Rensar tårkanalerna

Jahaja....Jag hade planerat att skriva en massa andra saker men vad händer? Jo, jag sitter här och snoren och tårarna rinner.
Jag har gått med i en grupp på fb "Katter och sånt som gör en glad" heter den. Glad, jo, tjena!
Eller den är jättebra, men idag var det en som skrev att hon nyss låtit sin gamla vovve fått somna in.
Och där släppte fördämningarna!!
Massor av kommentarer, däribland flera från mig, samtidigt som tårarna sprutade.
Och värst av allt, vovven är jättelik Lummi!!! Snöööööööörvel och snoooor!!!!

Detta att bli tårögd och gråta har blivit ett trauma för mig. Jag kan inte berätta en ledsam historia för folk utan att börja lipa. Hur kul är det? Tårarna sprutar för minsta lilla och inte bara då det är ledsamt. Nädå, Prinsessan Victorias bröllop....Jädrar i dä! Jag grät så det skvalade! Och jag som inte är ett dugg kunglig....

Då jag var yngre var jag inte alls så hjärtnupen. Kunde inte förstå att människor kunde förödmjuka sig med att gråta offentligt. Guuud, så pinsamma!
Jag tror att det gråtmilda smög sig på då jag fick barn. Det är ju inte på nåt sätt konstigt. Man värnar ju såklart över sin lilla unge, men nu är min lilla unge 34 år....och jag snorar värre än nånsin!!

Sen har jag märkt ett annat säreget beteende hos mig själv. Jag kan götta mig i eländet. Ja, det är säkert!
Om jag tex ser nåt RIKTIGT LEDSAMT på fb så får jag en tvångstanke att GÅ TILLBAKA och kolla igen!
Men hallå....
Igår tex såg jag en delning av en artikel från Norge där ett barn var dödfött. Mamman bad om att få ha bebisen på bröstet för att ta farväl. Läkarna trodde att det bara skulle ta 5 minuter, men mamman behöll bebisen i flera timmar och så helt plötsligt började bebin ANDAS!!!!
Buuuuuäääääääääähhhhhhhh!!!!

Men så ser jag på nyheterna på TV. Krig här och där, svältande människor, katastrofdrabbade...trafficking från öststaterna och allt detta är fördjävligt men....
Hallå? Tårarna?
Visst reagerar jag, men inte alls så tårarna sprutar. Jag kan tycka; Det där var verkligen inte ok, usch och fy!
Men snor och tårar, näää.
Jag är skamsen över detta. Men kan ändå inte göra nåt åt det. Eller kan jag? Hur i så fall?
Jag vet ju att man kan vara världsförälder osv men det finns ju så mycket mer. Jag är ju fadder i Djurskyddet men känner ibland att jag vill hjälpa till ÖVERALLT!
Detta är nåt som jag funderat mycket över. Faktiskt.
Hur är det med er andra?
Nu har faktiskt tårarna slutat flöda...hmmm...kanske skall jag kolla hur det är med Ninjas matte....