Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

onsdag 30 mars 2016

Att få bilen städad

Woop woop, jag har värsta fina nytvättade bilen idag! BÅDE utan och innan.
Yes!
Skåre biltvätt äger. Kommer att anlita dem forever. 99 spänn för en biltvätt MED handtorkning är ju en skitsumma jämfört med vad jag gjort förut. Använt Statoils tvättautomat för nästan 200 pix. Och då rinner lorten av då man åker ut.

Jag lämnar bilen på andra sidan vägen om mitt jobb, hoppar över diket som den smidiga gasell jag är och går och jobbar en timme eller två. Sen hoppar jag över diket IGEN(hur smidig och vältränad ÄR jag egentligen?) och hämtar min bil som är så ren att jag knappt tror det är sant.

Idag sa jag; Förra gången blev jag lovad att få insidan rengjord för 200:- Nu har det gått ytterligare en tid men gör så gott ni kan på både ut och insidan för 300:-.
Och JÄKLAR i min låda så fin. Och klippkort fick jag också! 10:de tvätten gratis!
Klädseln i bilen har varit en sorg sen vi köpte den. Flammig och ful. En riktig skitklädsel då den drar åt sig allt som finns. Killarna på mitt biltvättsmecka har sagt att de kan kemtvätta klädseln så den blir fin igen för typ 600 spänn. Funderar skarpt på det. Får se hur jag gör...To be continue...

Kolla blanka Saaben!!!

På hemvägen köpte jag en förvaringslåda
på Biltema för alla saker som legat huller
om buller  på golvet. 50 pix och allt  ligger
på plats. Me like!

Åhhhhh! 

Åsså bak! Gulle dem, alltså! Värsta hår/grus bomben från 3 hundar som bortblåst.
Efter denna pangstart på dagen så har energin bara flödat! På jobbet har jag fått massor gjort!
Men tjena! Är detta verkligt?
Jodå, och det fortsatte då jag kom hem. Hundprommen avklarad under lugna(nåja) former men se, det kändes fortfarande lite spralligt i kroppen så jag fick en ingivelse att baka glutenfria kex.
Fann ett recept på google som jag genast gjorde om till mitt. Ja, vad annars? Har man inte allt hemma så får man improvisera. Som alltid....

Recept finnes ej...eller jo...men det är LITE omgjort....


Men att ha rensat ur de två pärmarna med "nödvändigt" material från min tid i Värsta föreningen är ändå en själslig rening. Policys, riktlinjer och regler till förbannelse har gått rakt ner i pappersåtervinningen. Dessa förbannade policys, tätskrivna utan mellanslag eller uppdelade i stycken, omöjliga att få ett sammanhang i just därför, tog energin från arbetet med det som var väsentligt.
Katterna. PUNKT

Igår smygstartade jag med att radera kontaktlistan i mobilen. Lite smärta kände jag allt då jag raderade alla "mina" jourhem. Men de finns i mitt hjärta, det är helt säkert.

Hoppas vi träffas under andra former. Fina människor är de allihop! Att vissa av dem inte blev rättvist bedömda är en skam, men för mig är de fantastiska människor som öppnade sitt hem och hjärta för katterna.
Nåja, nu behöver jag inte bry mig...eller?
Jo, det gör jag, för det var en ynnest att få träffa dem. Och jag har inte slutat tänka på katterna heller, SÅKLART INTE!
Långt ifrån.
Precis som jag inte har slutat tänka på alla andra djur som far illa. Jag kommer att fortsätta vara engagerad, obekväm i vissa fall men framför allt oberoende, för att vara slasktratt i en styrelse är inte mitt största nöje och kall i livet.

Men....

Kanske skall jag bli medlem i Åsiktsmaffian...
Se till att delta i alla möten och vara OERHÖRT JOBBIG och NEGATIV bara för att JAG VILL och KAN!

Nej, ni behöver inte vara oroliga, jag är alldeles för väluppfostrad och empatisk för att vilja kränka andra människor bara för att jag kan och har möjlighet. Det finns alldeles för många som har den gåvan...Jag har valet att avstå, och det väljer jag absolut.
Nu har alla papper hamnat där de passar, i pappersåtervinningen. Adios für alles!



För alltid i evigheten!

Nu fortsätter jag med lättat hjärta att möta nya utmaningar.
Kanske inte så himla stora, men ändå tillräckliga för att jag skall må bra.
Att köra spinning utan att falla död ner...
Eller lyckas med en jädrigt snygg betongkoloss.

Men just nu så är jag nöjd med en nytvättad bil...











måndag 28 mars 2016

Så jävla trött på oansvariga djurägare...

Oj oj, hade tänkt att mitt inlägg skulle handlat om trädgård och hundträning, men så kom ett inlägg på facebook emellan...
Nu har jag nog skitit i det blå skåpet, antar jag, Kommer nog att bli den mest hatade under en tid. Ja ja, låt gå då, för tusan.
 För som den hornförsedda jävla kärringen jag antar att jag blivit(eller alltid varit, fast inte insett...)så kan jag inte hålla käften längre då jag upptäcker dumheter såsom att inte ta ansvar.
Ja, ni vet mitt engagemang då det gäller djur....
Mitt motto är att man inte skaffar något man inte har kunskap om. Kunskapen skall alltid komma först. Om så problem uppstår så LÖSER man det oavsett problemets art. PUNKT.
Men tydligen så finns det människor som inte har samma tankegång...utan skaffar husdjur INNAN eftertanke. Tyvärr så finns det nog alldeles för många sådana.

Vad gör man om det gäller ens barn? Omplacerar pga att det kissar på fel ställe?
 Skull inte tro det.
Man försöker såklart att ta reda på problemet. Och LÖSER det till barnets bästa.
Såklart!
Man är ju inte helt omänsklig, eller?

 VARFÖR inte då det gäller ens husdjur?

Nu är jag jävligt trött på alla oansvariga kattägare!! Men för att få bort dessa så måste alla huskattägare ta sitt ansvar och SLUTA UPP med att ta kullar på sina huskatter "för att de är så söta och det är ju så kul att se hur kattungarna kommer att bli". Det BEHÖVS inga huskattsuppfödare, nämligen. Det finns redan ca 100 000 huskatter som inte har något hem pga oansvariga ägare.

Sluta nu!! Djur är inget man slänger bort då man tröttnar. Tänk om det gällde era barn. Nä, jag tänkte väl det...Så TÄNK INNAN ni skaffar ett djur...Det är för livet. Deras liv.


Det mest...

Att se på TV har aldrig varit prio 1 för mig. Brukar gnälla på Gubben som är raka motsatsen till mig, dvs ÄLSKAR att se på TV,.hur länge som helst.

Jag kan inte på något sätt knäppa min make på näsan då det gäller hans TV-tittande eftersom hans intresse ligger åt det utbildande planet. Discovery och National Geographic m,m är hans mecka. Inga skitprogram här inte! Dessutom kan han alla finesser på fjärrkontrollen till vår nya fina televisonsapparat. För en stund sen informerade han om en app som gör det möjligt att koppla ihop tv-n med mobilen......men se, då började jag helt plötsligt höra dåligt....

Men nåt som jag-grottmänniskan, har lyckats fånga upp är svt play. Vi har en...vad heter det nu? Surfplatta!!! Ja, just det! 

Surfplattan används dock mestadels vid festliga tillfällen. Då via Spotify....
Skivspelaren och den modernare varianten - CD-spelaren, finns ju inte längre hos oss efter grov rensningen av "saker och ting" under vårt lilla missöde sommaren/hösten/vintern 2015. Ja, ni vet, då vi blev lite blöta om fötterna här på 91;an....

Hmmmm, nu kom jag bort från ämnet...

Men i alla fall..
Jag har idag kollat på tre avsnitt av "Det mest förbjudna" om Kerstin Thorvalls liv. Tre timmar!  En otroligt utlämnande historia, gestaltad av fantastiska skådespelare. Modigt eller dumdristigt, det vete tusan, hon måste ha varit otroligt jobbig att leva med, både för sig själv och hennes närmaste.
Vågad människa, i allra högsta grad. Att hylla för sin ärlighet men också att förfäras över.

Efter Cissans återkomst så känns livet komplett för oss betjänter. Och ännu bättre är att hon verkar ha insett var hon hör hemma. Hon vandrar omkring i huset som om hon alltid har bott här. Det gjorde hon inte innan hennes utflykt.
Tre är och förblir RÄTT antal katter här i huset. Och hundar också, för den delen. Även om hussen har en annan åsikt. Han tycker att fyra också är en bra siffra....Njaa, säger matten.


1, 2, 3
Vår trädgård ser inte kul ut, må jag säga. Rena leråkern efter att byggföretaget drog bort husvagnen i höstas. Trädgårdsplattorna har sjunkit ner så djupt att det vete sjutton hur man skall få upp dem...Klätterrosen har, efter att spaljèn blev nerkörd av husvagnen, blivit en marktäckande ros.
Tog ett djupt andetag idag och gick ut för att röja upp. Hann städa ur tre rabatter innan energin var som bortblåst och sopsäckarna slut. Undrar vad det kostar att asfaltera hela tomten?



Nu lite flärd. Med betoning på lite...

Mina naglar är ju fortfarande en sorglig syn. Och eftersom otålighet är mitt andra namn så kör jag nu en intensivvariant på kuren jag fått lära mig av min bonusdotter. Ja, den är mycket enkel, jag blaskar på nagelolja så fort jag sätter mig ner i stort sett! Man kan finna mig där de feta fingeravtrycken slutar.

Klatschigt med en pekfingernagel i avvikande färg..
Rekommenderas dock INTE då det gjorde jäkligt
ont att åstadkomma den...
Idag skall trädgårdsprojektet framskrida med en dåres beslutsamhet...om jag inte kommer på nåt roligare.

torsdag 24 mars 2016

Påskfunderingar....

Tallyho, kära vänner! Visst är väl livet härligt då solen skiner och vårblommorna börjar sticka upp här och där? För mig är ljuset livsviktigt.
Och nu är det påsk, också. Jag gillar påsken. Har alltid gjort. Trots att jag är och förbliver ateist. Tror inte på nån hen på ett moln som styr och ställer med att dela ut godhet och straff hur som helst ..nää, det där får vi människor sköta själva. Det går ju sådär, har jag märkt...Vi människor är inte så bra på det där med samförstånd, respekt för varandra oavsett färg, åsikt, tillhörighet, härkomst. Fred brukar vi lösa genom krig...Det behövs lite mer träning, antar jag. Fast vi människor har ju haft ganska lång tid på oss....
Nä, den religiösa aspekten av påsken lämnar jag åt andra.

Fast....

Jag SKULLE kunnat bli religiös av att ha fått Cissan tillbaka, men...jag tror hellre på Dunder ja. Han visade vägen. liksom. Dunder är min Gud, PUNKT.

Världens bästa Dunder
När jag tänker efter så gillar jag inte gult, heller...och inte påsksmällar. Ägg kan kvitta, likaså påskgodis och påskris med fjädrar går fetbort!!! Fjädrarna kan vara ryckta från levande höns, ju!!! Fy tusan, så hemskt!!!
Nej, det jag gillar med påsken är det som den INTE har, hetsjakt på presenter, förberedelser i flera veckor och pynt till förbannelse.

Igår plockade jag fram vårt påskpynt från vår trappskrubb. Två påskkärringar och en porslinshöna.
Ja, det låter hur enkelt som helst men nåt klantarsle hade lagt dem i en kartong LÄNGST IN bakom alla julsakerna. Jag fick plocka ut ALLT!! Det var en del....


Nu står de i alla fall på sin plats i uterummet.

Hönan

...och kärringen




Undrar om det är nu vi skall ta ner julslingorna i trädgården, förresten?













onsdag 23 mars 2016

Och på den 12.e dagen....




                         Kom Cissan hem!!

Under hela denna tid....12 långa dagar, så har jag visualiserat att hon stått på altanen och velat in.
Jag har förtvivlat ett otal gånger, fått hopp av alla snälla människor som finns både i när och fjärran, förtvivlat igen, gråtit och gråtit. Ropat och ropat. Varje dag.
Utan resultat.

Så kom tipset från en f d kollega: Varför inte använda en ID-hund? Ehhh...men hur? Hon skickade en länk och så....

...kom då Dunder och hans matte Anna-Lena ända från Torsby för att hjälpa oss. Jag vågade inte tro på underverk men då jag såg Dunder jobba...WOW!!!
Han visade var vi skulle leta och tänk så skönt för själen att slippa tänka på Cissan på väg till Frykerud!!!
Jag var så himla glad!!!! Ingen tvekan om att Dunder visade rätt! Jag litade till 100% på honom!
Hämtade fälla på Djurskyddet och var beredd inför helgen.

Men så var vi ute och satte upp skyltar igår kväll och det bara krånglade, buntbanden gick av hela tiden så vi fick bara upp 5 st. Jag ropade och ropade och ropade och ropade och ropade....

Jag fick värsta deppen och trodde att vi aldrig skulle få se henne igen.
Sov som en kratta hela natten och vaknade i morse med sprängande huvudvärk.

Gick förbi altandörren och såg en rörelse....What? Tittade igen, och där satt Cissan och åt torrfoder ur skålen som stått där sen hon smet!! Precis som jag visualiserat!!!
Ropade på Gubben att han skulle gå yttervägen och stänga altandörren eftersom jag var rädd hon annars skulle stick igen.

LYCKA i vår flock!!!!

Cissan tar nu igen sin "utflykt" med att sova och äta, sova och äta

Och vi är såååå lyckliga!!