Jag var inte ensam!!! Tjoho!

Tjena hej på er!

Jag har inte haft tid att blogga på ett tag. Jag har haft fullt upp med att läsa andras bloggar, förstår ni.

Och facebookat. Och....

Ja, ni vet hur det kan vara. Tiden, den tiden....

 Sen var det det där med inspirationen också. Hur skulle det bli om man inte hade nåt att skriva om?

hh k m dppa  kvmvapoekmf k ssääsrpäsa !dl,föa-skfasdlö,fdfgng .kiuieörhnfk.-am....

Och det är ju inte underhållande, eller hur?

Några av alla goa instruktörer på träningsmeckat har varit på en Tabataboostresa tillsammans med ett gäng glada tjejer. Det har varit såååå underhållande att följa deras vecka. De har i sina bloggar beskrivit hur de upplevt träningspassen(4 om da´n!!) maten, omhändertagandet och visat bilder på hela kalaset. Jag är inte avundsjuk-not....

För egen del har det varit klent med träning under sista tiden. Den attans EDS:en,...

Men vet ni, jag har funnit en grupp på fb som jag har fått tillträde i, Ehler Danlos Syndrom Sverige. 

Jag är inte längre ensam. 

Visst kan det vara en fara att vara med i en sån grupp. Det kan bli ett forum för självömkan och grottande i smärtor och jämförelser av mediciner. Men icke i denna. Än så länge. Visar det sig så hoppar jag av. 

Jag har redan fått tips, och har väl gett några också, för att göra tillvaron smidigare. Sånt är viktigt. Och det lustiga är att vi verkar vara ett tjurskalligt gäng, hela bunten!

Kvinnor är överrepresenterade med EDS.

Ja, varför inte?

Vi har ju fått så mycket annat spännande i bagaget.

Menstruation, hormonstormar, ett attans stort känsloregister, graviditet med GIGANTISKA(för det mesta) hormonstormar, barnafödande, dubbelarbete(en outsider), lägre lön än "det där andra könet" för samma arbete och då man tro man klarat sig undan...KLIMAKTERIET med svettningar, hjärtklappning,  ännu mer KÄNSLOSTORMAR och den stora frågan som en stor bubbla i huvudet, blir det bättre efter detta?

Kanske, kanske inte. Det vet man inte..

Men har man EDS så vet man att det kommer att fortsätta och fortsätta. 

Vi kallas zebramänniskor. Zebror är ju envisa...till och med farliga. Och fina. 

Och ingen kan som vi göra värsta partytricken. 

Jag har mer än en gång slängt mig ner i spagat, bara sådär. 

Har slutat med det, gamla människan! Det får finnas gränser ändå. 

Att sträcka fram handen för att hälsa och de yttersta lederna i fingrarna är böjda...

Vika handen bakåt...Knäppa i tårna i takt med musiken...Kul. Då man är ung. 

Eller....ibland finns det nog tillfälle för ett spagat, men då får jag vila några dar efteråt....

Nåja, idag fick jag ett bra tips då jag berättat om att mina bravader med vår senaste vovve som är hyperstressad och gör riktiga lappkast då nåt intressant prasslar i närheten. Då åker mina fingrar lätt ur led eller ger mig blödningar. Icke kul. 

Köp ett midjebälte, skrev en kvinna. Hmmm, vid eftertanke så kom jag ihåg att vi redan har ett sånt här hemma. Dock maken som fått det i present av mig...

Så berättade jag om mina onda trampdynor.

Fick genast svar; Köp gelésulor. 

Ehhh, what? Skrev jag. Jag har bara använt såna där gelékuddar och då fick jag hälsporre...

Nä, hela sulor och lägg en vanlig sula i, löd svaret.

Jag är så himla tacksam för denna grupp. Att få vetskap om att man inte är knäpp då man ena stunden kan hoppa rep, springa och köra stenhårda träningspass till att knappt kunna ta sig ur sängen och ha fullt upp med att orka sig genom dagen, DET är stort för mig!

Ser ni framöver nåt komma studsande likt en Bumbibjörn med en vit luddhög bundet runt midjan, så kan det vara jag.

Kram på er!

Bumbi

Värmen som försvann och symaskinens svek

Jag hade planerat min dag så himla bra, skall ni veta. Varför gör man sånt? Det vet väl alla att det brukar skita sig ganska omgående.

Gubben for iväg jättetidigt i morse för ännu en dag i tidtagningscirkusen. Själv försökte jag ha sovmorgon...Med samma resultat som alltid, dvs jag gav upp efter att ha vridit mig i sängen under ca 1 timme. Fast att ligga ända till 8-tiden är väl sovmorgon? Men huvudvärk var väl inte vad jag önskat...Tabata var uteslutet. Bokade av. Skit också.
Det fick bli 1 timme hundpromme istället. Då försvann huvudvärken. Men lusten att boka Tabatan återkom inte. Tyvärr.

Hade en tanke om att fixa nåt i syrummet. Men tji fick jag. Symaskinen var kaputt! Den andra i ordningen. Tror dessutom att det är samma fel. Eller fel och fel, de måste lämnas in på smörjning, för se, så finurliga är de attans tillverkarna att de gör att maskinerna bara kan smörjas via serviceföretag för dyra pengar! Jag skall baske mig googla om jag får tag på nåt billigt serviceföretag istället för märkesföretaget. Sen skall jag nog byta ut min maskin mot en smörjningsfri....
Jag är INTE villig att betala 750:-för service vart annat år.
Dessutom är den andra maskinen inte min utan utlånad av min snälla svärmor då min egen sa tack och adjö.
Jaha ja, vad gör man då planeringen går i stöpet?
Först surar man till ingen nytta, sen så....sitter man aningen för länge vid datorn,
Ändå har det funnits hur mycket tid som helst till att göra...ingenting.
Ingenting!!!!
När hade jag senast INGENTING att göra!!!!!

Vid denna otroliga insikt gick jag ut på vår glasaltan för att mysa. Skrållan var också intresserad av lite mys.
Lite kyligt men jag satte på elementet och så satte vi oss för lite avkoppling. Inte f-n blev det varmare med elementet på! Jag skall kasta skiten!!!!

Undrar om Gubben kan installera en braskamin här  ute också.....

På väg in såg jag att ännu ett ogräs kommit upp i vår tilltänkta grusgång. Det är förunderligt hur en vacker växt kan bli ett otäckt och svårdödat ogräs. Jävla vallmo!

Nu skall du DÖÖÖÖÖ!! Det kan du hälsa alla dina 100 000 släktingar!!!

En brasa har jag gjort fast jag tidigare hävdat att säsongens sista brasa är tänd. Att ändra sig är tillåtet, tycker jag. Flera gånger om.

Uhhhh, va gött!! Tänk att jag var svårövertalad
till detta underverk. Vilken tur att Gubben övertalade
mig....

Att se på TV är ju inte nåt stort intresse för mig men idag har ju tiden stått still, liksom.
Fick på 4:an.
En matlagningstävling pågick. Med barn som tävlande. Jag vet inte jag...Är detta ok? Barn som lagar mat är väl absolut inget fel, de har bra uppfostran, men att tävla...i TV, dessutom. Nä, jag har besk smak i munnen av detta program. Såg dock inte mycket. Zappade vilt för att få fram nåt om gulliga kattungar eller hundvalpar...men tyvärr.
Det gulligaste jag fann var en karl som spelade fiol....men kvällen är inte slut än, kanske kommer nåt som faller mig på läppen.
Eller så kommer jag att bloggbomba hela kvällen...
Vi får se....

Flärdfulla jag....

Hörde i radion igår Emma Wiklund, vårt stora ansiktskrämorakel berätta om dagens trender. Sånt som är viktigt här i livet för oss kvinnor...

I alla fall, hon berättade att det ABSOLUT trendigaste just nu är TADA!!! korta naglar, endast målade med ofärgat nagellack!!! 

Heureka!!!

Äntligen är det trendigt att vara naturlig.

Nu var det så att jag för dagen kladdat på nåt glittrigt på naglarna i tron att det kunde skydda mina sorgligt sköra naglar. 

Nåja, jag fick väl gå omkring och vara omodern tills jag kom hem och kunde ta bort Lady Gagalooken. Kanske var det bara jag som hade hunnit höra detta hot stuff....

Det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort...

Lackeländet satt som berg!!!

Nästa halva flaskan med remover gick åt och det stank så hundarna nös. 

Men till slut så var det väck. Det tog säkert 10 minuter. 

Nu skall det grejas lite nagellacksmuggar....

Det var EN det, bara nio kvar...

Vilken tur att jag nyss köpt ett ofärgat lack

Toppmoderna jag!!

Måste också tillägga att det ABSOLUT TÖNTIGASTE just nu är att ha OLIKFÄRGADE naglar!
Uhhhh!!!
Allt enligt Emma.
Bara så ni vet.....
Åhhh, jag glömde en sak, förra veckan släppte hon bomben att vita sneakers är det ABSOLUT mest rätta i skoväg, men endast om de är KRITVITA. Inte minsta lilla fläck får finnas. Det är ajabaja, det!
Nej, nu måste jag ge mig att skriva. Skall ut och köpa skor.
Kritvita sneakers...

Ja, men tjena hej, igen!

Nu så.

Har jag lust att blogga.

Ibland trängs inläggen i huvudet på mig och ibland så.......finns inget. 

Tomt. Helt och hållet. 

I hövve.

Men nu förstår ni, har jag lite tankar om saker och ting.

Det var ju ett tag sen men nu så...

Woopa!

Träningen: 

Efter en tid med attans lite träning så känns livet i fas igen med träningen. Ja, jädrar så kul det är med pulsträning!  Att känna välbehag av att köra slut på sig till blodsmak är väl kanske lite eljest, men....

Vilka har jag och Gubben att tacka för att träningslusten kommit åter, tror ni? 

Men hallå, såklart alla goingar på KMTI, vårt träningsmecka! 

Detta känns ju som smygreklam...men wtf

Jobbet:

Har haft en halvbra tid ganska länge men idag har jag haft ett mycket bra samtal och förhoppningsvis kommer saker att falla på plats. Jag har stora förhoppningar inför framtiden. 

Hemmet:

Mina fröprojekt är ju inte riktigt med mig. Jag är mycket besviken på vissa frön....

De kan känna sig rökta om de inte visar bättre vilja. Särskilt chilin..

Och...

Vår nyaste glasaltan är ju SÅÅÅÅ himla bra! Lite smågrejer återstår för att allt skall bli HELT PERFEKT!

Och så...

Den spännande fortsättningen...

Har ingen radio i min bil längre. Gamla Pärlan taggade ur då hennes batteri inte togs om hand i tid i vintras så då hennes ägare ÄNTLIGEN tog tag i saken och bytte batteri....så slogs koden till radion ut. Att koda om kostar 450:-.
Skit också, kände jag tills jag insåg att mobilen är en lösning på allt.
Inte helt enkelt visade det sig. Då jag försöker hålla isär mina mobiler; en privat, en jobb, så försöker jag dela upp saker och ting.
Inte helt enkelt, har det visat sig.
Att ha radio play, tex? Privat eller jobb? Hmm....
Jag laddade ner i båda mobilerna.
Jobbmobilen vann.
Så...
Nu har jag blandat ihop jobb och fritid mer och mer.

Visst är ni sugna på en fortsättning....

Under helgen kommer jag att vara helt utelämnad till mig själv eftersom Göbben är ansvarig för tidtagningen på en stor cykeltävling här i krokarna. Hela helgen.

Att göra på lördag:
Smörja symaskinen(MYCKET VIKTIGT!!!) Att inte ha möjligheten att foga ihop en trasa då man vill är ju ...helt OVERKLIG!!!!!

Städa, men tjena så trist men VIKTIGT för min autistiska ådra.

Träna!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Har bokat Tabata, den ultimata träningsformen.
Så Det Så!

Nu kom Gubben hem.
Åter till normala vanor. Mat-vin.och somna i soffan.

Nä, stopp och belägg!!

Nu blev det annorlunda.

Vi är fortfarande vakna och talar med varann.

Ha det gött, goingar!!!

Påskpyntsinferno...nåja...

Till slut slog de ut

 Jag har aldrig varit så mycket för påskpynt så därför chockade jag mig själv ordentligt för en tid sen, då jag fann mig själv i färd med att köpa påskkycklingar av alla de slag i min favoritbutik i närheten av jobbet.
Jag kunde heller inte motstå en vaxduk med barnsligt kul påskfigurer.
Några nagellackslyktor har också sett dagens ljus(häpp!) och inte att förglömma, orangea köksgardiner.
Däremot finns inte påskris med fjädrar så långt ögat når. Påskfjädrarna kan ha ryckts från levande fåglar och sånt betackar jag mig för!!
Usch, så mycket lidande för att pryda ett fång kvistar!!

Jag knipsade istället av några äppelgrenar och satt i vatten. Det skulle visst bara ta nån dag så skulle de slå ut, sa nån trädgårdsmästartjomme på Äntligen hemma.
Tur att jag var ute i tid, knipsade dem för två veckor sen, och bara för någon dag sen slog den första blomman ut!

Papegojtulpaner, dä ä mitt liv dä se!

Tulpaner, är och förblir min favoritblomma bland snittisar.
Synd bara att jag ofta lyckas köpa dofttullisar som jag nyser nåt kopiöst av....
De senaste doftisarna jag köpte, åkte ut på vår glasaltan i rödaste rappet då de stank som attan men var himla snygga.
Att jag aldrig lär mig att lukta på blommorna(Hm, där lät jag som Ferdinand) innan jag köper dem....


Ja, vår glasaltan, ja. Nu är den i det närmaste färdig. Gubben kom hem med soffan på skärtorsdagen.
Jag drog igång med gardinsömnad och var så upp i varv för att bli snabbt färdig att jag inte märkte att jag vänt den upp och ner. I mönstret fanns text, nämligen....
Detta märkte jag inte förrän jag hade satt upp den.
Klantmaja!!
Bara att ta ner den, vända den och sy en ny kanal.
Upp med gardinen igen, denna gång var texten rätt och så dit med snörena som man skulle hissa dem med.
Men....
Tiden backade mig till 80-talet i ett enda andetag.....
Det såg inte alls ut som i jag tänkt mig.
Detta var en ryschhistoria som gav mig rysningar längs ryggraden.
Gubben tyckte dock att det var jättesnyggt, men ju mer jag såg på den jädra gardinen, ju mer illa såg det ut.
Nä, sa jag, det där ändrar jag allt i möra.
Och så blev det.
Nu är jag nöjd.
PUNKT.

Hit blev de deporterade, doftbomberna.
Visst passar dessa färger bättre på ljuslyktorna
än på naglarna?

Uhhhhhh!!! Rysch, rysch, rysch.....

Sådär ja. Det är mer min still, lite slarvigt sådär. En gardinvajer sitter i
nederkanten på gardinen. Då solen lyser in så är det bara
att dra ner gardinen hur lätt som helst. Och lika lätt är det att slänga
upp den över gardinstången.
Fast......då de är  överslängda såhär, så kommer texten upp och ner....

Kunde inte motstå dessa färgklickar.
. Ser lite knäppa ut.

Fräna trådpippina! Men
 attans så svårt det är att få dem att stå upp!

Men här har vi hönornas höna, i alla fall!
Nån ordning får det väl lov att vara.
SÅ här skall en RIKTIG påskhöna se ut. Hon har fått heders
platsen på fönsterbrädan .