Lillhelg utan solfaktor

Ja, Kära vänner, då var det lillhelg igen. Tyvärr så brinner grillkvällen inne, kan man säga(visst ÄR jag vitsig?). Trots alla sorters grillar vi har, el/gasol/kolgrill så får man ju inte rätta feelingen av att grilla ute, men sitta inne och äta, eller vad säger ni? Kanske är jag och Gubben überkänsliga på den fronten, men vi vill kunna sitta på altanen och äta då vi grillar. Det får bli grillat lite senare då vädret tillåter det, helt enkelt. Det känns att man är lite till åren kommen...
Fast inte alltid. Ibland känner jag mig faktiskt yngre än många..som är yngre, mycket yngre. Det är ju såklart för att jag tränar och har gjort under så lång tid. Det suddar ut åldern. Många gånger så känner jag en viss ...ja, eufori av att orka och kunna mer än kvinnor och t o m unga tjejer på passen! Inte så att jag ser ner på dem, verkligen inte, men ändå så känns det skönt att jag hänger i trots att jag fyllt 55. Jag kommer ihåg då jag var runt 40, då hade jag en riktig dipp. Jag kände verkligen att varje gång jag blev sjuk eller skadad så var det helt plötsligt mycket jobbigare att komma till ursprungsformen igen. Jäkligt tungt var det! Nu förstår jag ju att hjärna och kropp inte var synkade. Jag fattade inte, eller ville ens förstå, att jag blivit äldre!
Har väl kommit hyfsat i kapp, men ibland kan jag känna mig i "ingenmansland" till exempel på jobbet. Där är vi ju en hel massa olika åldrar. Jag kan känna mig främmande i alla åldrar, ja inte tonåringarna, nån gräns får det vara...uhhh, men ibland då det gäller oss i personalen. Vet inte alltid vart jag hör, liksom.men det är berikande att träffa människor i alla åldrar, det är min övertygelse!
I morgon blir en kul dag, tror jag! Några goa vänner kommer och adopterar många delar av mina växter! Jag ser verkligen fram emot det! Hoppas inte regnet ÖSER ner bara. VI skall ju tillbringa lite tid utomhus...Men vi bangar ju inte för lite regn heller, stålkvinnor som vi är! Får se till att inte våra stolliga husdjur skrämmer vettet ur dem bara, särskilt vår lilla Ulltuss som inte alltid fattar att folk inte är beredda att äta upp matte.
Men hörrni, ni som aldrig läst Kitty Jutbrings blogg måste bara göra det!!! Hon är så himla befriande! Tänk om jag hade haft nåt liknande då jag var nybliven mamma och inte hade en enda kompis som hade barn. Dessutom var det 80-tal och ingen ville ens prata om sånt man VILL prata om då man fått barn! Då menar jag INTE gullegull och "mitt barn sover 8 timmar om dygnet, skriker aldrig och äter alla smakportioner jag serverar"snacket utan varför man är så osäker, varför man inte kan känna den stora bebislyckan hela tiden och varför man inte har känslor för sin man som man ju hade innan bebisen.
Min bebis är 33 år nu men jag kollar Kittys blogg varje dag! Blir så glad att detta media finns för er som har småttingar, och framför allt inte vill kolla på alla gullegullbloggar där allt är himlastormande fantastiskt och det enda problemet är hur man skall bräcka varann i dyra bebisartiklar såsom kläder, barnvagnar, leksaker och tänk alla plastgrejer i trädgården...Jisses, så fult! Min unge fick leka med träpinnar. NÄÄÄÄ, skoja med er! Hon fick hur mycket leksaker som helst, hon var gubevars första barnbarnet och hennes pappa har 6 syskon. Gissa bortskämd unge på födelseda´n och jul! Sen kom kusin Robin och då blev det kapprustning. Men ändå fick hon inget överflöd av oss föräldrar. Jag sydde ofta hennes kläder. Det var så kul att se sina jeans med hål på knäet bli ett par jeans med brodyr till henne. Sån är Kitty. Hon köper secondhand och har ett sånt bra tänk då det gäller återvinning. Inte bara nyblivna mammor kan få en upplevelse av hennes blogg. Kolla vettja! Länken finns i vänstermarginalen.

Fäääärdig!

Nu är det färdiggrävt för idag. Känner mig riktigt nöjd. Det var inte en dag förtidigt att gräva om den där rabatten. Rötter och ogräs tävlade om plats på bekostnad av de "riktiga" växterna. Sen fanns det ju vissa "riktiga" växter som helt plötsligt bytte sida och blev ogräs...Inget fel med dem men i vår lilla trädgård tar de snabbt över. Men i en större trädgård och kanske om man har en vildare del av tomten så gör de sig bra. Får se om de blir adopterade till ett bra hem. Men gud så det tar på krafterna att gräva! Nu känner jag mig helt mör i kroppen.
Har inte gymtränat ordentligt på hela veckan, förutom fredag då, popspinningen måste jag ju bara på! Men annars har jag tagit det lugnt denna veckan. Har haft ont i ena baklåret, det som jag sånär har dragit av en muskel i. Det spökar titt som tätt och nu på sistone har jag haft riktigt skitont! Och då bara av att promenera.
På jobbet har jag haft jättemycket att göra. Tråkigt värre är att min praktikant, som har varit hos mig sen i februari, slutade i fredags. Hur jag skall klara mig utan honom får bli en utmaning. Han har under sin tid hunnit lägga över alla böcker i mitt nya biblioteksprogram. Jag hade bara hunnit med en bråkdel av alla böcker då han började hos mig. I fredags lade han in de sista en halvtimme innan han skulle gå hem! Även om han inte varit hos oss så länge så gav jag honom en ganska dyr present. Beställde en packe böcker till honom som jag tror han gillade. Sen vet jag att han gillar kladdkaka så det passade jag på att ta med som fredagsfika. Jag tror att han kände sig uppskattad av alla faktiskt.
Igår tände Gubben och jag den sista brasan i kaminen för säsongen. Det var ju trots allt lite kyligt i går kväll och ett helt fång ved hade vi i korgen, så varför inte, tyckte vi. Nu lär det dröja till höstmörkret sänker sig....uhhh, så hemskt det där kändes då! Sommaren försvann, liksom...
Nä nu har Gubben och jag tänkt åka till Skoghall och käka på Pizza in. Vi bara orkar inte göra mat idag. Gubben har kört ett stenhårt cykelpass idag och jag har, som sagt, grävt.
Är sugen på en sallad faktiskt. Pizza är inte min grej, får ont i magen. Ett glas rött blir det nog till det. Sen blir det nog John Blund ganska så snart då vi kommer hem.

Här var jag rejält trött på att gräva. Kändes nästan
övermäktigt ett tag.

Men så blev det ju så bra då det var färdigt! Känner mig helnöjd.

Med jord under naglarna

Gubben och jag har pratat om att riva altanen och bygga en ny. Ingen tidsplan finns för detta gigantiska projekt, men i vilket fall som helst så behövde alla växter i rabatten framför altanen en uppryckning, ha ha(visst är jag vitsig?) Jag gick ut lite löst i morse med att sopa, rensa, klippa och slänga från rabatterna på framsidan av huset. Där vi skall lägga plattor och grus. Sen vovveprommis. Efter det kunde jag inte hålla mig! Kollade lite på altanrabatten, insåg vilket jobb det skulle bli, suckade och spottade i nävarna; Nä, nu jävlar Anja, sa jag till mig själv; nu drar du igång! Jag har ju lovat bort lite växter hit och dit och då vill jag ju ha upp dem ur jorden så fort som möjligt. Jag kan lova att det finns växter så det räcker och blir över!
Kommer ihåg då jag drog igång den här trädgården. Det fanns en gräsmatta. Punkt. Jag har säkert köpt växter för 50 000-60 000:-(tror jag har tagit till i underkant) under årens lopp. Och all jord, gödsel, bark, gräsfrön och kalk- för att döda den förbannade mossan, så mycket pengar! Varit på Göteborgs trädgårdsdagar och köpt sällsynta dagliljor och liljor. Beställt annorlunda växter på nätet, köpt buskar och träd och såklart, varje Mors dag har jag av Dottern fått nåt fint att sätta i backen! Ja, sen har jag såklart flyttat runt med alla växter några varv. Sen började cirkusen! Helt plötsligt var alla rabatter överfulla och jag fick börja dela och ge bort, dela och ge bort, dela och ge bort.............och det är jättekul att kunna dela med sig. Men för guds skull, ge mig inga växter tillbaka! Det jag vill ha är nåt jag inte kan få, ett växthus! Men var skulle det stå? Därför är den bästa lösningen en ny inglasad isolerad altan. Där kan jag ha mina frösådda kryddor, övervintrarna. Bra lösning, tycker vi. Så nu, kära vänner, har jag att dela med mig av: dagliljor(sen bilder i förra inlägget), aklejor, blå och vita ev. rosa(sååå söta, ser ut som dockklänningar), Flox, lila och rosa, bolltistel(blå, ser självlysande ut i solsken), vit riddarsporre, gulltörel och ....jag har nog glömt nåt, men det finns ett överflöd av det mesta på Abborrvägen 91 just nu. Hör av er om ni vill ha, men det är bråttom för de ligger ovan jord just nu!
En liten ihågkommelse såhär i rensningstider. Av min förre svärfar Kjell fick jag en gång i början av mitt trädgårdsintresse en liten planta av nån sorts rödbladig klöver. Jag vet att han tyckte det var det finaste som fanns i växtväg. Och han gav mig en sån planta. Snällingen! Hm...Ibland har jag svårt att tycka samma om denna växt. Men då kommer jag på vem som gett mig den en gång LILLA plantan. Och då kan jag ha en viss fördragsamhet om den. Det är bara det att den har fått ättlingar. Över hela Hammarö, känns det som! Varje gång man sätter en spade i jorden delar man roten till denna lilla, lilla rödbladiga DJÄVULSVÄXT(förlåt Kjell) och det kommer upp 100000000 nya pigga barnbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarn till urmodersplantan. Så därför, kära vänner, då ni får nån jädrigt snygg planta av mig, ber jag er att skölja av jorden runt plantan, om ni inte VILL ha den lilla rödbladiga klöverväxten överallt i er trädgård...även i gräsmattan. Men som sagt, Kjell, jag VET att du ville mig väl och det är jag väldigt tacksam för, därför kan jag se de röda bladen sticka upp lite här och där utan att få panik. Men ibland undrar jag, Är de aliens som är här för att ta över Jorden?

Några av mina favoriter

Ed Murray, så snygg att man vill äta upp den...nästan
Behöver delas snart

Helgen kommer att gå i grävandets tecken.
Skall försöka slänga lite på återvinningscentralen också. Skräp finns det i överflöd hur mycket jag än slänger! Sen har jag förstås en massa trädgårdsavfall som jag inte vill ha i komposten.
Sen skall jag sätta mig och bara glo på trädgården. Det kallas att planera. Höststormen i fjol tog ju en av våra portaler. Där ser det ju attans tomt ut just nu. Dessutom får ju humlen svårt att komma till sin rätt om den inte får nåt klätterstöd. Hm....Sen skall jag kolla vad som dött i vinter. Den var ju trots allt inte så sträng som 2010 då många av mina rosor strök med.
Åhh, så jag saknar dom! Den fina klätterrosen New Dawn som just hade tagit sig och klättrat en bit upp på portalen, den ljusgula vackra Feuerverk
och så halva(!) Karen Blixen. Har sen dess vårdat
den som ett litet barn!

Frans Hals och floxkompisarna

Kommer inte ihåg namnet på den här skönheten, tyvärr.
Den behöver delas snart

Black Prince, Gubbens alldeles egna lilja.
Blommar lite senare på sommaren.
Behöver delas snart

Kommer inte ihåg namnet på denna sockertopp heller.
Köpte så många liljor på samma gång att jag blandade
ihop namnen och sen försvann de helt ur huvudet. Men snygga är de!
Den här behöver delas snart.

Dags för delning!

Eddan i nytt sällskap!

Bolltistel och krolllijor. Helt fantastiska
ihop! Tisteln ser självlysande ut i solsken!
Här behövs det en rejäl delning och
omgrävning i år!

En Namnlös och flox. Eddans ättling
tittar fram!

Röd alunrot och Namnlös. Alunroten är sååå snygg! Lyser också
i solsken.

Löjtisen! Förr tyckte jag att Löjtnantshjärta var en tantblomma
hm....Nu tycker jag den är fantastiskt vacker...

Dagens träningspass

Att det kan ta sån tid och vara så jobbigt att städa tomten. Har varit ute i tre timmar och rensat och räfsat. Är inte färdig på långa vägar, men en bit på väg i alla fall. Orkade inte allt, måste vila mina händer. Skall bara göra en insats för Gubben. Han har cyklat omkull i skogen med MTB:n och tagit emot sig med axeln, så jag får försöka lyfta fram sommardäcken som han måste sätta på 9:5-an idag. han har fått en rejäl kyss på baksidan axeln, verkar det som. Sen har vi tänkt en tur ill Sörmon med några vovvar. Klinga höglöper så hon får nog stanna hemma idag. Hon verkar hängig och behöver vara ifred från framförallt Vaski, den kanaljen. Kastrerad som han är så kan han ju inte bli pappa men däremot kan han fortfarande ge sig till att försöka....Dessutom kan han GNÄLLA!!

Fullt med knopp i rosenmandeln till höger på bilden...
Min glädje var också stor då jag fann och dödade
 massor med liljebaggar!! De syns ju jättebra nu då det inte har börjat
grönska än. Undrar varför de är så lackröda egentligen? Inte helt lätt för dem
att gömma sig annars heller...till min lycka i och för sig.

I väntan på transport till återvinningscentralen