Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

torsdag 14 maj 2020

Ibland blir man glad, ibland sorgsen...

Ännu en dag har gått som hemjobbare. Jag och min viceboss Hédi synkar perfekt, jag mejlar uppdateringar och han skriver ut och återkopplar. Som kickback finns som alltid Maggi. Hon är helt oumbärlig!
Perfekt!
Vad skall det månne bliva av denna 20-åring? Chefsjobben ligger inom räckhåll om han bestämmer sig för det, hävdar han😁
Annars blir det väl en hockeykarriär.
Om han bara slapp de där jäkla fyspassen...😏

Imorgon är förhoppningsvis min sista hemmajobbardag. Har inte nån vidare koll på hur jag skall börja må som förr men får väl helt enkelt kämpa på. Det har jag stor vana av...

Så kommer det jobbiga...
Imorgon kommer gravstenen till mitt lilla barnbarn Filip att placeras på sin plats.
Jag och Filips mammi, min dotter, har planerat hans gravplats sen jag beställde stenen för att få ett ställe att sörja vid.
Hon har sina svåra stunder av saknad, inte att förglömma Filips pappi Stefan som också har sin sorg på ett annat sätt än mammis. Men sammantaget så är sorgen lika smärtsam!
Det är ju helt naturligt att ha sina svåra stunder efter ett efterlängtat barns bortgång.
Och jag har min...

Jag har länge tänkt att då stenen är på plats så blir graven en plats att möta lille Filip i anden.
Att få en stund att tala med honom, att få känna nån sorts gemenskap med den lille som aldrig fick chansen att få uppleva livet utanför mammas mage.
Idag kom min sorg över mig som ett klubbslag!
Jag fick aldrig träffa mitt lilla barnbarn!

"Lilla Filip!
Jag är din mormor och är oerhört sorgsen över att vi inte hann träffas i livet! Din mamma och pappa är väldigt sorgsna och dina syskon kommer då de blir äldre att sakna dig som brorsa att ha gnabbats med, att ha brytt sig om, att ha blivit arg på men också att älska som den du hade varit om du hade fått vara med oss.
Hoppas att du under den lilla tid du hade i mammas mage förstod all kärlek som fanns omkring dig.
Mormor saknar dig så hjärtat nästan brister!
Även om mormor inte tro på Gud och sånt där så får jag nog tänka om för jag vill verkligen träffa dig
i Nangiala. Hälsa Blyger, Toker och Vaski från matte och säg att matte/mormor kommer, fast inte just nu. Mormor har fortfarande lite att göra här på jorden.
Hoppas att du gillar stenen jag designat och blommorna din mammi har tänkt plantera på din grav. Äsch, nu började mormor gråta igen. Hon är helt hopplös, vettu, grinar för allt!
Fast det där att inte få träffa dig är jättejobbigt. På riktigt!
Vi hörs vid din fina viloplats💓

Kram på er alla!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar