Visst är det tufft nu, med detta regn och mörker som har legat över oss under lång tid? Och som inte det vore jobbigt nog, så har vi dessutom corona som ett blytäcke över oss. Tur att det var vackert väder igår. Jobbade hemifrån då vi hade studiedag inom grundskolan. Då passade jag på att ta 2 av hundarna på värsta hundprommarna. Jag valde de två yngsta, mor Glittra 3,5 år och son Humle 1,5 år. Har träningsvärk idag, faktiskt...
Hade tänkt hundprommar med våra två pensionärer idag men vaknade av regn och blåst. Dessa två är mycket ovilliga till att vara ute i regn och rusk så mattes motionspromme gick upp i rök. Inte kunde jag väl tvinga ut den mot deras vilja?
Jag har alltid haft svårt med höstmörkret och under tidigare år tagit lunchpromenader för att tanka luft och ljus. Men efter vår flytt till Tullholmen under vår stora renovering 2013-14 så försvann lunchprommarna. Att återgå till tidigare goda rutiner har inte lyckats.
Det där med Corona...
Jag är skiträdd nu, med astmaallergi och EDS som kroppsliga problem. Men inte bara för mig själv utan även för alla mina kära. Och hur blir det om jag eller maken går bort, hur blir det då? Orkar den överlevande med allt runt omkring? Vi är ju inte lastgamla nån av oss, men ingen går ju säker i dessa tider.Vi har verkligen fått nåt att tänka på, Göbben och jag. Tunga saker som är viktiga att ordna, tex att skriva testamente och vita arkivet. Inget man tänker på då man är i livets mest effektiva fas. Men nu är det baske mig allvar i en pandemi! Eller vad säger ni?
Nu över till ilandsproblem. Vårt växthus tex...
Under vår tid i villaförort så fanns ingen plats för ett växthus men då vi äntligen fann vårt drömboende på landet så dök ju min önskan upp om ett växthus. Googlandet drog igång och efter många jämförelser och rekommendationer så valde vi ett som verkade passa oss.
Några månader senare...glest mellan rutorna...
Ni ser säkert att det sitter några rutor kvar men det var i förrgår det...idag hade resten blåst bort!
 |
| Mycket luftigt... |
Nyss stod min Göbbe och tomglodde ut över skogen, efter en stund upptäckte han nåt opassande i skogspartiet över vägen...det visade sig vara en plastskiva från vårt växthus...
Jag har tät mejlkontakt med företaget vi köpte växthuset ifrån så förr eller senare så kanske vi har ett växthus som är värt namnet...om inte så har jag en aning om att min käre Göbbe kommer att slänga hela dreten på tippen! Det har han nämligen hotat med varje gång han funnit en plastskiva på tomten...😆 Dock har jag med mitt stoiska lugn😆fått honom på bättre tankar. Än så länge...För inte slänger man väl 6500:- på tippen hur som helst, eller hur?😒
Som ni förstår så har vi mycket att lära som nybörjarlantisar, jag och Göbben. Men vi har fantastisk hjälp av våra fantastiska grannar.💓
Ha en fantastiskt fin lördagskväll, mina finingar men glöm inte, HÅLL AVSTÅND!
Kraaaam på er!💓
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar