dag i mitt jobb.

Jag har nog världens bästa jobb!

Säger jag nu....9 timmar efter att ha träffat de inte mest artiga, väluppfostrade eleverna någonsin...





onsdag 5 mars 2014

HÄLsningar från en något gladare vinterhatare!

Vet ni.....det gör inte JÄTTEONT längre! I hälen, alltså. Igår fick jag übernog av min onda häl och gick till doktorn....HA HA HA! Skulle inte tro det...Nä, jag gick ut på nätet och googlade på HÄLSPORRE och helt plötsligt dök det upp en sida jag inte sett förut....eller missat. Den här sidan dök upp framför mina ögon;
http://www.ryggochidrottskliniken.se/tips-rad/halsporre.html

Vilken fantastisk hemsida!!! Jag läste och  blev frälst direkt, helt enkelt. Måste jag konvertera...så gör jag det. Jag känner mig lite som en profet, faktiskt. "Kommen till min facebooksida, alla smärtkänsliga, så skall jag leda er till bästa lindringen här på jorden". Visst är det bra?
Att ha ont nånstans och förhindrad att röra på sig då man är en rörlig människa är som tortyr. Otroligt jobbigt för kropp men också för själen. Att halta, som jag har gjort i en månad, gör att jag också får ont i ryggen. Finns bara ett ord för sånt; BLÄÄÄÄÄ!!!....Fast är det ett riktigt ord? ....Hm. Ähhh, skitsamma, ni fattar, era klokingar!
Ibland kan jag se det komiska i hälsporresituationen eftersom jag har en arbetskamrat som lider av samma åkomma, på samma fot...och så tränar vi på samma ställe. Kanske är det trösterikt för oss, vi är ju lite crazy sådär allmänt, hon och jag, och kan se det kuliga i eländet.

Men nu skall jag tala om vad jag har upptäckt!
Man kan stretcha den attans foten. Massera den och sen tejpa.
Det sa de inget om, Ortopedteknikerna på den Magiska Fot och Skoaffären.

Nu skall ni få se på grejer!
Värsta benrangelfoten, jag vet....

Här kommer stretch! Dra tårna bakåt och tryck ner hälen,
'jädrar så gött! Dra åt alla håll,
för bästa effekt. Då det ändå är skit på tv så kan man
roa sig med detta...i 5 minuter, inte jobbigt, eller?
Inte för mig i all fall, men jag har ju ont..så in i....

... 
Började bra...med ett ankare...

Så drog jag på med tejp åt höger och vänster och
kolla så bra! Som en sko, liksom! Gött som attan i foten,
inte alls så ont som förut.






















Jaha ja! Nu över till nåt annat. Riktigt viktigt, faktiskt!
Jag får nog visa med bilder för att ni skall förstå: Kommer här....
Kolla bara vad som kom idag!!!!
REABÖCKERNA!!!

ÅHHHH.....

...åhhh, de här också....
 Kan ni förstå en bibliotekaries dilemma? Vad skall man prioritera först? Själen säger såklart: BÖCKERNA!!! Och jag skall försöka följa själen så gott det går men att läsa ALLA böcker innan de är "lånbara" för eleverna är ju en utopi, eller?

.

Men guuud så spännande!

söndag 2 mars 2014

Vovvarnas tjejfest

Dagen kommer att gå i slöhetens tecken, det är en sak som är säker. Då man har kommit upp min ålder tar det styggt på kroppen med trevligheter såsom tjejfest långt in på småtimmarna. Men det är det värt! 
Hemmet förvandlades till Pizzeria Abborrevägen och spisrosorna lyste om våra kinder då det bakades de mest fantasifullt formade pizzor som någonsin skådats! SÅ mycket fyllning får man aldrig på den lokala pizzeriorna....

Fast undrar om det inte var vovvarnas fest egentligen?

Lummis sätt att välkomna gäster är väl inte det
mest smidiga, men välment...
Bakom Lummi sitter en något tillplattad Nettan.

Pia, jag äääälskar dig, verkade Vaski säga
då han hoppade upp i hennes knä och överhöljde
henne med ömhetsbetygelser....Att Pias
lappistik just gått ur höglöp hade säkert inte alls med saken
att göra.....
Som sagt, det är en något loj festprissa som idag har legat på soffan, kollat lite förstrött på Vasaloppet, slumrat en stund och kollat igen, för att piggna till en aning vid det rafflande slutet.

Jag har nu avslutat den mest tankeväckande boken ever! Har svårt att veta vad jag tycker om den....
Så himla.....förvirrande.
Jag kan tycka att Åke är en egoistisk människa som utsätter sin familj för detta, bara för att han vill gå klädd i kvinnokläder. Men i nästa stund kommer insikten om hur otroligt modig han ändå är, och hur stark hans längtan är att hamna "rätt" i livet. Vad nu det rätta är....
Dottern skriver otroligt självutlämnade om sina känslor kring sin pappas identitet och man får rysningar av hur det måste ha varit för henne. Och hennes mamma sen....Helt obegripligt för mig!

Jag kan bara ge er rådet; Läs den! Den kommer garanterat att utmana era värderingar.




söndag 23 februari 2014

Frostas, någon?

Först hade jag tänkt ruta in
hela fönstret, men jag insåg snabbt att rullen med nåt
tejpaktigt som Gubben glömt i skåpet, inte skulle räcka.
Då kom jag på detta...
Så mycket pyssel jag har hunnit med den här helgen! Jag är hur nöjd som helst.
Fast burkarna jag grundade igår, får stå ett tag till. Måste fundera ut hur de skall se ut. Det är inte det att ideérna sinat, utan tvärtom, de är för många....Jag måste bestämma mig, helt enkelt.

Idag gjorde jag slag i saken och frostade toafönstret. Då vi bytte alla fönster för nåt år sen, så snålade vi in på småfönstren. De var attans dyra, de där frostade småttingarna, så vi köpte klarglas och satt på sån där plast som skall suga fast på glaset bara genom att man fuktar fönstret innan. Jo, tjena....Vet inte hur många gånger jag kommit in på toan och den jämrans plastbiten har legat i badkaret. Särskilt under sommaren då solen legat på.
Nu är det ett minne blott.
Sen jag upptäckte frostlacket så finns inget som inte går att frosta, även min överläpp....

Min stickning har fått sig en omgång också. Jag är inte helt säker på om den är färdig eller om den skall pimpas lite. Nån blomma eller nåt...Sen nån sorts knäppmojäng....Kanske en metallkedja....hm....eller kanske nåt snyggt band...
En virkad blomma blev dagens pimptillskott. jag hade tänkt virka flera stycken, men jäklars så ont i fingrarna jag fick av att göra bara EN! Vart jag skall sätta blomman/blommorna är ännu inte bestämt...


Har funderingar på att sätta en hel hög med virkade
blommor på ena sidan av koftan, typ axeln och så några
längre ner...
Jag är ingen virkvirtuos men en sån här kan jag knåpa ihop
i alla fall. Jag får väl göra en om dagen så inte
fingrarna får för mycket stryk. 

lördag 22 februari 2014

Med frostad överläpp....

"Rengör ytan noggrant. Skaka burken väl före användning. Burken bör hålla en temp. av ca +20 C. Vid behov VRID FRÄMRE(gula)DELEN AV MUNSTYCKET FÖR ATT KUNNA APPLICERA LODRÄTA SKIKT."



Kände mig inte som den skarpaste kniven i lådan efter att ha sprutat hela överläppen och glasögonen full av frostfärg då jag försökte vrida den gula lilla manicken lodrätt....
Att pyssla har sina otrevliga överraskningar och min överläpp kändes väldigt....kompakt, trots tvätt med den GRÖNA sidan på kökssvampen(ja, jag tog en ny!) och en oerhört stor mängd tvål.

Men skam den som deppar ihop för en stel överläpp. Mitt pyssel blev till slut precis som jag ville ha det.
Efter att först brottats med en storstädning och inköp av nödvändiga lördagsgnagisar till vovvarna, så var det dags för mig att få mina lustar tillfredsställda. Pysselrummet hägrade....
Har hela tiden huvudet fullt av idéer om vad jag kan "återvinna". Idag var det två kaffeburkar. En för hela bönor och en för färdigmalt. Jag har haft dessa burkar i huvudet under en tid, men inte riktigt fått kläm på hur de skall se ut.
Fula plåtburkar finns det gott om och jag hade precis lagom många kvar, dvs två. Sprutlackade dem vita. Men se vita skall de inte vara i färdigt skick. Men för att få bort den illröda färgen och texten "Ryvita" så behövdes det rejält massa lager av vitt för att grundas. Har tänkt göra decoupage på dem sen, men hur det skall se ut har jag inte bestämt än. Nåt måste jag ju ha att grunna på....

Men att sprutmåla två burkar tar ju ingen lång stund så jag kollade skåpen och TADA! Det fanns ju fortfarande fyra fula IKEA- vinglas kvar!!
Det var då den frostade överläppen kom till....
Men sen förstår ni, kära vänner, har det skapats i huset! Jag är fantastiskt nöjd just nu.

Tyckte de verkade....tama, liksom...så jag....

...blaskade på med lite silverfärg för att få
rätta Picassostuket. Så där ja, nu blev det bättre!

Efter ett antal tabbar som jag lärt mig mycket av, så har jag nu fyra vinglas som IKEA skulle vara gröna av avund för. Skrytsamt, jag vet, men varför behöll de inte Ernst? Han kan säkert lyckas göra vinglas av rundstavar och betong....
Men ett gott råd till er som gillar att pyssla; Använd INTE gaffatejp för avgränsningar! Det gjorde jag och jäklar så svårt det var att få bort kladdet som blir då man river bort tejpen! Till slut tog jag den gröna sidan på kökssvampen(ja, just den, så himla användbar till både överläpp och glas). Det funkade perfekt! Och frostingen satt som berg.
Bara ett problem...
Det såg för perfekt ut....
Så jag fick fatt på en burk silverfärg och kladdade på....
Och se där, nu så...
Helt operfekt, precis som jag vill ha det!

Ni som är lite uppdaterade med mitt och Gubbens liv vet kanske att han just nu vallar skidor för brinnande livet upp i....hm...ja där de startar Öppet spår. Som ni vet så är jag ingen vintermänniska, så sådana saker som skidtävlingar är för mig grekiska. Även om Gubben säger hundra gånger var han skall vara så går det rakt igenom mitt huvud.
Han har det inte lätt, min Gubbe.
Fast å andra sidan har inte jag det så himla lätt med honom heller. Om man tänker på hur många gånger han har tappat bort saker, som jag har funnit på de mest otroliga ställen. Fast nyckeln till Våxnäshallen har jag inte funnit än....efter 5 års letande.
Vi är som gjorda för varann, helt enkelt!

Oj, nu höll jag på att glömma! Jag har ju även pysslat ihop min middag idag! Och den här gången har jag ett recept! Näää, vad sa jag nu? Det var ju inte helt sant....den här gången heller.
Men jag har i alla fall mått på ingredienserna....nästan alla i alla fall...
Ni vet väl vad som står på menyn då jag är gräsänka? Vad sa ni? Jag hör inte?
Jo, nu hör jag, spenat och fetaostpaj!!!Just det!
Jag gjorde en utan gluten(kolla Tina!)och den blev gôrbra, enligt mig, alltså.
Så här gjorde jag:
Jag tog:
1 dl sojamjöl
1 dl majsmjöl
1 dl sesamfrön
50-75 g smör & rapsoljemargarin
salt
Körde i matberedaren
Fyllning:
Spenat, en halv påse fryst
Ett paket feta
Svarta oliver
Ca 2 dl turkisk yoghurt blandat med 2 ägg
En massa kryddor efter smak...
Jag tog:
En pressad lime
Flingsalt med limesmak
Fyra sorters peppar, en massa varv med kvarnen...
In i ugnen i 225 grader tills pajen är lagom brun.På slutet varmluftsfunktionen
TADA!!!

En smidig liten degklump



Se där, brun och fin!

Nu börjar kvällen bli sen, men för min del, som INTE är Mellointresserad så fortsätter kvällen med lite fortsatt pyssel, ja inte så dramatiskt som att riskera färgchock på nån kroppsdel, utan mer ett stillsamt avslutande på en stickning samtidigt som David Bowie ljuder i CD-spelaren. Ja, jag vet, det är urmodigt med CD, men jag och Spotify är inte riktigt synkade...än.