Inte höst än...

 Nä men hej igen, mina godingar! Nu är jag här igen och har nåt på hjärtat!

Jag skriver ju i oerhört ojämna intervall men så är ju livet, ibland är det motorväg och ibland en jävligt krokig, smal och gropig grusväg. Under den smala och krokiga grusvägen skriver jag inget, den är alldeles för personlig och inget som kan roa eller behöver oroa er. Men så kommer det ett uppslag, bara så där! och då jäklar behöver jag skriva av mig. Vete tusan varför men så är det. 

I min släkthistoria finns en Anders Lindeberg som verkar ha satt sin prägel på många av sina ättlingar, DOCK inte min far som antagligen var dyslektiker innan ordet ens var uppfunnet. Anders var en riktigt rättshaverist och fick en dödsom över sig för att ha smädat kungen men klarade sig från straffet via talets gåva. Nåja, jag tror inte att några av hans släktingar i nedstigande led har varit i närheten av hans ideologi. Jag är oerhört tacksam över att några av mina släktingar har delgett mig sina dokument från sin släktforskning. 

Men...

Det där med att skriva korrekt enligt regelverket är inget jag orkar med utan jag kör på gehör för jag har ingen strävan efter att bli/vara författare, jag vill bara delge er lite förströelse för en stund. Inget mer.

Nu så...

Jag började jobba i torsdags. Utan ångest. Sånt är för de som inte trivs på jobbet. Eller är det en fördom från min sida? Nåja, jag kan bara tala för mig själv och jag har inga problem att återkomma till jobbet efter semestern. Vi var en liten styrka som fixade och donade i lugn och ro. Det känns så himla gött att förbereda för att allt skall vara fint och färdigt vid terminsstarten. 

Och...

Nu är det lördag och vi har gjort den obligatoriska resan till återvinningen, Coop och Systembolaget. På Systemet träffade vi samma människor som vi träffat på återvinningen...samma sak varje vecka!

Visst är det förfärligt hur mycket plast och glas det blir på en vecka?! Jag erkänner att jag har klimatångest! Jag och göbben kanske klarar oss men våra barn och barnbarn, hur kommer det att gå för dem? 

Men nu barkar detta inlägg iväg åt fanders! Jag hade ju från början tänkt skriva lite komiskt om mina vedermödor under dagen! Men så här är det! Inget blir som jag tänkt från början

Nu försöker jag igen...

Förra årets tomatskörd var grön. Och jättestor. Google blev min räddning. Då. Tror jag. Vet inte än. Har flera stora plastlådor med gröna tomater i min frys. Där har de legat och tagit plats i ett år. Nu måste det hända nåt, tänkte jag då jag försökte tränga in en glasslåda gröna bönor i frysen.

 IDAG var dagen då det hände grejer! Måste skapa plats i frysen så nåt måste ryka därifrån. Gröna tomaterna fick därför respass, eller i alla fall en låda...

Fann ett recept som passade mig utomordentligt! Salsa verde heter receptet. 

Detta enkla recept sket sig så klart direkt. Jag kan verkligen inte följa ett recept utan att ändra på nåt! Hur KLARAR man att följa ett recept till punkt och pricka? 

Säg, snälla! 

Men vet ni, det där receptet var ju ett skitrecept för jag följde det faktiskt ganska långt men då det var färdigt så smakade det blaha...

Färdig salsa verde

Finns fortfarande grönisar kvar...

Jag piffade upp smojsen med en honungsslatt och jädrar i dä så god smojset blev! Tror dock att jag kommer att få äta denna smojs helt själv eftersom min kära make är ytterst misstänksam mot allt som inte är makaroner och korv. Nä, nu skojade jag, han kan faktiskt sträcka sig längre i val av kost förutom konstiga grejer skapade av hans kära maka.😀

Han hade ju inte tur då det gäller val av kulinariskt skapande maka, då den han valde kan leva på kokt ägg, musli och filmjölk alla dar i veckan.

Innan coronan, alltså.

Efter coranan så smakar kokt ägg som kattmat luktar!😱 Men som forskarna hävdar; träna på att äta livsmedlet som smakar urk såååå jag kämpar på. 

Men hör ni, nu är ju klockan 18.46 så nu är det dags för er att ta helgmys!

Kraaaaaam!